skip to Main Content
Alliansen Vill Satsa På Ny Anställningsform För Asylinvandrade

Alliansen vill satsa på ny anställningsform för asylinvandrade

Sommaren har väl inte varit kortare än vanligt, men sval och på sina håll tidvis blöt. Vi på Blåeld Media hoppas att ni i läsekretsen haft en skön och vilsam ledighet, oaktat väder och vind, var och en efter sin fason och förutsättningar.

Politikerveckan i Almedalen har glidit förbi, vi har fått vara med om en regeringskris, läst om terroristdåd och dödsskjutningar samt noterat att den nya verkligheten för festivalbesökande flickor tyvärr verkar ha kommit för att stanna. En grupp unga män demonstrerar för att också få stanna – kanske vill även de kunna gå på musikfestival?

Noterbara som dessa händelser är, fortsätter vi på Blåeld att främst uppmärksamma den långvariga arbetslösheten, det utanförskap som är förknippat med densamma samt de arbetsmarknadspolitiska ansträngningar och förslag som är ämnade att söka komma tillrätta med en del av dessa problem.

Denna första mediebevakning efter sommaruppehållet innehåller en aktuell nyhet – alliansens förslag till inträdesjobb – och utöver det en handfull inslag från juli månad.

Inträdesjobben, liksom LO:s förslag till så kallade utbildningsjobb, innebär en tudelning av den anställdes engagemang. En tidsmässigt större del av arbetsveckan som ska användas till just arbete, samt en mindre del som ska nyttjas till utbildning.

Huruvida denna konstruktion är särskilt efterfrågad från arbetsgivare och arbetstagare är oklart. Det kan finnas skäl att vara en smula betänksam, för den som vill se resultat av planerna.

Kombinationen av lågavlönat deltidsarbete och möjlighet till kompletterande studier är redan prövad de senaste åren, med besvikelse som följd. Yrkesintroduktionsanställningarna har med ett par år på nacken ett klent utfall (knappt 700 personer registrerade i juli 2017). Extratjänsternas ursprungliga utformning (75 procent av heltid) gav svaga resultat, varför anställningsformen efter ett knappt år förändrades till heltidsarbete hösten 2016 .

Erfarenheter som kan vara värda att reflektera över, då nya förslag till lösningar utformas. Om nu inte hugade politiker vill fortsätta att uppfinna det fyrkantiga hjulet, gång efter annan.

En företrädare för arbetsgivarorganisationen Plåt & Ventföretagen menar att det finns en del enkla jobb att utföra inom plåtslageribranschen. Han vill dock inte se några särskilda arbetsmarknadspolitiska konstruktioner, utan helt enkelt en vidgad lönestruktur och betydligt lägre löner för dessa jobb.

En enkel lön för ett enkelt jobb, alltså. Inte svårare än så.

Efter dessa inslag om enkla jobb kastar vi ett par blickar på dels snabbspåren för nyanlända asylinvandrare (det går trögt och Arbetsförmedlingen får skulden, som vanligt), dels regeringens besked om införande av utbildningsplikt för samma grupp av arbetslösa.

Den avslutande delen av bevakningen bjuder läsaren på bredare grepp kring problemkomplexet utanförskap och långvarig arbetslöshet, båda komponenterna numera med distinkta etniska förtecken.

Två texter med lätt dystopiska anslag följs av ett något mer optimistiskt samtal från Almedalsveckan, där deltagarna försöker hitta fram till möjligheter för ett nytt samhällskontrakt i Sverige.

Även här finns erfarenheter och insikter värda att reflektera över. Bara att hoppas att i vart fall några av kandidaterna i nästa års riksdagsval kommer att ägna sig åt sådana reflektioner och presentera trovärdiga förslag till en hållbar politik.

Alliansen lever och lovar jobb, i vart fall inträdesjobb

Alliansen har presenterat en gemensam satsning på så kallade inträdesjobb som man lovar att införa om man vinner valet nästa höst, skriver Aftonbladet:

Satsningen innebär i korthet att det ska bli lättare att anställa nyanlända samt unga utan fullständig gymnasieutbildning.

Lönen för ett inträdesjobb kommer att uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak på 21.000 kronor i månaden. I snitt handlar det om en lön på cirka 15.000 kronor i månaden.

Arbetsgivaravgiften för [inträdesjobbet] slopas i tre år. 30 procent av arbetstiden, som man inte får lön för, ska kunna användas för att lära sig arbetet eller utbildning. Alliansledarna tror att anställningsformen kommer kunna ge mellan 25.000-40.000 nya jobb inom framför allt servicesektorn.

Aftonbladet: Alliansens nya jobbförslag för unga och nyanlända

Arbetet: Alliansens modell och LO:s – det här är skillnaden

Arbetet: Så hög blir lönen i tio arbetaryrken med Alliansens förslag

Arbetet: Nya bud om lönen för inträdesjobb

Enkla jobb ger en enkel lön

Inom plåtslageribranschen finns det många “enklare arbeten” som skulle kunna utföras av personer med låga kvalifikationer, enligt Hans Eriksson, avtalsansvarig på Plåt & Ventföretagen. Men dagens ingångslöner sätter käppar i hjulen:

– Vi har en otroligt sammanpressad lönebild i vårt avtal, där en helt okunnig person som haffas ute på gatan har en ingångslön på 24.500 kronor i månaden. En fullt utbildad montör tjänar 27.300 kronor, sade [Hans Eriksson, avtalsansvarig på Plåt & Ventföretagen] under ett seminarium i Almedalen.

Plåt& Ventföretagen slår därför ett slag för en ny yrkeskategori där lönen är väsentligt lägre än i befintliga avtal. Tanken är att skapa enklare arbeten samtidigt som plåtslagare och ventilationsmontörer avlastas, så att de kan jobba med det som de är utbildade för.

– Handräckning och andra enklare sysselsättningar som finns på alla byggen kan ju utföras av andra. Vi har inte kommit så långt, men i en tankevärld skulle ingångslönen för den här typen av jobb ligga runt 17-18.000 kronor i månaden. Och vi vill inte stänga några dörrar, alla som har en viss tid i yrket och har visat framfötterna kan alltid avlägga ett yrkesprov och få ett yrkesbevis, sade han.

Arbetsmarknadsnytt: Enkla jobb gör plåtslagare effektivare

Svenskt Näringsliv: Fler enkla jobb kräver samarbete

Bromsolja på snabbspåren

I en ny rapport pekas Arbetsförmedlingen ut som problemet vad gäller de illa fungerande snabbspåren för nyanlända asylinvandrare, skriver Arbetet:

Regeringens idé med snabbspåren var att nyanlända med kompetens inom bristyrken snabbare skulle komma i jobb. I dag finns 14 snabbspår, där fack, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen hjälps åt med språkträning, validering, utbildning och praktik. Spåren gäller ett 30-tal yrken.

Men parternas förhoppningar har grusats. Det som skulle gå snabbt har ofta blivit segdraget. Arbetsförmedlingen har inte fått fram rätt deltagare och inte heller så många som parterna förväntat sig.

Det framkommer i en ny rapport om parternas syn på snabbspåren för kockar, lärare och ingenjörer. Bakom rapporten står Rådet för integration i arbetslivet (Ria), som drivs av arbetsmarknadens parter.

Arbetet: Parterna vill att AF gör mer åt snabbspåren
Hämta rapport: Snabbspår in i arbetslivet?

Presentationsbilder: Regeringens arbete med nyanländas etablering – stärkta spår till jobb

Utbildningsplikten framför allt

Enligt den migrationsöverenskommelse som slöts 2015 mellan regeringen och allianspartierna ska en utbildningsplikt ses över för personer som kommer till Sverige senare i livet och som inte uppnått grundskolekompetens. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att se över den kommunala vuxenutbildningens förmåga att möta behov och förutsättningar hos framför allt nyanlända asylinvandrare med kort utbildning:

För att ytterligare stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden krävs att fler nyanlända tar del av utbildning. Arbetsmarknaden utvecklas fortsatt mycket starkt och efterfrågan på arbetskraft är god. För den som saknar de kunskaper som krävs är det dock ändå svårt att komma i arbete. Att fler i behov av utbildning tar del av det är nödvändigt för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Nyanlända ska inom ramen för etableringen skaffa sig de kunskaper som krävs för att matchas till arbete, eller för att kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser alternativt delta i fortsatta studier.

– Kortutbildade nyanlända måste rustas med utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Det är allvarligt att så få gör det idag. Det är detta vi vill ändra på, säger Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister.

– Att ställa krav på den som kommer till Sverige att göra sig anställningsbar ger fler en chans att få det första jobbet. Därför behövs en utbildningsplikt som ger nyanlända med låg utbildning vissa grundläggande kunskaper, säger Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Regeringen.se: Utbildningsplikt för nyanlända
Regeringen.se: Frågor och svar om utbildningsplikt

Utanförskapet på arbetsmarknaden – ett komplext problem utan lösning

Allt talar tyvärr för att vi, även med drastiskt minskad invandring, kommer att ha en mycket stor grupp som under en generation kommer att leva i utanförskap, skriver företagaren och flitige samhällsdebattören Thomas Gür i Göteborgs-Posten:

I samhällsdebatten förekommer huvudsakligen två förslag att få bukt med utanförskapet. Det ena är att på olika sätt skapa enklare arbeten med lägre ingångslöner och avregleringar och få ut fler i arbete. Det andra är massiva utbildningsinsatser. Jag håller bägge förslagen för bra tankar.

Men för den som bryr sig om att skärskåda de effekter på utanförskapet som dessa förslag skulle ha, framgår med tydlighet att de omöjligen kan eliminera det stora utanförskapet. Allt talar därför och tyvärr för att vi, även med drastiskt minskad invandring, kommer att ha en mycket stor grupp, kanske uppåt en 800.000 personer, som under en generation kommer att leva i utanförskap.

Det som hastar mest är att återupprätta rättsstaten i hela landet – att ordningsmakten återtar allt förlorat territorium och också utverkar och verkställer kännbara straff mot dem som angriper poliser och räddningspersonal. Formuleringen om territoriet kan låta drastiskt, men det är ohållbart att till exempel poliser i den första bilen måste invänta en andra polisbil för att genomföra ett ingripande i vissa områden – så att den andra polispatrullen kan vakta den första polispatrullens bil under tiden.

Vad gäller bidragsberoendet måste vi införa principen att offentlig försörjning som princip måste vara förbunden med någon form av motprestation – arbetsuppgifter eller studier. Det finns många uppgifter som kan utföras även av de mest okvalificerade med rätt arbetsledning. Även om detta inte betalar sig för folkhushållet, är signaleffekten att ingen får pengar som inte samtidigt gör något för samhället, viktigare som just signal och incitament.

Göteborgs-Posten: Ett etniskt utanförskap

Fristad: Tänk om det inte finns några lösningar?

Samhällskontraktet

Ledarsidorna.se närvarade i Almedalen, med bland annat kommentarer och samtal kring aktuella frågor. Vid ett rundabordssamtal mellan ansvarige utgivaren Johan Westerholm, de tre författarna Ann Heberlein, Tino Sanandaji och Lars Åberg, samt tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (M) avhandlades förutsättningarna för ett framtida samhällskontrakt i Sverige.

Denna inspelning från samtalet saknar tyvärr ett par minuter i början, då Johan Westerholm presenterar deltagarna runt bordet. Det ger sig dock efterhand vem som är vem i sällskapet. Vi kommer in några sekunder efter det att Sven Otto Littorin har inlett samtalet.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök