skip to Main Content
De Statliga Beredskapsjobben Missar Målgruppen

De statliga beredskapsjobben missar målgruppen

I veckans omvärldsbevakning uppmärksammar vi först och främst de statliga beredskapsjobben. De har funnits tillgängliga sedan årsskiftet och årets kvot om 500 jobb är redan fylld med råge; mer lär vara på gång innan nyårsklockorna klingar. Gott så.

Allt har dock inte gått som planerat. Den primära målgruppen, de riktigt okvalificerade på arbetsmarknaden, har inte fått beredskapsjobben i den utsträckning som var tänkt från högsta ort. Istället är det människor med gymnasial och eftergymnasial utbildning som dominerar bland de som fått dessa arbeten.

Socionomen och samhällsdebattören Hans Li Engnell har förstått sammanhangen, och kommenterar så här: Detta är inte ett dugg förvånande, ty även statliga myndigheter vill självfallet ha den mest lämpade personalen när de anställer. Summa summarum: inte ens när regeringen tvingar sina myndigheter att anställa en viss grupp fungerar det.

En myndighet har anställt som om var dag var den sista, vilket Sveriges Radio noterar: Men två tredjedelar av beredskapsjobben finns hos Arbetsförmedlingen.

Helt i linje med vad Patrik Engellau konstaterade som slutkläm i sitt blogginlägg Skapa jobb, vilket vi hade med i förra veckans bonusbevakning.

Tankesmedjan Fores har genomfört ett seminarium om “det framtida flyktingmottagandet”. Det räcker alltså inte med de tilltagande svårigheter som asylmottagandet hittills orsakat i Sverige. Påfyllning efterlyses, av någon anledning.

Vid seminariet uttalade sig en representant för den så kallade Mottagandeutredningen så här, om följderna av de senaste decenniernas asylpolitik: Ett begränsat antal kommuner har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar. Det vore i sak riktigare att säga att “ett begränsat antal kommuner har i oproportionerligt hög grad drabbats av konsekvenserna av en invandringspolitik, som under mer än ett decennium bedrivits utan konsekvensbedömningar.”

Det vore skönt att våga tro att problemen med invandrare som är illa rustade för den svenska arbetsmarknaden skulle upplösas, med lite tid och tålamod. Men det finns tyvärr ett oroväckande tecken för framtiden – dagens skolresultat bland utrikes födda barn.

Att elever med den bakgrunden inte självklart behöver riskera att slås ut från ett framtida arbetsliv, visar ett exempel från ett av Londons mångkulturella områden. Det är en berättelse om en kvinnlig lärare, som vägrade acceptera den skola i förfall hon såg runt omkring sig. Vår utlandsredaktör har fångat upp en länk till den historien, som återfinns i slutet av bevakningen.

Den upplyftande berättelsen antyder att det också skulle kunna bli bättre resultat i de svenska skolorna. Men då lär det krävas uppstramning på båda sidor av katedern och rektors välsignelse därtill.

Annars kommer utslagningen garanterat att fortsätta, för alldeles för många.

De lägst kvalificerade hamnar i marginalen av beredskapsjobben

Trots målsättningen om att skapa enkla jobb till personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden, har en majoritet av de statliga beredskapsjobben gått till personer med gymnasieutbildning eller högre utbildning. Det visar en rapport från Statskontoret, berättar Sveriges Radio:

Rapporten är den första utvärderingen som Statskontoret gör av regeringens satsning på beredskapsjobb i statliga myndigheter, som lanserades i början av året. Resultatet visar att jobben hittills framförallt gått till högutbildade personer, två tredjedelar har en eftergymnasial utbildning och ytterligare en knapp tredjedel har en gymnasial utbildning.

Tanken med beredskapsjobben är att de ska vara enkla, men trots det uppger 40 procent av de myndigheter som inrättat dem att en större del av jobben kräver minst gymnasieutbildning.

På det hela taget är arbetsmarknadsministern nöjd med satsningen, målet om att inrätta 500 statliga beredskapsjobb under år 2017 är redan uppfyllt. Men två tredjedelar av jobben finns hos Arbetsförmedlingen.

Sveriges Radio: Statliga beredskapsjobb gick till högutbildade

Sveriges Radio: Många beredskapsjobb till nyanlända

Asylinvandringen ingen lösning på välfärdens finansiering

Socionomen och samhällsdebattören Hans Li Engnell kommenterar i kritisk ton både regeringens satsning på de statliga beredskapsjobben och föreställningarna om humankapitalet hos de många nytillkomna på arbetsmarknaden:

Det är inte “några” som har låg eller ingen utbildning, det är de flesta. Endast en minoritet av dem som sökt asyl under de senaste åren har en minst treårig gymnasial utbildning från sitt hemland, och detta innebär inte nödvändigtvis att utbildningen är vatten värd i Sverige.

I den politiska retoriken har vi sett en förändring som heter duga de senaste åren. Från att asylinvandringen har beskrivits som en förutsättning för välfärdsstatens överlevnad till att staten nu måste hitta på jobb åt flertalet som har invandrat. Från att invandrare skulle rädda vården och skolan till att pensionärer nu lockas tillbaka för att klara just dessa verksamheter på grund av ökat tryck.

Denna retoriska positionsförflyttning är mer än bara semantisk – den underkänner hela idén om asylinvandring som en lösning på den demografiska utvecklingen och välfärdens finansiering.

Ty om den som invandrar inte arbetar, är den inte till någon nytta för vare sig statskassan, välfärden eller pensionssystemet. Tvärtom.

Fristad: När Ylva mötte verkligheten

Statskontorets rapport om beredskapsjobben

Statskontoret har ett regeringsuppdrag att följa upp satsningen på moderna beredskapsjobb i staten. Nu kommer den första av fyra redovisningar:

Moderna beredskapsjobb är en satsning som infördes från och med 2017. Satsningen innebär att de statliga myndigheterna ska erbjuda jobb med lägre kvalifikationskrav åt personer som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen för satsningen är långtidsarbetslösa eller nyanlända personer.

Under perioden 1 januari-31 juli 2017 fattade Arbetsförmedlingen beslut om 521 moderna beredskapsjobb i totalt 65 myndigheter. Två tredjedelar av jobben finns hos Arbetsförmedlingen. Därefter finns flest beredskapsjobb hos Skogsstyrelsen och Skatteverket.

Samtidigt som de myndigheter som redan har beredskapsjobb planerar för fler uppger många som ännu inte har anställt någon i beredskapsjobb att de kommer att anställa personer under hösten 2017.

Totalt summerar myndigheternas uppskattningar till närmare 1.000 personer i beredskapsjobb vid utgången av 2017.

Statskontoret: Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten
Hämta rapport: Uppföljning av moderna beredskapsjobb i staten

Förhandlingar inleds om jobb för nyanlända asylinvandrare

I fredags, den 6 oktober, inleddes förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare om hur nyanlända asylinvandrare ska komma in på arbetsmarknaden fortare, skriver Arbetaren:

Förhandlingarna som [inleddes fredag den 6 oktober] kommer att ske i samordnad form, men det blir parterna på varje avtalsområde som sluter avtalen.

– Det här är inte särskilt svårt, utan handlar bara om vad man vill. Antingen är vi överens om vad vi vill och då ska vi kunna lösa det här inom ett par månader, eller också är vi inte överens och då blir det inget, säger [IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä].

Tanken är att LO-förbunden och deras respektive arbetsgivarorganisationer ska enas om [en] modell där även staten går in med stöd.

Arbetet: Förhandlingar inleds om jobb för nyanlända

Det framtida asylmottagandet

Det fanns många förslag på åtgärder när Fores arrangerade ett seminarium om det framtida flyktingmottagandet, rapporterar Arbetsmarknadsnytt:

Just nu ligger två tunga utredningar på bordet. Både Mottagandeutredningen och Arbetsmarknadsutredningen ska redovisas under hösten och påverka utformningen av det framtida flyktingmottagandet.

Maria Nordin Skult, utredningssekreterare [i] Mottagandeutredningen, berättade kort varför utredningen är så viktig.

– I dag saknas det ett helhetsperspektiv. Flödet genom mottagandet har inte funkat, ett begränsat antal kommuner har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar. Möjligheter till etablering på arbetsmarknaden har inte varit i fokus, sa hon och betonade vikten av en snabb etablering, tidiga insatser och kortare handläggningstider i asylprocessen.

– Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att vägleda och motivera, och måste samspela bättre med annan yrkes- och studievägledning. Nyanlända har svårt att ta reda på var det finns kompletteringsutbildningar och så vidare. Arbetsförmedlingens samarbete med andra aktörer kan förbättras, sa Soledad Grafeuille, huvudsekreterare i Arbetsmarknadsutredningen.

Arbetsmarknadsnytt: “Det saknas helhetsperspektiv kring integrationen”

Svenska Dagbladet: Regeringen blundade och körde

Svaga resultat i mångkulturella svenska skolor

Många utrikesfödda elever lämnar grundskolan utan behörighet till vidare studier, inte ens på de yrkesinriktade programmen. Ungdomar med så klena resultat i skolan kommer att få det mycket svårt på arbetsmarknaden. När dessa ungdomar når vuxen ålder kommer kommunerna att drabbas av en bidragsbomb, varnar Johan Westerholm på Ledarsidorna.se:

I riket som helhet klarade endast 47 procent av de utrikesfödda grundskoleeleverna av alla kunskapskrav och bara 57,9 procent blev behöriga till yrkesprogrammen. De regionala och lokala skillnaderna i landet är inom denna grupp ännu större.

I Borlänge, med området Tjärna Ängar, klarade 37,2 procent, eller drygt var tredje utrikesfödd elev, kunskapsmålen i alla ämnen samt varannan, eller 51,6 procent, klarade behörighetskraven för gymnasiets yrkesprogram.

I Skolverkets statistik för 2016/17 kan vi redan idag läsa ut, och beräkna, den bidragsbomb som kommer att drabba kommuner som Borlänge när dessa ungdomar når vuxen ålder.

Ledarsidorna.se: Utslagningen av utrikesfödda barn – en bidragsbomb

Goda resultat i en brittisk mångkulturell skola

I den mångkulturella och fattiga stadsdelen Brent i nordvästra London finns sedan ett par år tillbaka en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School. Där är det stenhård disciplin, traditionell katederundervisning och lärarauktoritet som gäller, skriver Isak Skogstad i Timbros nättidning Smedjan:

Sedan följde ett par år då [Katherine Birbalsingh] undervisade på ett flertal utsatta skolor i några av Londons mest slitna områden. Det hon såg i skolorna gjorde dock henne bestört. I många klassrum var det så stökigt att eleverna omöjligt kunde lära sig något. På vissa skolor var det inte ovanligt med bråk och slagsmål. Men det som på riktigt gjorde henne upprörd var att många skolor bortförklarade elevernas låga resultat med att de hade det tufft hemma, eller att eleverna för den delen hade invandrarbakgrund.

“Lärare är för rädda för att berätta offentligt om skolans problem, då de tror att de kommer att förlora sina jobb. Visst har de rätt. Jag höll ett femminuters tal och sade några obekväma sanningar, vilket resulterade i att jag skickades hem från mitt jobb”.

Katherine insåg snabbt att hon aldrig mer skulle få ett jobb som lärare igen. Men hon var fast beslutsam om att inget skulle hindra henne från att återigen få stå i klassrummet och undervisa samhällets minst privilegierade elever. Eftersom ingen skola ville ta i henne ens med tång såg hon bara ett alternativ. Hon skulle starta en helt egen skola.

Det tog längre tid än beräknat, men efter tre år föll valet på en sliten lokal i Brent, en mellanstor kommun i nordvästra London. Brent är ökänt för sociala problem och utanförskap; det är en mångkulturell kommun där var fjärde tioåring är överviktig och en stor andel av befolkningen lever i trångboddhet.

Intresset för skolan och undervisningen är stort. Så stort att de har publicerat en antologi, The Battle Hymn of the Tiger Teachers, där lärarna på skolan förklarar hur de arbetar och varför. De arrangerar även öppna föreläsningskvällar och tar regelbundet emot nyfikna besökare där de får en rundtur och möjlighet att äta lunch med eleverna.

Hur mycket lär sig egentligen eleverna på skolan? I matematik och engelska, som det finns jämförbara data för över tid, så lär sig en elev på Michaela dubbelt så mycket som en genomsnittlig brittisk elev. I början av sommaren kom dessutom den första externa granskningen av Michaela. Det var Ofsted, den brittiska motsvarigheten till den svenska Skolinspektionen, som hade låtit granska skolan. Resultatet? Som en av få skolor lyckades de få högsta betyg, “outstanding” i samtliga kategorier.

Smedjan: Välkommen till Storbritanniens striktaste skola

Smedjan: Skolan [i Sverige] och meritokratin dör tillsammans

Utslagning på löpande band

Sweet dreams are made of this …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök