skip to Main Content
Fem år Med Blåelds Nyhetssida

Fem år med Blåelds nyhetssida

Avvecklingen av fas 3 har till slut nått fram även till Blåeld Media.

Vid årsskiftet upphör nyhetssidan att leverera färska texter till läsekretsen. Befintligt material kommer att ligga kvar som ett nyhetsarkiv, vilket sträcker sig tillbaka till augusti 2011 och omfattar i runda tal 540 inlägg.

Vi på redaktionen kliver av från lönelistan, för att istället genom arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons försorg bli belastningar i arbetslöshetsstatistiken.

Det är nästan en månad kvar till nyår, i skrivande stund, och jag har ytterligare några texter att skriva före jul. Men jag vill redan nu passa på att tacka min gode arbetskamrat, redaktionschefen Jan Lundvik, för ett exemplariskt gott samarbete under de lärorika åren vid Blåeld Media.

Jag vill också rikta ett stort och varmt tack till Lasse Reuterberg, Blåelds primus motor och en konstruktiv kämpe av renaste vatten. Därtill en äkta humanist, med ett genuint engagemang för människor som hamnat illa till i samhället.

Ett stort tack också till läsekretsen, avlönade såväl som arbetslösa. Utan läsare behövs det ingen skribent. Ni var och är förutsättningen för att det här jobbet alls blev till.

Min tid som omvärldsbevakare och krönikör vid Blåeld Media började i oktober 2012, för lite mer än fem år sedan. Först som deltagare i fas 3 och sedan slutet av februari 2014 som anställd.

Jag hör till dem som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden; i mitt fall främst beroende på en socialmedicinsk funktionsnedsättning, tidigare lång tid i arbetslöshet och i milleniets gryningsår en långvarig sjukskrivning.

Utan fas 3, Lasse Reuterberg och Blåeld hade jag nog inte haft någon anställning, någonstans, under de senaste fyra åren.

I det här inlägget har jag samlat länkar till en handfull krönikor jag skrivit under min tid vid Blåeld. Urvalet är gjort så att det ska finnas med minst en text från varje år och täcka ett spektrum av relevanta områden.

Vårt kärnområde, den långvariga arbetslösheten och de arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna kring denna, finns givetvis representerat. Därutöver bjuds här texter om civilsamhället, Blåeld, inrikespolitik, robotisering och automatisering, nykterhetsrörelsen, socialt företagande samt på tampen, som ett oönskat sladdbarn, Arbetsförmedlingen.

Den permanenta arbetslösheten – orsaker och sammanhang

Hösten 2014 skrev jag en uppsättning krönikor, med ambitionen att beskriva olika aspekter av den långvariga arbetslösheten. Jag ville också försöka visa på underliggande orsaker och ge läsaren ett sammanhang, som i vart fall delvis kunde göra begripligt varför arbetsmarknadspolitiken inte bet på problemen i nöjaktig grad.

Texterna, fem till antalet, samlades i en tryckt broschyr med namnet “Den permanenta arbetslöshetens landskap och utanförskap”. Länken nedan går till en webbsida om broschyren, där det i sin tur finns länkar till alla fem krönikorna.

Här den inledande texten i broschyren:

Det senaste decenniet har det talats och skrivits mycket om det av lång tid i arbetslöshet betingade utanförskapet. Alliansregeringens arbetslinje var det mest omfattande och radikala greppet hittills, för att söka få bukt med detta allvarliga samhällsproblem.

Arbetslinjen rönte vissa framgångar, men priset betalades i hög utsträckning av de som står längst från ett fast arbete. Människor som har mycket svårt att ens få ett tidsbegränsat arbete, stöttat av kraftiga lönesubventioner. Dessutom upphörde inte utanförskapet att växa – däremot ändrade det delvis karaktär, så att det nu är än djupare rotat.

Sjukförsäkringsreformen och Europas högsta asylinvandring per capita (samt till den knuten anhöriginvandring) har bidragit till en situation, där de svagaste grupperna på arbetsmarknaden är ännu svagare än förut. Det rör sig om över en kvarts miljon långtidsarbetslösa, som få arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden vill veta av.

Efterfrågan på politiskt mod, nytänkande och handlingskraft är stor.

Behovet av en reformerad arbetsmarknad är en fråga som stötts och blötts de senaste åren. För de riktigt svaga grupperna torde dock en annan förändring vara mer angelägen: att det skapas förutsättningar för framväxt av en alternativ arbetsmarknad.

Samt kanske viktigast av allt: en alternativ arbetsmarknadspolitik. Med det snaraste.

Den permanenta arbetslöshetens landskap och utanförskap

Blåeld som aktör i civilsamhället

I december 2013 skrev jag tre texter om civilsamhället. En introduktion till området, en omvärldsbevakning om aktuella företeelser och som kronan på verket en krönika om Blåeld som aktör i civilsamhället.

Här ett avsnitt ur den sistnämnda och efter det en länk till krönikan. Jag kompletterar med en länk till en text jag skrev i november 2012, om varför organisationer som Blåeld behövs:

Blåeld kan karakteriseras som en idéburen och ideell organisation. De ideal som formar verksamheten är till centrala delar hämtade från Blåbandsrörelsen.

Det innebär bland annat att Blåeld tar ett betydligt större socialt ansvar för de arbetslösa än vad som är brukligt inom arbetsmarknadspolitiken.

– En övergripande idé för verksamheten är att lindra och motverka social misär, säger Blåelds stabschef Lars Lindblad. Han kompletterar med några enkla ord som är en ledstjärna för Blåelds arbete inom arbetsmarknadspolitikens ramar:

– Omsorg om individen genomsyrar verksamheten.

Intressant, angeläget och tillfredsställande. Blåeld som aktör i civilsamhället.

Därför behövs Blåeld

Den politiska villervallan efter valet 2014

Mandatfördelningen i rikdagen efter valet 2014 bäddade med stenfylld kudde åt de hugade regeringsbildarna. Riktigt akut blev det då Stefan Löfven (S), statsminister i en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, inte fick igenom sin budget för 2015 i riksdagen.

Extraval var nära, men i stället åstadkom regeringen och alliansoppositionen en i svensk riksdag aldrig tidigare skådad konstruktion: Decemberöverenskommelsen.

Jag skrev en krönika i januari 2015, som sökte fånga irrgångarna som ledde fram till denna kontroversiella överenskommelse. Om texten förefaller en smula kritisk, så är det rätt uppfattat. Rubriken anspelar på titeln till Stig Dagermans reportagebok från efterkrigstidens Tyskland. Här ett avsnitt ur krönikan samt en länk till densamma:

Vad Stefan Löfven gjorde var att kalla till presskonferens, se trumpen och förorättad ut och förklara att han avsåg att utlysa extraval till riksdagen så fort han kunde. Själva utlysningen kunde inte äga rum förrän tidigast den 29 december, eftersom en regering måste ha suttit i minst tre månader innan den kan vidta en sådan åtgärd.

Ansvaret för sitt misslyckande lade Löfven hos Alliansen, som inte hade velat hjälpa honom i hans nöd, och hos Sverigedemokraterna som varit så kreativt destruktiva att de först röstat på sitt eget budgetförslag och sedan, i nästa röstningsomgång, på Alliansens.

I vad mån Stefan Löfven ansåg att han själv hade något ansvar för misslyckandet, såsom varande regeringsledare, framgick inte av det han hade att förtälja.

Men något extraval blev aldrig utlyst. Den 27 december, mindre än en månad efter Löfvens nederlag i riksdagen, satt ledarna för regeringspartierna och ledarna för Alliansen samlade till presskonferens.

Svensk demokraturhistoria skulle skrivas, genom den så kallade Decemberöverenskommelsen.

Politisk höst i Sverige

Kommer robotarna att ta alla jobben?

Robotisering av arbetsuppgifter, med vidhängande förluster av arbetstillfällen, är en fråga som ständigt ligger och småputtrar i bakgrunden av de bredare arbetsmarknadspolitiska diskussionerna.

En sådan här krönikesamling vore inte komplett utan en text om detta alltid aktuella ämne. Krönikan skrevs i augusti 2015 och tog sin utgångspunkt i en färsk rapport av nationalekonomen Stefan Fölster.

Här ett avsnitt ur texten, följt av länkar till dels min krönika, dels Fölsters rapport om de nya jobben i automatiseringens tidevarv:

Sverige har under det senaste decenniet klarat en stor förlust av jobb som automatiserats, och gjort så med bravur. Nya arbeten har skapats, som ersatt de försvunna.

Dramatiska profetior vill nu med teknikens hjälp utplåna hälften av de befintliga arbetstillfällena under de kommande 20 åren. Kommer den svenska arbetsmarknaden även fortsättningsvis att kunna förnya sig, i tillräcklig takt för att kompensera för detta omfattande bortfall?

Vilka krav kommer det att ställa på arbetstagarna, vad gäller omställningsförmåga och flexibilitet? Vem kommer att bli vinnare och vem kommer att bli förlorare? Hur kommer det att bli för de många som redan idag har svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden?

Alla svar ges inte i denna krönika (eller någon annanstans heller, för den delen!), men läsaren kan kanske få en och annan ledtråd till vad som komma skall.

Robotisering och automatisering – vilka blir de nya jobben?
Hämta rapport: De nya jobben i automatiseringens tidevarv

Svenskarna och spriten

Blåeld är nära knutet till den traditionsrika nykterhetsorganisationen Blå Bandet. Det är således på sin plats med några alster om alkoholförtäring och nykterhetsrörelse.

Texterna skrevs under senvåren och försommaren 2015, som underlag för ett par broschyrer om Blå Bandet och nykterhetsrörelsen. De publicerades på Blåelds nyhetssida i början av 2016.

Här ett avsnitt ur krönikan om nykterhetsrörelsens historia, följt av länkar till de två texterna:

Det är väl värt att notera, att det var under motbokens tid som Sverige reste sig ur en djup fattigdom. Det tog inte mer än fem decennier – och så plötsligt var Sverige ett av de rikaste länderna på jorden.

All den rikedom som arbetarna varit med om att skapa, fabriker, skolor, sjukhus, broar och vägar – den fantastiska infrastrukturen kanske aldrig hade blivit av. De hade ju mycket väl kunnat supa bort alltihop, om inte Brattsystemets regleringar hållit alkoholkonsumtionen på en rimlig och hanterbar nivå.

Ivan Bratt bör ihågkommas som en av det svenska folkhemmets, det svenska välståndssamhällets och den svenska välfärdsstatens främsta arkitekter. Därtill som en föregångsman inom alkoholpolitik, socialpolitik och folkhälsopolitik.

De så kallade nykterhetsvänner som genom agitation och politiska påtryckningar lyckades få motboken avskaffad, och därmed bar en stor del av ansvaret för den våg av alkoholförtäring, alkoholproblem och alkoholrelaterad tragik som följde på detta, hänvisas däremot lämpligen till platser på skuggsidan i vaxkabinetten.

Svensken älskar sin sprit – nykterhetsrörelsens historia

Så dricker Sverige alkohol – notan går uppemot 50 miljarder kronor om året

Sociala företag och fas 3 – en alternativ arbetsmarknad som kom av sig

Det fanns under några år en öppning för att arbetsintegrerande sociala företag, delvis finansierade som anordnare av sysselsättningsplatser, skulle kunna utgöra ett embryo till en alternativ arbetsmarknad.

På en sådan arbetsmarknad kunde arbetsgivarna vara mer toleranta och förstående för människor med lägre och ojämnare arbetsförmåga. Det kanske rent av skulle funnits utrymme för individer med en smula avvikande beteende.

Den öppningen stängdes i samma ögonblick som fas 3 började avvecklas. Antalet sociala företag ökade stadigt under ett decennium, med en tillväxttakt på åtminstone 10 procent om året, fram till början av 2016. De senaste åren har trenden vänt och antalet minskat, trots att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson påstår sig satsa särskilt på de sociala företagen. Det gör hon inte. I så fall skulle dessa företag, liksom extratjänsterna, vara i kraftig tillväxt.

Samhall är inget gott alternativ för de människor i arbetsmarknadens marginaler, som de sociala företagen tidigare kunde fånga upp genom sysselsättningsfasen.

Jag skrev en krönika om tillbakagången för de sociala företagen i början av september 2016, ett drygt halvår efter det att fas 3 börjat avvecklas genom att inflödet till aktiviteten ströps. Här ett avsnitt ur texten och därefter en länk till krönikan:

Det är inom ramen för den alternativa arbetsmarknaden vi bör se de sociala företagen och den särbehandling de behöver, för att kunna klara sig i konkurrens med övrig privat näringsverksamhet och den offentliga sektorns skattefinansierade verksamheter.

Två kritiska bristvaror bland de sociala företagen är än så länge affärskunnande och finansiering.

Här har vi kanske det främsta skälet till att många sociala företag kommit att luta sig så starkt mot anordnarbidraget inom fas 3, för sin överlevnad och tillväxt.

Där gick det att få finansiering av verksamheten, genom att använda sig av det som är kärnan i kompetensen och engagemanget hos eldsjälarna: att ta emot, stötta och försöka hjälpa människor i långvarigt utanförskap.

Individer som inte bara är svaga på arbetsmarknaden, utan i många fall också tilltufsade och blåslagna av livets hårda törnar – inte minst de smällar som ges vid möten och konfrontationer med fyrkantiga myndigheter och rigida regelverk.

Sociala företag – inom kort ett minne blott?

Arbetsförmedlingen – en vilsegången myndighet

Arbetsförmedlingen – det räcker med att säga namnet. En koloss på lerfötter, med en cancerliknande tillväxt. Där myndighetens personal gått fram växer inte längre något gräs.

Arbetsförmedlingen är under utredning av regeringen och allianspartierna vill i stort sett lägga ned hela klabbet, på stående fot. Den klåfingriga Ylva Johansson kunde dock inte hålla fingrarna borta från den paralyserande myndigheten, då hon tillträdde som arbetsmarknadsminister efter valet 2014.

Genom att kräva att arbetsförmedlarna ska göra så kallade “individuella bedömningar” av de långvarigt arbetslösa, innan dessa anvisas nödvändiga aktiva insatser, lyckades Ylva Johansson göra en redan ineffektiv arbetsgång närmast stillastående.

Den faktiska aktiviteten inom de flesta av dessa insatser bör vi för övrigt tala tyst om. Mycket tyst. Som “internt placerad” hos Arbetsförmedlingen bryr sig ingen om dina skrik.

Våren 2017 skrev jag en krönika om den beklämmande utvecklingen, som i en del fall lett till ökad brutalisering gentemot de mest utsatta bland de arbetslösa. Här ett avsnitt ur texten och närmast under det en länk till krönikan:

Blåelds verksamhetschef Lasse Reuterberg har berättat om ett dystert exempel, vad gäller hanteringen av svaga och utsatta människor i långvarig arbetslöshet.

Det handlar om en arbetsförmedlare som lyfte bort två fas 3-deltagare ur en aktivitet på Blåeld, mot deras vilja. Båda är över 60 år gamla; en av dem har en cancerdiagnos. Deltagaren med cancerdiagnos placerades i arbetsträning hos Samhall. Den andre fas 3-deltagaren placerades i det för honom meningslösa “stöd och matchning”.

Vad var då skälet som arbetsförmedlaren angav för att omplacera dessa människor, som trivdes så bra med sin fas 3-aktivitet?

Jo, att arbetsförmedlaren ansåg att de kände sig för trygga hos Blåeld. Arbetsförmedlarens “individuella bedömning” i båda fallen var alltså att dessa på arbetsmarknaden gamla människor, långvarigt arbetslösa, behövde mer otrygghet.

För den som förstår någonting alls om kombinationen äldre människor och långvarig arbetslöshet, är det mera troligt att vad personerna ifråga behöver är att komma fram till pensionsåldern på ett värdigt sätt, gärna i trygghet. Så att de utan att ha tillfogats ytterligare märken i själen kan få lämna långtidsarbetslöshet, arbetsmarknadspolitik och Arbetsförmedlingens ömma omsorger bakom sig.

Dessutom skulle chanserna för dem att få tag på arbete knappast vara mindre om de fick stanna kvar i sin fas 3-aktivitet hos Blåeld. Att känna trygghet med den aktivitet man har är inget minus, som arbetsförmedlaren i det här fallet tycks tro, utan en tillgång då man söker jobb. Det finns således inget välgrundat resultatmässigt skäl till omplaceringarna.

Arbetsförmedlingens individuella bedömningar – en labyrint där arbetsförmedlare och arbetslösa går vilse tillsammans

All Things Must Pass

George Harrison:

… so I must be on my way, and face another day …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Close search
Sök