skip to Main Content
En Handfull Mörker

En handfull mörker

I anslutning till Sveriges Televisions aktuella dokumentär Tvärvändningen, ägnas veckans omvärldsbevakning åt en del av konsekvenserna av de senaste decenniernas asylinvandring.

Det har under flera år funnits seriösa kritiska röster, som ifrågasatt hur våra politiker och myndigheter hanterat de olika problemkomplex som successivt vuxit sig starka: arbetslöshet och till den kopplat bidragsberoende och utanförskap; social oro och kriminalitet; en från det svenska samhällets normer avvikande kvinnosyn, som satt spår vad gäller trygghet och trivsel i det offentliga rummet.

En del av kritiken har gällt asylinvandringen som sådan, främst beträffande volymer och de hastiga händelseförloppen. Det har också funnits frågetecken kring de asylsökandes förmåga att etablera och integrera sig i det svenska samhället.

Strax före midsommar 2017 kunde Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson redovisa ett häpnadsväckande förhållande: svenska regeringar underlät under mer än ett decennium (2004-2015) regelmässigt att göra konsekvensbedömningar gällande mängden asylsökande, i sina propositioner med migrationspolitiskt innehåll till riksdagen.

I dag tränger dessa konsekvenser, som varken socialdemokratiska eller borgerliga regeringar brydde sig om att fundera över, på inom snart sagt varje centralt samhällsområde: arbetsmarknad, bostäder, skola, sjukvård, socialt utanförskap och därtill kopplade problembilder, brottslighet (i vissa fall av svårhanterlig karaktär).

Bevakningen är välmatad, med sju inslag som tar upp och belyser olika problemområden. I vissa fall avgränsade, i andra med en samhällsomfattande räckvidd.

Ämnena för dagen är, i ungefärlig ordning: undanträngningseffekter inom viktiga områden såsom bostadsmarknaden, samt det devalverade samhällskontraktet; debattklimatet vad gäller migration och integration – två av 2017 års mest välkända dissidenter dyker upp; kriminalitet, polisiära frågor och det ökade antalet väktare och ordningsvakter; samt företagsklimatet i de så kallade utanförskapsområdena.

Avslutningsvis, som sig bör, ett försök att skåda in i framtiden – är våra politiker, myndigheter och välfärdssystem vuxna uppgiften att återställa landet i ett välfungerande skick, till alla delar?

Om förändringarna inom migrationspolitiken kan vara en del av lösningen på under två decennier ackumulerade samhällsproblem återstår att se. För övrigt är det inte alla som är övertygade om att vi sett en tvärvändning på området; möjligen en lättare kursändring.

Undanträngningen

Socionomen och samhällsdebattören Hans Li Engnell tar upp frågan om undanträngningseffekterna på bostadsmarknaden, i ett inlägg på sin blogg Fristad:

Svenska folket är på väg att lära sig ett nytt ord: undanträngningseffekter. Vi lär få höra det fler gånger under den tid som återstår till nästa riksdagsval. Nu plötsligt har nämligen borgerliga politiker börjat inse att den migrationspolitik de förde får konsekvenser på kärnan i den moderna välfärdsstaten.

Moderaterna och Socialdemokraterna tävlar i att beskylla varandra för den migrationspolitik som de var rörande överens om fram till förra valet. Båda beklagar sig över konsekvenserna av sin egen politik. Trovärdighetsmätaren slår inte direkt i taket i dessa debatter.

Det hade varit ärligare att vara öppen med att detta skulle bli konsekvenserna av den generösa migrationspolitiken i ett av världens mest generösa välfärdsländer.

Ty det vi bevittnar är ett slags Operation Undanträngning. En grupp prioriteras, i lag, vilket innebär att andra får flytta på sig, vänta längre på sin tur. Den som tror att det går att ge allt åt alla utan begränsningar kommer förr eller senare bli varse att resultatet snarare blir lite till vissa (betalt av andra).

Fristad: Operation Undanträngning

Samhällskontraktet

När samhällen spricker, så gör de det nedifrån och upp, skriver Ledarsidornas Johan Westerholm. Han ser betydande faror med det efterhand alltmer urvattnade samhällskontraktet; centrala samhällsfunktioner levererar mindre och sämre än medborgarna anser sig ha rätt att förvänta:

Polistidningen rapporterar om en allvarlig utveckling inom polisen. Lokalpolisområdena dräneras på poliser i yttre tjänst och många visar upp en negativ personalutveckling. Den region där minskningen varit procentuellt störst de senaste åren är Mitt: Uppsala, Västmanland och Gävleborgs län.

Inte bara Polisförbundet rapporterar om allvarliga brister, samtidigt gör Vårdförbundet detsamma. Statens, eller samhällets, del av kontraktet mellan samhälle och stat lever inte längre upp till förväntningarna.

Fler sjukhus runt om i landet [vittnar] om sjuksköterskebristen och om en ohållbar situation under det senaste året. Brist på vårdplatser och operationsköer som blir längre och längre på grund av för få narkossköterskor och vårdavdelningar som tvingas stänga är några exempel. Frustrationen hos läkare och anställda har blivit stor.

Stater som hålls ihop mellan medborgare och stat genom ett samhällskontrakt spricker alltid nedifrån och upp. När de tjänster som ligger närmast medborgarna upphör att fungera trots att medborgarna via skattsedeln betalar för dessa.

Ledarsidorna.se: Samhällskontraktet: Vårt gemensamma får svårare att leverera sin del av avtalet

I otakt: Samhällskontraktet

Debattklimatet

Den samtalsmiljö som rådde kring migrations- och integrationsfrågor fram till senhösten 2015 var inte sund, skriver den städse lågmälde och nyanserade statsvetaren Peter Santesson, chef för opinionsanalys vid Demoskop, i en krönika i Dagens Samhälle:

Det höll på att bli sommar 2015 och det skrevs alltmer om hur antalet asylsökande sköt i höjden. Särskilt antalet ensamkommande. Siffror for förbi i nyhetsartiklarna, men för att förstå proportionerna och hur remarkabla siffrorna faktiskt var behövde man veta något om svensk demografi.

Hur många barn föds varje år i Sverige? Och hur många är, i likhet med de allra flesta ensamkommande, av manligt kön? Sådana jämförelsetal syntes däremot knappt till.

Om man ändå kände till siffrorna var matematiken enkel. Jag kontaktade en forskare. Har du sett? Sverige går i vissa årskullar mot könsobalanser som blir ännu värre än i Kina? Intressant! Viktigt! Skriv om det! Jamen jag tänkte att du kanske ville skriva? Jaså inte det?

Journalister som jag kontaktade fann också siffrorna mycket intressanta och lika hopplösa att skriva om. Men skulle inte jag göra det då? Eh, jaså inte det?

Så vi satt där kritbleka i synen och tittade tyst på uträkningarna, medan inströmningskurvan blev alltmer häpnadsväckande. Det var första gången jag inte vågade skriva offentligt om något så grundläggande som vanlig befolkningsstatistik från SCB. Till och med vanliga officiella födelsetal kändes kontroversiella att ens nämna.

Följde man sociala medier visste man mycket väl vad man skulle kunna råka ut för.

Dagens Samhälle: Det gällde att inte väcka “krafterna”

Dissidenterna

Författarinnan Katerina Janouch och den erfarne polisen Peter Springare hamnade oberoende av varandra på dissidentlistan i början av 2017. Skälen var dock desamma: båda tog bladet från munnen och uttalade sig kritiskt om tillståndet i nationen. Deras värsta synd var att de också vågade nämna orsakerna vid namn.

Åtta månader efter det att Peter Springare för en tid blev Sveriges mest (ö)kände man, träffades de för en intervju till Katerina Janouchs nätmagasin:

“Som det ser ut idag mår den [svenska polisen] inte bra. Svensk polis präglas av ängslighet och ett sökande efter sin borttappade identitet. Detta får konsekvenser i det dagliga livet när det gäller olika kriminellas beteenden, deras bristande respekt och rättsuppfattning. Vi måste värna vår profession, som numera är väldigt urvattnad. Vi måste hitta tillbaka till det vi ska göra, och det folk förväntar sig av oss.”

“Vi har gått från vår kärnverksamhet och deltar i olika sociala experiment som samverkansgrupper och olika satsningar som egentligen är helt meningslösa. Därmed har vi inte tid att göra det vi ska och respekten för själva polisprofessionen försvinner. I utsatta områden har man ingen respekt för polisen. Man hotar, kastar sten, spottar. Går till verbala attacker, säger ‘ni får inte vara här’. Och polisen försöker lösa situationen med en dialog. Vår roll har blivit så urholkad och det är väldigt allvarligt.”

“Jag vet att det finns ett antal poliser här i Örebro som inte vill åka på jobb till exempel i Vivalla. För det är obehagligt. När vi nått till den punkten är vi riktigt, riktigt illa ute. När polisen hamnar i det läget att man är rädd att hamna i ett bakhåll, då har det gått mycket, mycket långt och vi är mycket illa ute. För mig är det en gåta hur polischefer inför allmänheten framhärdar i att man har full koll. Vad vill man vinna på det?”

“[Politisk korrekthet] är kontraproduktiv, destruktiv och det kommer inget gott ur den. Den politiska korrektheten styr in den allmänna debatten i olika åsiktskorridorer där man inte kan förhålla sig på ett fritt sätt. Det ska hela tiden styras upp genom olika agendor. Den har lagt sig som en våt filt över alla möjligheter att diskutera problem på ett ohämmat och förutsättningslöst sätt. Vill man vara hård kan man säga att politisk korrekthet, feghet och ängslighet har förstört hela Sverige.”

Katerina Magasin: “Många har ingen aning om hur allvarlig situationen i Sverige är”

Företagandet

Stockholms Handelskammare lät i januari 2016 Demoskop göra en undersökning om företagsklimatet, bland ett urval av Stockholms företag. Resultatet presenterades i rapporten “Brottsplats Stockholm” i mars 2016.

Ett och ett halvt år senare, i oktober 2017, presenterade Stockholms Handelskammare en ny rapport på samma tema, med namnet “Kriminaliteten förgiftar företagandet i förorten”:

Var fjärde företagare i förorten har fått försämrade möjligheter att bedriva verksamhet på grund av brottslighet. Var tionde företag överväger att lägga ner eller flytta verksamheten. Detta är alarmerande siffror som politiker och polis måste ta på ännu större allvar.

Det säger Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare, i en kommentar till den nya rapporten [mars 2016] om hur kriminalitet påverkar företagsklimatet i Stockholms län.

Kriminaliteten drabbar i första hand de lokala företagen, vilket begränsar deras förmåga att skapa nya arbetstillfällen. Förekomst av kriminalitet är därmed inte bara ett resultat av, utan också en förklaring till högre lokal arbetslöshet. Det är dags att prioritera ännu mer polisiär närvaro i utanförskapsområden. Trygghet är en viktig faktor för att skapa ett bättre företagsklimat, avslutar Maria Rankka.

Stockholms Handelskammare: Kriminaliteten förgiftar företagsklimatet i förorten

Hämta rapport 2016: Brottsplats Stockholm (länken går till en webbsida, från vilken rapporten kan laddas ned i PDF-format)

Hämta rapport 2017: Kriminaliteten förgiftar företagandet i förorten (länken går till en webbsida, från vilken rapporten kan laddas ned i PDF-format)

Väktarna

Polisbrist och ökad brottslighet gör att kommuner och landsting köper mer bevakningstjänster. Kommunernas nota för sådana tjänster har ökat med nästan 50 procent sedan 2014, skriver Dagens Samhälles reporter Hans Perkiö:

Kriminella gäng trakasserar vårdpersonal. Politiker hotas. Stök i skolor och på bibliotek. Samhällsklimatet hårdnar, samtidigt som det är stor brist på poliser.

För att skapa trygghet och upprätthålla ordning köper kommuner och landsting i ökad grad in bevakningstjänster från säkerhetsföretag.

Förra året låg kommunernas nota på drygt 1 miljard kronor, en ökning med nästan 50 procent sedan 2014. Motsvarande siffror för landsting och regioner var nästan 600 miljoner kronor, vilket är en ökning med 19 procent på tre år.

Kommunerna breddar användningen av bevakningstjänster. Traditionellt har det handlat om väktare som bevakar kommunala fastigheter på nätter och helger. Men Uppsala har exempelvis upphandlat ordningsvakter av ett säkerhetsföretag för att komma till rätta med ordningsproblem i centrala staden.

Ordningsvakter ersätter inte poliser, men har till skillnad från väktare vissa befogenheter enligt polislagen. De får avvisa personer, använda handfängsel och till och med gripa personer.

Göteborgs stad ska göra en liknande ansökan om att ordningsvakter ska få agera inom ett större område i centrala delarna.

I Örebro delar kommunen och handlarna i city på ordningsvakter. För tre år sedan införde Örebro dessutom något de kallar sociala väktare.

Dagens Samhälle: Notan för bevakning har ökat till rekordnivå

Framtiden

Debattforumet Det Goda Samhällets instiftare, Patrik Engellau, samtalar med journalisten och författaren Lars Åberg.

Utgångspunkten för samtalet är Lars Åbergs senaste bok, “Framtidsstaden. Om Sverige i morgon blir som Malmö idag, hur blir Sverige då?”.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Sök