skip to Main Content
100-klubben För Nyanlända Växer Blott Marginellt, Men Ger Hyggligt Resultat

100-klubben för nyanlända växer blott marginellt, men ger hyggligt resultat

100-klubben bildades för två år sedan, som en del av regeringen Löfvens krishantering i samband med asylvågen sommaren och hösten 2015. Klubben består av företag som är villiga att ta emot minst 100 nyanlända inom tre år, i praktik eller subventionerade anställningar.

Efter ett år, hösten 2016, bestod 100-klubben av 28 företag. Det senaste året har det dock bara tillkommit två nya företag, vilket uppmärksammas av tidningen Arbetet.

Kanske någon tycker omständigheten är bekymmersam, men det finns hederliga skäl.

Hösten 2015 rådde en speciell stämning i landet, i samband med de stora migrationsströmmarna genom Europa. Ett starkt krismedvetande blommade upp på kort tid, känslor stod i brand och det fanns en utmärkt grogrund för att fokusera engagemang. Det innebar att företag som kände särskilt starkt kring dessa frågor snabbt sökte sig till 100-klubben. Att tillväxttakten skulle falla radikalt med tiden var förväntat.

Arbetsförmedlingen har under de två år som gått sedan 100-klubben bildades, och den absoluta merparten av dagens medlemsföretag anslöt, framför allt arbetat med att hjälpa de anslutna företagen att klara sina mål. Att skaffa nya medlemmar till klubben har varit lägre prioriterat.

Ett klokt beslut inom Arbetsförmedlingen. Ett kardinalfel bland våra styrande politiker är att lägga på myndigheten alltför många och alltför omfattande uppgifter. Arbetsförmedlingens personal går ibland i fällan och försöker göra allt, även när det är uppenbart ogörligt. Det skapar ingen bra arbetssituation, vilket förstås går ut över resultaten.

I det här fallet har Arbetsförmedlingen gjort en prioritering som visat sig vara lyckad. Drygt 2.200 nyanlända har haft praktik eller en tidsbegränsad anställning hos något av de 30 företagen i 100-klubben. Det innebär att 75 procent av målet uppfyllts inom denna grupp, redan efter två tredjedelar av tiden. En insats som går över förväntan – ingen helt vanlig företeelse inom arbetsmarknadspolitiken.

En insats som däremot inte verkar framgångsrik är den “Förberedande och orienterande utbildningen”. Siffror från Riksrevisionen antyder att dessa arbetsmarknadspolitiska medel inte är väl investerade pengar. Det blir bättre utfall för de som gått öppet arbetslösa, än för de som gått denna utbildning.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har hållit ett seminarium om förenklade lönesubventioner. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson var med och presenterade regeringens förslag till förenklingar, samlade i de så kallade “Introduktionsjobben”, där fem lönestöd blir ett.

Mottages säkert med tacksamhet på Arbetsförmedlingen. Enklare att jobba med och därmed bättre chanser att göra nöjaktiga resultat.

Fokus på måluppfyllelse före utvidgning

Under det senaste året har bara två nya företag gått med i 100-klubben, regeringens initiativ för att nyanlända asylinvandrare ska komma in i arbetslivet, skriver Arbetet:

För två år sedan tog regeringen initiativ till den så kallade 100-klubben, för företag som ville ta emot minst 100 nyanlända inom tre år. De nyanlända skulle få praktik eller anställning med stöd via Arbetsförmedlingen.

För ett år sedan hade 28 företag anslutit sig, och enligt färska siffror från Arbetsförmedlingen är siffran nu uppe i 30. Bara ytterligare två företag har alltså anslutit sig till 100-klubben.

Sedan starten för två år sedan har nu 2.241 personer deltagit i praktik eller anställning hos något av de företag som gått med i 100-klubben.

Enligt Arbetsförmedlingens färska statistik hade knappt en av tre nyanlända någon form av arbete 90 dagar efter medverkan i 100-klubben.

Arbetet: Bara två nya företag i 100-klubben på ett år

Där prestation trumfar referenser

På företaget Swepack AB i Värnamo har rekryteringen av nyanlända skapat en unik företagsmiljö där anställning baseras på prestation och inte referenser, skriver tidningen Entreprenör:

I dag jobbar 15 personer på Swepack i Värnamo, 14 är utlandsfödda och fem är nyanlända. Nästan hälften är kvinnor.

– Det började med att vi tog in vänner som var arbetslösa, då vi vet att det är lättare att få jobb om man redan har ett jobb. Det har rullat på och vi tycker att det är viktigt att erbjuda arbete till dem som verkligen vill jobba. Det känns som en god gärning att ge tillbaka till samhället, säger Kreshnik Mulaj [som är en av grundarna av företaget].

Det enda kravet som Swepack har på sina anställda är att de ska kunna prata svenska. När de ger nyanlända en praktikplats är regeln att de jobbar fyra dagar i veckan och att de måste gå på SFI, svenska för invandrare, en dag i veckan.

Entreprenör: Här står dörren öppen för nyanlända

Tummen ner för förberedande utbildning

Det lönar sig inte att gå Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning, skriver Arbetsmarknadsnytt:

En av Arbetsförmedlingens största insatser är den så kallade Förberedande och orienterande utbildningen, FUB. Utbildningens syfte är att stärka den arbetssökandes möjlighet att behålla ett arbete.

Satsningen på FUB utbildning kostade bara under 2016 två miljarder kronor. Men nu visar nya siffror från Riksrevisionen att det tycks vara bortkastade pengar.

– Granskningen visar att deltagarna efter genomgången utbildning i snitt får lägre arbetsinkomster än om de istället var öppet arbetslösa eller deltog i arbetspraktik, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

Två år efter påbörjad utbildning har deltagarna 5.000-15.000 kronor lägre inkomst jämfört med dem som har varit öppet arbetslösa, visar Riksrevisionens rapport.

Arbetsmarknadsnytt: Riksrevisionen: Arbetsförmedlingens utbildning lönar sig inte

Förenklade lönesubventioner

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har hållit ett seminarium kring regeringens förslag till hur lönesubventionerna kan göras mer ändamålsenliga:

I dag finns tolv olika former av subventionerade anställningar. Floran av olika stödformer, med varierande villkor och detaljerade regelverk, har gjort systemet svårt att överblicka. Nu har regeringen sett över lönesubventionerna för att göra stöden mer ändamålsenliga. Vid seminariet presenterades regeringens förslag av arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Medverkande:
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.
Susanna Gideonsson, ordförande, Handelsanställdas förbund.
Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister.
Louise Ring, HR-direktör, Axfood.

SNS: Hur kan lönesubventionerna förenklas?
Introduktionsjobb – ett enkelt och kraftfullt anställningsstöd (PDF)

Stockholms Handelskammare fördjupar integrationsarbete

Ahmed Abdirahman rekryteras till Stockholms Handelskammare. Han är bland annat initiativtagare till Politikerveckan Järva, vars syfte är att minska avståndet mellan medborgare och politiker samt skapa bättre förutsättningar för invånare att engagera sig i politik.

– Ahmed är en naturkraft och när nu Handelskammaren ska fördjupa sitt arbete på integrationsområdet är det en självklarhet att han ska ansvara för den satsningen.

Det säger Maria Rankka, vd Stockholms Handelskammare, i en kommentar.

– Handelskammaren är en mötesplats för huvudstadsregionens viktigaste aktörer. Att skapa mötesplatser för alla och att bygga samhälle är min drivkraft. Integration är vår tids viktigaste utmaning och jag ser fram emot att fortsätta arbeta med den frågan under Handelskammarens paraply, säger Ahmed Abdirahman.

Stockholms Handelskammare: Handelskammaren rekryterar Ahmed Abdirahman

Rötter

Rod Stewart:

Ever seen a blind man cross the road
Trying to reach the other side?

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök