skip to Main Content
Kommuner Och Sociala Företag – Samverkan Eller Motverkan?

Kommuner och sociala företag – samverkan eller motverkan?

Samverkan mellan kommuner och sociala företag kan fungera bra, eller mindre bra. I veckans omvärldsbevakning tar vi en titt på ett fall av det sistnämnda slaget.

Veckorna efter midsommar fyrades det av en debatt i tre steg i Smålandsposten. Stefan Johansson, sekreterare i det arbetsintegrerande sociala företaget Funkibator i Växjö, inledde med en etterstänkande attack.

Region Kronoberg svarade, på ett manér värdigt Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg: istället för att gå i svaromål med Stefan Johansson i sakfrågorna, lämnades en rätt intetsägande redogörelse för det offentligas policy gentemot de sociala företagen i området.

Debattserien avslutades av en forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö, professor Bengt Johannisson. Denne vördnadsbjudande herre dissekerade i fem punkter problemen med Växjö kommuns hantering av det sociala företagandet i nejden.

En av de konkreta frågorna i kritiken mot kommunen gällde Återbruksbyn, där det sociala företaget Macken tillsammans med andra sociala företag hoppats kunna driva köpcenter för cirkulär ekonomi.

Växjö kommun gillade idén så mycket att de gjorde den till sin och lade in Återbruksbyn under kommunal överhöghet, öppen för i stort sett vilka aktörer som helst att lägga anbud om verksamheterna.

Det framgår, om inte annat, av ett kommunalt “frågor och svar”-dokument:

Växjö återbruksby ska bli en mix av olika sorters återbruksverksamheter. Det kan vara både sociala företag, ideella föreningar eller vinstdrivande företag som startat verksamhet i byn. Huvudsaken är att organisationen håller på med återbruk

Växjö kommun kommer inte att bedriva någon säljverksamhet i byn men kommer att äga fastigheten och ansvara för verksamheten.

Vid ett sådant förfarande har arbetsintegrerande sociala företag ofta ett betydande handikapp i konkurrens med renodlat kommersiella företag. De sociala företagen bedriver sina verksamheter under former som dels ofta är småskaliga ekonomiskt, dels har att ta hänsyn till särskilda behov hos de människor som arbetar för dem.

Det är värt att lyssna till professor Bengt Johannisson, Linnéuniversitetet:

Växjö kommun [har] satt i system att kopiera framgångsrika sociala företags verksamhet. Kommunen går med sina enorma resurser in och konkurrerar ut sina egna små sociala verksamheter. Det är samma taktik som storföretag i den privata sektorn praktiserar när de billigt övertar innovativa idéer från småföretag, väl medvetna om att dessa inte har råd med höga patenteringskostnader.

För att fortsätta på temat kommuner, arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik: nästa inslag i bevakningen är en debatt i tidningen Arbetsmarknadsnytt, mellan en representant för Landskrona kommun och en dito för Timbro.

Frågan som debatteras gäller huruvida kommunerna ska starta företag för att erbjuda svårplacerade arbetslösa så kallade “enkla jobb”, eller om detta bör lämnas åt näringslivet och civilsamhället (till exempel sociala företag).

Innan vi sätter punkt för vårt besök i skärningsytan mellan kommuner och arbetsmarknadspolitik, vill vi påminna om begreppet “aktivering av arbetslösa”. Det innefattar bland annat att kommunernas socialtjänster ställer krav om att människor som uppbär försörjningsstöd skall delta i arbets- eller utbildningsinsatser som motprestation.

Företeelsen “aktivering” är hett debatterad på sina håll. Bland annat handlade en central del av kritiken mot fas 3 om just detta, att långvarigt arbetslösa avkrävdes en sysselsättningsinsats för att få någon ersättning ur det offentligas kassakistor.

Frågan har varit aktuell framför allt under det senaste decenniet, men var faktiskt uppe på riksdagsnivå redan i januari 1993, i en motion från Ian Wachtmeister och Ny Demokrati.

Efter dessa tungrodda turer i svårnavigerade kommunala vatten, rundas bevakningen av med tre inslag om socialt företagande ute från fältet. Det första handlar om reserverad upphandling i Söderhamn, det andra om vinststopp i Göteborg och det tredje om en hotande konkurs i Falkenberg.

På det landar vi i en stilla pianostund, tillsammans med Per Tengstrand och Johannes Brahms.

Stor kommun stjälper lätt litet socialt företag

Stefan Johansson, sekreterare i den ideella föreningen Funkibator i Växjö, tog strax efter midsommar bladet från munnen i ett skarpt debattinlägg i Smålandsposten. En känsloladdad Johansson kritiserade i skarpa ordalag Växjö kommun, som han menar visar ett mycket bristfälligt engagemang för det sociala företagandet i trakten och istället stundtals beter sig rent destruktivt:

Svidande kritik har riktats mot hur de sociala företagen har behandlats under de senaste åren. Jag som undertecknad kan inte annat än hålla med och vi är många fler inom Växjös sociala företag som knyter näven i byxfickan och avlägger en och annan svordom.

Växjö kommun har utarbetat en totalt tandlös “social policy”, mest ett spel för galleriet. Kommunen har ödelagt och fortsätter ödelägga många av våra sociala företag. En auktoriseringsmodell som skulle ge valfrihet, men som så här långt inte visar på någon skillnad. Var är den utlovade bredden och mängden val enskilda personer kan göra? Nä, den har uteblivit och alldeles för få organisationer har förmåga att komma upp på banan.

Våra sociala företag likställs nu med kommuner och vilket annat multinationellt företag som helst, som har 1000-tals anställda och omsättning på 100-tals miljoner. Nu råder det verkligen “konkurrens” på lika villkor, med sociala företag som i bästa fall har ett par tre miljoner i omsättning.

Smålandsposten: Stort tack för stjälpen, Växjö kommun

Ett par dagar efter Stefan Johanssons rykande debattinlägg (se ovan) redogjorde en person vid namn Daniel Westergren för Region Kronobergs insatser för det sociala företagandet. Dock utan att specifikt beröra den kritik som Johansson riktat mot det offentliga styret:

Region Kronoberg driver sedan i maj ett projekt på uppdrag av Tillväxtverket. Fler och starkare arbetsintegrerande sociala företag ska bidra till ökad sysselsättning och bättre möjligheter för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, till exempel personer med funktionsnedsättning, nyanlända eller ungdomar.

I Kronoberg finns det ett 10-tal sociala företag. Slussen i Lagan, Spiket i Ljungby och resten i Växjö, som de i Smålandsposten omnämnda Macken och Funkibator. Tillsammans bidrar de med över 200 arbetstillfällen och sysselsätter totalt över 350 personer.

Hos kommunerna är intresset stort. Men kunskapen är ofta låg, varför ett av målen med Region Kronobergs projekt är att sprida kunskap. I Alvesta och Älmhult ska det göras en förstudie om hur man kan skapa hållbara sociala företag. I Markaryd råder bred enighet om att satsa på detta. I Tingsryd har Macken utbildat kommunala tjänstemän i socialt företagande.

Smålandsposten: Regionen arbetar för att stärka sociala företag

Bengt Johannisson, professor i ekonomi vid Linnéuniversitetet, beskriver i ett tredje och avslutande inlägg i debatten om de sociala företagens villkor i Växjö (se de två inslagen ovan) hur han ser på kommunens brister i sammanhanget:

Jag ser fem problem med Växjö kommuns “hantering” av sitt sociala företagande. För det första, dess politiska ledning betraktar socialt företagande som vilken verksamhet som helst. Detta leder till vad forskningen kallar en “McDonaldisering” av omsorgen av sköra människor, alltså till en verksamhet som leds av blind rationalitet. Med en sådan uppfattning inom kultursektorn skulle man be Per Tengstrand spela sina pianostycken fortare så att kostnaden för att hyra konserthuset blev lägre.

För det andra, har Växjö kommun satt i system att kopiera framgångsrika sociala företags verksamhet. Kommunen går med sina enorma resurser in och konkurrerar ut sina egna små sociala verksamheter. Det är samma taktik som storföretag i den privata sektorn praktiserar när de billigt övertar innovativa idéer från småföretag, väl medvetna om att dessa inte har råd med höga patenteringskostnader.

För det tredje, forskare som Nils Brunsson och Sten Jönsson har studerat hur kommuner säger/lovar en sak, beslutar en annan och i bästa fall gör en tredje. För flera år sedan beslutade kommunens politiker om en policy gentemot sociala företag som aldrig kom till praktisk användning. Kommunens tjänstemän kände inte ens till den. Det finns med andra ord god anledning att misstro den nya policyn.

Smålandsposten: Så tuktar Växjö kommun sitt sociala företagande

Kommunerna och de enkla jobben

Ska kommunerna i Sverige skapa så kallade “enkla jobb”, mot bakgrund av att stora grupper står utanför arbetsmarknaden och belastar det kommunala försörjningsstödet? Landskrona valde att starta ett tvätteri i egen regi för att skapa arbetstillfällen för människor som saknar högre utbildning och/eller arbetslivserfarenhet.

Tidningen Arbetsmarknadsnytt bad Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, och Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro, att debattera frågan:

Torkild Strandberg: I Landskrona skapar vi nu arbetstillfällen för en grupp människor som saknar nödvändig högskoleutbildning eller erfarenhet. Enkla jobb är en nyckelfaktor i denna ansats.

Grundidén är att ett enkelt jobb inte är enkelt att utföra, men ska vara enkelt att få. Ett exempel är det tvätteri i kommunal regi som startat upp i Landskrona. Bakgrunden är  de hygienkrav från Socialstyrelsen som trädde i kraft vid årsskiftet. Närmare femtio människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden har i dag jobb på tvätteriet.

Karin Svanborg-Sjövall: Problemet är att den konstgjorda arbetsmarknad för enkla jobb som nu skapas inte bara förlänger utan faktiskt också förvärrar krisen. Sprickan mellan insiders och outsiders kan inte överbryggas, än mindre läkas, genom att det offentliga börjar satsa på åtgärder som är marknadsstörande.

Erfarenheterna av subventionerade jobb förskräcker. Det finns starka indikationer, bland annat från BRÅ, på att statligt stöd gynnar framväxten av svarta marknader. IFAU konstaterar att kraftiga undanträngningseffekter blir resultatet – i regel faller två riktiga jobb bort av tre subventionerade.

Torkild Strandberg: Låt mig vara tydlig: Jobb skapas bäst av näringsliv och av ekonomisk tillväxt. I den bästa av världar hade vi lagt ut uppdraget till privata aktörer. Hade vi gjort det hade satsningen dock, som bäst, genererat en eller två nya tjänster. Hela syftet hade då omintetgjorts.

Karin Svanborg-Sjövall: I grunden finns inga genvägar: utan fungerande marknader där utbud och efterfrågan får mötas, även mellan jobbsökande och arbetsgivare, kommer notan för subventionskalaset att bli enorm, socialt, ekonomiskt – och ur ett borgerligt perspektiv: politiskt.

Arbetsmarknadsnytt: Ska kommuner skapa enkla jobb?

Tiden är mogen för reserverade upphandlingar

En upphandlande myndighet har nu enligt lagen om offentlig upphandling möjlighet att reservera deltagandet i upphandlingar för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration. Minst 30 procent av dem som leverantören sysselsätter skall vara personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Inköp Gävleborg berättar om en aktuell upphandling:

Från och med 1 september har Söderhamns kommun en ny leverantör av fruktkorgar, det sociala företaget Stenbackens boende- och arbetskooperativ. Upphandlingen har genomförts som ett så kallat reserverat kontrakt vilket kortfattat innebär att enbart sociala företag haft möjlighet att vara med och lämna in anbud.

Andreas Helgesson på Stenbacken är glad över att ha vunnit upphandlingen.

– Just riktade upphandlingar som den här innebär stora möjligheter för oss som driver sociala företag. Samtidigt som vi kan ge fler personer sysselsättning och få in dem i arbetslivet så blir det också en kvalitetssäkring av vår egna verksamhet i och med att vi måste leva upp till de krav som kommunen ställer, säger Andreas.

Inköp Gävleborg: Socialt företag vann reserverad upphandling för fruktkorgar

Vinstutdelning ur sociala företag stoppas i Götet

Sociala företag som tar ut vinst ur företaget kan inte längre ansöka om bidrag från kommunen. Det har sociala resursnämnden i Göteborg beslutat:

Nämnden har bestämt att om företaget går med vinst så måste den återinvesteras i verksamheten.

Bakgrunden är att några sociala företag ändrat i sina stadgar för att kunna göra utdelningar till sina ägare.

Sveriges Radio: Vinststopp för sociala företag

Konkurs hotar socialt företag

Falkenbergs största sociala företag, “En trappa upp”, har så allvarliga ekonomiska svårigheter att styrelseledamoten Lena Carlbom talar om ett överhängande konkurshot, skriver Hallands Nyheter:

De sociala företagens intresseorganisation, Skoopi, känner igen problemen.

– Nya sociala företag startas visserligen, men det väger inte upp att vi under det senaste året sett hur 40 av 200 sociala företag inom vår organisation har avvecklats eller gått i konkurs, säger Sofia Modigh på Skoopi.

Hennes recept är att Arbetsförmedlingen mer måste anlita och betala de sociala företagen för att ordna arbetsträning för arbetslösa.

– Men ett problem är om de sociala företagen alltför mycket litar till att de ska serva arbetsförmedlingen. För vi kommer förmodligen alltid att vara en otrogen partner, säger Calle Fredin, sektionschef på arbetsförmedlingen i Falkenberg.

Han menar att arbetsförmedlingen sällan kan binda sig till en särskild lösning. Sociala företag förblir ett av flera alternativ för en individ som ska lotsas ut i arbete.

Hallands Nyheter: Socialt företag riskerar att gå omkull

En stilla Brahms

Per Tengstrand spelar Brahms Intermezzo opus 117 Nr 1 under Helsingborgs Pianofestival 2007.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Sök