skip to Main Content
Regeringen Satsar På Kunskapslyft I Höstbudgeten

Regeringen satsar på kunskapslyft i höstbudgeten

Regeringen gav i veckan en glimt inifrån den kommande höstbudgeten, vad gäller förändringar inom arbetsmarknadspolitiken.

Det blir satsningar på yrkesutbildning, upprensning bland anställningsstöden och ökade krav på nykomna asylinvandrare att göra sig anställningsbara.

I övrigt i veckans bonusbevakning ett inslag om människor med dolda funktionsnedsättningar och en betraktelse över den svenska koloniala landsbygdspolitiken.

Håll till godo.

Utbildningssatsning och utbildningsplikt

Regeringen föreslår nya investeringar i utbildning och etablering på arbetsmarknaden, rapporterar Sveriges Television. Regeringen vill också göra det lättare för företagare att anställa, samt skärpa kraven på personer som står utanför arbetsmarknaden:

Totalt handlar det om en satsning på 4,3 miljarder kronor till nästa år. Den största delen handlar om att Kunskapslyftet, regeringens satsning på vuxenutbildning, byggs ut med 18.000 platser till nästa år.
Satsningen berör yrkeshögskolan, yrkesvux, folkhögskolan och andra högskoleutbildningar.

Man vill bland annat införa en utbildningsplikt för nyanlända som innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan tvingas söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in.

Vad gäller företagens möjligheter att anställa vill man förenkla anställningsstöden. Regeringen vill införa en typ av introduktionsjobb som ersätter fem andra stöd som finns i dag, bland annat försvinner traineejobben.

Sveriges Television: Regeringen satsar på vuxenutbildning i höstbudgeten
Regeringen.se: Investeringar för fler jobb

“Det är bra att regeringen har lyssnat på oss inom vissa områden. Samtidigt krävs det mer än konstgjorda åtgärder för att skapa riktiga jobb”, säger Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton i en kommentar till regeringens senaste utspel inom arbetsmarknadspolitiken:

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden i Sverige. Det handlar om allt från träindustriarbetare till kockar. Under lång tid har såväl fack som arbetsgivare tryckt på regeringen för att utveckla yrkeshögskolan för att komma till rätta med problemen. [Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert] Edward Hamilton välkomnar därför de nya platserna på yrkeshögskolan.

– Yrkeshögskolans utbildningar är skapade utifrån efterfrågan och arbetsgivarnas behov. Nio av tio som går färdigt utbildningen kommer i arbete. Därför är vi glada för regeringens besked idag, säger han.

Arbetsmarknadsnytt: “Krävs mer för att stoppa Arbetsförmedlingens nedåtgående spiral”

Det jobbiga under ytan

Att berätta på jobbet om kronisk smärta eller en psykisk sjukdom kan ibland kännas jobbigare än att ha en synlig funktionsnedsättning. Det visar en ny studie om dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet, skriver tidningen Arbetsliv:

Maria Norstedt, vid institutionen för socialt arbete på Malmö högskola, blev intresserad av hur personer med dolda funktionsnedsättningar upplever sin arbetssituation när hon skrev en avhandling om att börja jobba igen efter en stroke.

– En synskadad kan välja att visa sin funktionsnedsättning med en käpp. Men för en person med en dold funktionsnedsättning räcker det inte att komma ut en gång utan man måste berätta om och om igen.

Särskilt jobbigt är det enligt Maria Norstedt att berätta om psykisk ohälsa som ofta är förenat med ett socialt stigma.

– Personer med bipolär sjukdom är mycket försiktigare med att berätta om sin funktionsnedsättning och berättade kanske inte för lika många.

Om man väljer att berätta har Maria Norstedt ett råd.

– Var så konkret som möjligt med vad det innebär och vilket stöd du behöver.

Arbetsliv: Svårt att berätta om dold funktionsnedsättning

Sådan är kolonialismen, förlåt: landsbygdspolitiken

Tron att statliga myndigheters huvudkontor skulle vara svaret på landsbygdens böner vittnar om en närmast kolonial syn på dess befolkning, skriver Timbros redaktionschef Lars Anders Johansson:

En universallösning på landsbygdens problem tycks vara att flytta statliga myndigheters huvudkontor från Stockholm, för att på så vis skapa arbetstillfällen. Det är en dålig lösning på många vis.

Bättre än att flytta huvudkontoren från Stockholm, vore att minska huvudkontoren och decentralisera verksamheten på fler regionala och lokala kontor.

På så vis skulle myndighetsutövningen också komma närmare medborgarna. En av de saker som många på landsbygden upplever som det mest besvärliga med urbaniseringen handlar i själva verket om centraliseringen.

Att stat, regioner och kommuner drar sig tillbaka bakom huvudkontorens väggar och gör sig oåtkomliga för medborgarna.

Smedjan: Kolonial landsbygdspolitik

Vi flytt int’

I Sverige finns en rik provins med överflöd på allt
Med malm och skog och forsar och med mygg och Pitepalt

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Sök