skip to Main Content
Extratjänster Och Fas 3 – Avstämning Vid Halvårsskiftet 2017

Extratjänster och fas 3 – avstämning vid halvårsskiftet 2017

Med några veckors eftersläpning (semestertider) kommer här den senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen, om extratjänster, fas 3 och Jobb- och utvecklingsgarantin. Både i landet i stort och i Stockholms län.

Antalsangivelserna för de olika månaderna är avstämda per den sista vardagen i respektive månad. Förutom att redovisa siffrorna för de två senaste månaderna, beräknar vi hur stor den procentuella förändringen varit för sysselsättningsfasen sedan inflödet ströps den 1 februari 2016.

För att vara så aktuella som möjligt redovisar vi också den senaste veckostatistiken, som komplement.

Extratjänsterna fortsätter öka takten

Extratjänsterna fortsätter öka tillväxttakten. Under juni månad passerades femhundra-gränsen – en ökning av antalet extratjänster med 576 stycken registrerades.

Totalt har antalet extratjänster nu passerat fyratusen, med god marginal, varav lite drygt femhundra har gått till nyanlända asylinvandrare. Även om tillväxttakten inte skulle öka nämnvärt framöver, så kan arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) hoppas på siffror mellan 7.000 och 8.000 för extratjänsterna till jul.

Men mycket vill som bekant ha mer. Nu ger sig också Ylva Johanssons regeringskollega och partikamrat, finansminister Magdalena Andersson (S), in i leken. Hon utlovar ett extra stöd om totalt 500 miljoner kronor till de kommuner som anställer i extratjänst.

Ett extra stöd som ligger utanpå både totalsubventioneringen av lönekostnaden och handledarstödet för den anställde. Det går istället till kommunens ekonomiansvarige och är fritt att använda till vilken kommunal verksamhet eller utgiftspost som helst.

Extratjänsterna tillkom ursprungligen för de långvarigt arbetslösas bästa, men har som bekant under lång tid kämpat i motvind. Nu när vi går in på sista året före riksdagsvalet 2018 kommer denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd att bli en viktig symbol, med vilken graden av framgång för den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken kommer att mätas.

Därmed blir volymen och tillväxttakten för extratjänsterna också något av ett självändamål för regeringen. Med nuvarande tillväxttakt kommer antalet extratjänster att vara uppe kring 12.000 till sommaren 2018.

En aktningsvärd siffra, men det har då tagit två och ett halvt år att nå så långt. Ställ det mot att fas 3 under loppet av ett år (2015 – sista året innan inflödet till åtgärden ströps) slussade omkring 13.000 långvarigt arbetslösa till jobb (se tabell 43 på sidan 68 i Arbetsförmedlingens återrapportering 2016, Arbetsmarknadspolitiska program, Årsrapport 2015).

Extratjänsterna är, oavsett den höga profilen, artificiellt skapade jobb som haft svårt att lyfta. Fas 3 var (är) en sysselsättningsåtgärd som ledde till jobb för ett förhållandevis stort antal arbetslösa, trots att åtgärden dömdes ut som förvaringsplats och slutstation. Hur många jobb som extratjänsterna kommer att leda till kan vi inte bedöma förrän om ett par-tre år, då ett större antal av de som innehar dem har fullbordat sin maximala tid om två år med extratjänst.

Ylva Johansson har dock så här långt inte varit främmande för att utvidga extratjänsterna i flera olika dimensioner (omfattning, yrkesområden, kategorier av arbetslösa, typer av anordnare). Ett kraftfullt grepp framöver vore att beordra kommunerna att anställa alla som haft en extratjänst på en ordinarie tjänst, med hjälp av ett särskilt riktat stöd till den kommunala kassan. Sedan går det att triumferande hävda att extratjänsterna ledde till “riktiga jobb” i hundra procent av fallen.

Fas 3 fortsätter nedåt – vart annars?

Mer än fem sjättedelar av deltagarna i sysselsättningsfasen har försvunnit ur åtgärden, sedan inflödet ströps den 1 februari 2016. För majoriteten av de riktigt långvarigt arbetslösa – de som tillbringat mer än 450 ersättningsdagar i Jobb- och utvecklingsgarantin och tidigare skulle förts till sysselsättningsfasen – återstår snart bara passiviserande icke-åtgärder.

Sådant som internplacering, den ineffektiva “stöd och matchning” samt slasktratten “förberedande insatser” (vilken möjligtvis kan jämställas med det individuella programmet i gymnasieskolan – och då är det illa).

Det torde i dagsläget röra sig om mellan 15.000 och 20.000 arbetslösa i sådan passivitet, som var och en skulle behöva en aktiv insats. Men allt som finns av den varan är extratjänster, där många av dem inte är välkomna, och utbildningar som av olika skäl inte lockar eller räcker till.

Om höga volymer för extratjänsterna det närmaste året delvis kan betraktas som ett självändamål för sittande regering, så kan den övriga sysselsättningspolitiken för de svagaste kanske betecknas som ett självmål.

Fast med en opposition som “alliansen”, som inte har mycket annat att samlas kring än ett rituellt rabblande om “enkla jobb, enkla jobb, enkla jobb”, kan regeringen nog kosta på sig ett bitvis slappt och nonchalant försvarsspel inom arbetsmarknadspolitiken.

Med Ylva Johansson som offensiv kraft, lika överlägsen sina amatörmässiga regeringskollegor som en gång Zlatan Ibrahimovic sina landslagskamrater, kommer Socialdemokraterna sannolikt ändå ha övertaget om arbetsmarknadspolitiken i september om drygt ett år.

Vad Jobb- och utvecklingsgarantin beträffar är antalet deltagare fortsatt stabilt; vissa månader med en liten minskning, andra med en marginell ökning. Vi såg en ovanligt kraftig minskning denna gång, med halvtannat tusental i landet i stort den senaste månaden. I Stockholms län registrerades en marginell ökning – tre personer.

Under det senaste året har antalet deltagare på riksnivå sjunkit med drygt en procent, medan Stockholms län sett en minskning med två och en halv procentenheter.

Extratjänster

Extratjänster ökade i hela landet från 3.713 i maj till 4.289 i juni, en skillnad på 576 tjänster. I Stockholms län ökade antalet från 397 i maj till 455 i juni, en skillnad på 58 tjänster.

Uppdatering: Vecka 29 fanns det 4.573 extratjänster i hela landet och 462 extratjänster i Stockholms län.

Fas 3

Antalet deltagare i fas 3 i hela landet sjönk från 6.389 i maj till 5.674 i juni – en minskning med 715 personer. I Stockholms län sjönk antalet deltagare från 1.083 i maj till 954 i juni – en nedgång med 129 individer.

Räknat från det att inflödet ströps i månadsskiftet januari/februari 2016, är den relativa nedgången för fas 3 i hela landet 85,6 procent. I Stockholms län är nedgången under samma period 86,1 procent.

Efter ett år och fem månader av avvecklingen har mer än fem sjättedelar av deltagarna i fas 3 lämnat åtgärden. I snitt har knappt 2.000 personer i månaden skrivits ut ur fas 3 under denna tid, räknat över hela Sverige.

Uppdatering: Vecka 29 fanns det 5.196 deltagare i fas 3 i hela landet. I Stockholms län var antalet 863 personer.

Jobb- och utvecklingsgarantin (inklusive fas 3)

I Jobb- och utvecklingsgarantin minskade antalet deltagare med 1.511 personer mellan maj och juni i hela landet, från 99.467 till 97.956 stycken. I Stockholms län ökade antalet med 3 personer under samma tid, från 17.493 till 17.496 deltagare.

Antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin har minskat med 6,1 procent i hela landet sedan 1 februari 2016. I Stockholms län har deltagarantalet minskat med 1,9 procent.

Uppdatering: Vecka 29 hade Jobb- och utvecklingsgarantin 98.093 deltagare i hela landet. I Stockholms län var antalet deltagare 17.532.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök