skip to Main Content
50.000 Gästarbetare I Byggboomen – Tar De Nyanlända Också Plats?

50.000 gästarbetare i byggboomen – tar de nyanlända också plats?

Byggbranschen går på högvarv och den inhemska arbetskraften räcker inte till. I veckans omvärldsbevakning tar vi en titt på hur företagen hanterar problemet, genom import av arbetskraft.

Byggfacken räknar med att det finns bortåt 50.000 utländska byggnadsarbetare i landet, med varierande bakgrund och kompetensprofiler. En intressant fråga är i vilken utsträckning de nyanlända kan komma med på det framdundrande byggtåget.

Representanter för Teknikföretagen och TCO hoppas på att det ska finnas gott om dugligt folk att hämta från de nyanländas skara, för att reducera arbetskraftsbristen generellt i Sverige. Låt oss ta en titt på hur det ser ut för stunden vad gäller “byggboomen”.

Vad kan snabbspåren bidra med?

En av regeringens stora satsningar är snabbspåren. Vad kan de leverera, i det här sammanhanget?

Byggtjänstemän och målare förefaller vara de snabbspår som kan vara lämpliga för att bidra med folk till byggverksamheterna. Dessa spår innehöll cirka 450 deltagare i maj 2017, enligt Arbetsförmedlingen.

Antalet personer i etableringsuppdraget 2017 beräknas till strax under 80.000. Det rör sig således om ungefär en halv procent av deltagarna i etableringsuppdraget, som via snabbspår kan vara aktuella för anställningar i byggbranschen. Förutsatt att samtliga målare kommer att arbeta på byggen, vilket inte är givet. Målare behövs i andra sammanhang också.

Dessa 450 deltagare i snabbspåren skulle utgöra mindre än en procent av de utrikes födda anställda i byggbranschen, om de alla fick jobb där.

Så de nyanlända bidrar via snabbspåren till att minska bristen på arbetskraft vid byggena, men än så länge marginellt.

Företagens ansträngningar att rekrytera nyanlända

Till detta skall läggas företagens egna ansträngningar att hitta arbetskraft bland asylinvandrare, både nyanlända och i Sverige rotade.

Ett exempel är Skanska, med sitt internationella ledarprogram. I Vivalla i Örebro har ett sextiotal boende fått göra praktik vid företaget, i samband med att Skanska gjorde en större renovering lokalt. Av dessa praktikanter har 20 fått jobb, vilket nog bör ses som ett gott resultat i en stadsdel som polisen klassificerar som ett “särskilt utsatt område“.

I Skövde har nyanlända fått pröva på byggjobb genom tre månaders praktikanställning på byggföretag, inom ramen för ett integrationsprojekt. Det rör sig om en handfull personer, i en första omgång.

I Göteborg är Sveriges Byggindustrier medarrangör i praktikprogrammet På rätt plats. Avsikten är att byggnadsföretag ska kunna träffa och rekrytera nyanlända ingenjörer. Även här rör det sig än så länge om ett fåtal.

Så vi har en rännil här och en rännil där. Det blir väl till en pöl, eller två, vid den stora byggbassängen.

Oavsett resultatet förefaller det vara så, att i vart fall delar av näringslivet gör aktningsvärda insatser för att få nyanlända i arbete. Det torde med eftertryck vederlägga statsminister Stefan Löfvens onödiga och osakliga påhopp hösten 2015, om att näringslivet “inte tar sitt ansvar” för att få nyanlända i jobb.

Bygg, gästarbetare, bygg

Rekordbyggande och branschen skriker efter folk. Men på många stadsbyggnadskontor står stolar tomma. Trots högt tryck minskar antalet sökande till byggutbildningar. I stället räddas byggandet av dyr arbetskraftsimport, skriver Dagens Samhälle:

Personalbristen är påtaglig i hela byggbranschen och öppnar för inhyrd utländsk arbetskraft.

– Sju av tio av våra medlemsföretag säger att kompetensförsörjningen är det svåraste problemet. I dag finns bristen på alla områden, ingenjörer, yrkesarbetare, tjänstemän, arkitekter och lantmätare, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutsikter talar samma språk: antalet sysselsatta inom byggverksamhet ökade under våren med närmare 20.000 personer jämfört med 2016, “men samtidigt utgör bristen på arbetskraft ett allt större problem för arbetsgivarna, vilket håller tillbaka sysselsättningsökningen”.

I Skövde har man låtit nyanlända få pröva på byggjobb genom tre månaders praktikanställning på byggföretag. “Skövdemodellen” har redan varit framgångsrik med runt 80 personer i utbildningsanställningar inom förskola, skola och omsorg. Nu testas den i byggbranschen, först i liten skala.

Skanska satsar på sitt internationella ledarprogram.

– I Vivalla i Örebro skrev kommunala Öbo in i upphandlingen att 80 boende i Vivalla skulle få praktik i samband med att vi gör en större renovering i området. Nu har ett sextiotal gjort sina sex månader och 20 har fått jobb, säger Ann Ericsson [som är attraktionschef på Skanska].

Dagens Samhälle: 50.000 gästarbetare krävs för att klara byggboomen

Ljuset kommer från Östeuropa

Bristen på yrkesarbetare på den svenska byggmarknaden är stor (se ovan). Att det ändå byggs beror på ett stort inslag av utländsk arbetskraft. Byggfacken räknar med att 50.000 utländska byggjobbare är verksamma i Sverige, skriver Dagens Samhälle:

Enligt arbetsmiljöverket var 16.155 byggnadsarbetare utstationerade i Sverige under våren. De har anställning i ett utländskt företag inom EU, men jobbar i Sverige under tre månader. Nära två tredjedelar av dem i Stockholm. Strax över 400 byggnadsarbetare har som enskilda fått arbetstillstånd i Sverige under våren.

Men andelen är långt högre, många som arbetar på byggen är papperslösa, här utan uppehållstillstånd eller på turistvisum. När byggfacken räknat på bygguppdragens omfattning kontra tillgängliga arbetare är slutsatsen att det finns cirka 50.000 utländska byggnadsarbetare i landet.

[Calle Fridén, ombudsman för Seko som organiserar väg- och anläggningsarbetare,] jobbade själv på byggen så sent som i mars, och de flesta han arbetade med på de mindre byggarbetsplatserna han var på kom från länder utanför EU.

– På senaste bygget var de flesta latinamerikaner eller ryssar, men det fanns också ett gäng afrikaner som gjorde enklare jobb. Det kostar 400 kronor för en ukrainare eller en uzbek att få tag på ett EU-pass. Det här har blivit en etablerad handel som ländernas myndigheter ser mellan fingrarna med, säger han.

Dagens Samhälle: “Ett EU-pass kostar bara 400 kronor i Ukraina”

Den svåra nöten att knäcka

Det lär finnas en lång rad bristyrken i Sverige och många arbetsgivare berättar om svårigheter att hitta den kompetens de söker. Tidningen Arbetsmarknadsnytt bad Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen, och Mikael Sandström, TCO, att ge sin syn på hur kompetens- och arbetskraftsbristen kan botas:

Amelie von Zweigbergk: Den mest iögonfallande lösningen är alla dessa människor som kommit till Sverige. Varje dag en hett eftertraktad IT-tekniker från Syrien går i väntan på besked eller arbetslös är en förlust både mänskligt och ekonomiskt.

Till sist har vi vår stora reserv, de återstående trettionio fyrtiondelarna [av arbetskraften]. Hur kan vi se till att våra anställda hinner med i kompetensruschen? Här finns mycket för parterna att avtala om – men här finns också stora möjligheter för staten att agera om man önskar ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och att fler ska kunna “hänga med” i utvecklingstempot.

Exempel på vad staten – via styrningen av universitet och högskolor – kan göra är att öka antalet enstaka kurser, inte minst på tider som yrkesarbetande kan delta i. De har minskat dramatiskt de senaste åren.

Mikael Sandström: Verkligheten är alltid mer komplicerad än den enkla skolboksmodellen, men vi kan ändå reflektera över vad “kompetens- och arbetskraftsbrist” betyder i kommersiellt verksamma företag. Är det en “brist”, eller har företagen orealistiska förväntningar om vilken kompetens, erfarenhet och personliga egenskaper som kan attraheras till den kombination av arbetsuppgifter, lön, arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter som erbjuds?

Staten har ett stort ansvar för utbildning och kompetensförsörjning, men ansvaret delas av arbetsgivarna. Om det inte går att anställa en person med rätt kompetens är det inte självklart att ansvaret faller på det allmänna. Ibland måste företaget ansvara för att ge en anställd den utbildning som behövs.

Den stora gruppen nyanlända måste, så snabbt och effektivt det går, ges möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och så långt det går utnyttja sin komptens. Vi måste bättre urskilja dem som har starkt efterfrågad kompetens och snabbt se till att de får genomgå de kompletteringar som behövs.

Arbetsmarknadsnytt: Så möter vi kompetens- och arbetskraftsbristen

En människa att bygga vackra minnen kring

Ted Gärdestad:

Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök