skip to Main Content
Åldersdiskriminering På Arbetsmarknaden Redan Från 40-årsåldern

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden redan från 40-årsåldern

Den som närmar sig pensionsåldern har mycket små chanser att bli kontaktad av en arbetsgivare, efter att ha sänt in en platsansökan. Redan efter fyllda fyrtio börjar chanserna avta och faller sedan kraftigt. Det skriver två nationalekonomer på Dagens Nyheters debattsida.

Åldersdiskrimineringen frodas på den svenska arbetsmarknaden. För fem år sedan visade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) på samma förhållande, i en experimentell studie.

Trots de påtagliga svårigheterna för äldre arbetslösa på arbetsmarknaden, finns det inget arbetsmarknadspolitiskt stöd riktat särskilt till denna grupp. Det fanns tidigare inom ramen för nystartsjobben, men det specifika stödet togs bort i samband med att regeringen förändrade reglerna för den åtgärden den första februari i år.

Resten av veckans omvärldsbevakning ägnas ett välbekant och återkommande ämne – diskussionerna om och ansträngningarna med att få större mängder asylinvandrare i arbete.

På avdelningen “enkla jobb” har Teknikföretagen lagt ett förslag om så kallade etableringsanställningar, där arbetsgivare och stat delar på lönen. Båda ska enligt förslaget lägga 8.000 kronor var som inte beskattas, och på så vis förse personen med det “enkla jobbet” med en månadslön om 16.000 kronor netto.

Vad gäller jobb till invandrare som har med sig en gångbar yrkeskompetens har regeringen satsat på de så kallade snabbspåren. Av resultaten hittills att döma är beteckningen malplacerad, för fort går det inte.

Det är inte heller någon trängsel på spåren – blott en bråkdel av de som är inskrivna i etableringsuppdraget återfinns i satsningen.

Ett ljus i det mörkret kanske en järnvägsutbildning för nyanlända ingenjörer kan vara. Det är Arbetsförmedlingen i Skåne som håller i den satsningen och en given första uppgift för de nyutexaminerade borde vara att fixa snabbspåren.

En klok lösning vore att sätta lokomotiv och vagnar på dem. Fast då återstår förstås fortfarande problemet med att hitta ett större antal lämpade passagerare.

Ättestupa på arbetsmarknaden

Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare när man skickat in en jobbansökan faller kraftigt redan från 40-årsåldern. Närmare pensionsåldern kontaktas knappast någon, skriver två nationalekonomer på DN Debatt:

För att undersöka om det finns åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden genomförde vi under 2015 och 2016 ett så kallat fältexperiment. Vi skickade mer än 6.000 jobbansökningar för fiktiva sökande i åldern 35-70 år till arbetsgivare som annonserade efter personal.

Åldern varierades i ansökningar som i övrigt var utformade för att vara identitetsmässigt identiska. Vi mätte sedan arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.

Resultaten för effekten av den arbetssökandes ålder är slående. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare efter att ha sökt ett arbete faller kraftigt redan i 40-årsåldern, och det finns ett tydligt negativt samband mellan chansen att bli kontaktad och den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg.

Tio års högre ålder medför cirka fem procentenheters lägre chans att bli kontaktad, vilket visar att den negativa ålderseffekten är avsevärd. Nedgången är större för kvinnor än för män.

Resultaten visar att den sökandes ålder är en negativ faktor i rekryteringsprocessen och att åldersdiskriminering är ett betydande problem på den svenska arbetsmarknaden.

Dagens Nyheter: Tydlig åldersdiskriminering redan från 40-årsåldern

Islossning för de “enkla jobben”?

En treårig “etableringsanställning” som ska ge nyanlända jobb diskuteras nu av fack och arbetsgivarorganisationer. Förslaget från Teknikföretagen innebär bland annat en skattefri lön på 16.000 kronor, skriver Dagens Arena:

Idén är att arbetsgivarna ska kunna anställa till en låg lön som ska ge rätt till en lönesubvention från staten som går direkt till den anställda.

Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen, säger till Dagens Arena att tanken är att anställningsformen ska vara helt skattebefriad både för arbetsgivare och anställd. Den anställde kommer alltså att få ut 16.000 kronor utan att behöva betala skatt på dem.

Hur kostsam den här anställningsformen blir för staten i förhållande till dagens olika former av subventionerade anställningar, är inget som Teknikföretagen har undersökt. Hittills har arbetsgivarorganisationen heller inte haft några kontakter med regeringen om förslaget.

– Tanken är att man ska kunna ha en etableringsanställning i tre år och att det sedan ska gå över till en tillvidareanställning, säger Marcus Dahlsten till Dagens Arena.

Dagens Arena: Förslag – Treårig etableringsanställning ska ge nyanlända jobb

Arbetsvärlden: Unionen – Viktigt att vanliga jobb inte trängs undan

Snabbspår utan snälltåg

Kritiken växer mot hur Arbetsförmedlingen hanterar snabbspåren för nyanlända. Många menar att myndigheten inte har levt upp till sina åtaganden och att arbetet går för långsamt, skriver Arbetsmarknadsnytt:

13 branscher har inlett olika typer av valideringsprocesser inom snabbspåret, enligt Arbetsförmedlingens nulägesbedömning av arbetet från maj i år. I dagsläget är ungefär 80.000 personer inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Drygt 3.500 har skrivits in i snabbspåret de senaste 18 månaderna, men så många är inte inskrivna samtidigt.

– I dagsläget är max 1.200 personer inskrivna i snabbspåret. Det är väldigt få i relation till antalet nyanlända. Det är viktigt att ha rätt förväntansnivå på storleken i den här typen av åtgärd, säger Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Edward Hamilton.

Edward Hamilton poängterar att snabbspåret inte har gett några större volymer. Och inte ens Arbetsförmedlingen vet säkert hur många av dessa som har kommit i jobb. Men bland dem som har gått i snabbspåret ett år rör det sig om mellan 23 och 52 procent, beroende på bransch, enligt Arbetsförmedlingens nulägesbedömning. Men dessa siffror har ifrågasatts från flera håll.

– Det går alldeles för långsamt, säger Edward Hamilton. Det finns uppenbara implementeringsproblem, vilket till exempel resultatet i kockspåret visar. Ungefär 25 kockar finns i insatsen vid varje givet tillfälle och totalt har bara runt 130 skrivits in. Det är bra för de individer som trots allt får jobb, men i förhållande till att branschen saknar tusentals kockar är det småpotatis. Det liknar ett fiasko om man ser till de höga förväntningar som har kommunicerats.

Arbetsmarknadsnytt: Tunga aktörer sågar snabbspåren

Järnvägar också!

I augusti 2017 påbörjas en järnvägsutbildning för nyanlända ingenjörer, meddelar Arbetsförmedlingen Skåne:

Järnvägsbranschen har ett stort behov av ingenjörer i hela landet. Trafikverksskolan startar därför en påbyggnadsutbildning som riktar sig till nyanlända ingenjörer med minst 4 års utbildning som är utvärderad till minst civilingenjörsexamen av Universitets- och Högskolerådet (UHR).

JUNA-projektet (Järnvägsutbildning för nyanlända ingenjörer) är ett samarbete mellan Trafikverksskolan, Trafikverket, vuxenutbildningen och företag i branschen.

Arbetsförmedlingen: Järnvägsbranschen satsar på utbildning av nyanlända ingenjörer

Helsingborgs Dagblad: Järnvägsutbildning anpassas för nyanlända ingenjörer

Inlandsbanan

Här drar järnvägen fram, genom Sveriges vidsträckta fält och skogar. Se så gott om plats det finns.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök