skip to Main Content
Extratjänsterna Utvidgas – Igen

Extratjänsterna utvidgas – igen

Veckans omvärldsbevakning börjar med nyheten om ännu en utvidgning av extratjänsterna. Idrottsföreningar, trossamfund och ideella föreningar ska, givet vissa förutsättningar, kunna få anställa långvarigt arbetslösa eller nyanlända asylinvandrare i extratjänster. De nya reglerna gäller från halvårsskiftet.

På detta övergår vi till en återkommande punkt i programmet – tudelningen på den svenska arbetsmarknaden, mellan inrikes och utrikes födda. Vi bjuder på (ännu) ett seminarium i ämnet, där det (som vanligt i sammanhanget) konstaterades att frågan är angelägen och behöver lösas med det snaraste. Seminariet gick i övrigt igenom de olika förslag till lösningar som lagts fram de senaste året, med debattörer för och emot.

Det är begripligt att saken tuggas om och om igen, men problemformuleringar och lösningsförslag är välkända nu. Dags för arbetsmarknadens parter och rikspolitikerna att övergå till resultatgivande förhandlingar, beslutsfattande och handling. Som regissörerna säger i Hollywood: Action!

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har kommit med en rapport som innefattar problemkomplexet ovan. Rapporten diskuterar situationen för de svaga grupperna på arbetsmarknaden, samt vilka verktyg som finns för att underlätta för arbetslösa som hör till dessa grupper.

En ny åtgärd som riksdagen beslutat om är ett generöst studiestartsstöd, som riktar sig till människor med svaga utbildningsmeriter. Villkoren är dock alltför generösa, tycker ett par debattörer. Dessutom ställs det enbart närvarokrav (ja, knappt det) och inga resultatkrav på de som får detta studiestartsstöd.

Kanske inte den mest genomtänkta reformen, alltså. Men sittande regering är van att misslyckas med de arbetsmarknadspolitiska reformerna, så den tål nog ett bakslag till. Den har ju heller ingen opposition värd namnet att frukta, vare sig vad gäller arbetsmarknadspolitiken eller något annat område.

En konsekvens av den höga arbetslösheten bland asylinvandrare är omfattande kostnader för kommunerna. En som vet mycket om det är nationalekonomen Hans Jensevik, som specialiserat sig på kommunal ekonomi. Han samtalar i debattforumet Det Goda Samhället med Patrik Engellau, om en näraliggande dyster framtid för många kommuner.

Hans Jensevik är ingen stor estradör. Förklaringar är emellanåt ofullständiga, han tappar ibland tråden och blir då och då lätt osammanhängande. Men – det han har att säga, för den som har tålamod att lyssna, är viktigt och oroande.

Kännbara skattehöjningar och nedskärningar i äldreomsorgen – det blir de första åtgärderna som de flesta kommuner kommer att vidta för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten bland asylinvandrarna, enligt Jensevik.

Det råder krisstämning i ett antal kommuner. Vilket inte är att undra på. För med nuvarande utveckling kan alla Sveriges kommuner inom tio år sitta med en ekonomi som är lika svag som sorgebarnet Malmös.

Summa summarum: den mörknande framtid är vår.

Mera extratjänster

Regeringen har beslutat att utvidga systemet med extratjänster. Snart kan långtidsarbetslösa och nyanlända få en extratjänst även i idrottsföreningar och kulturell verksamhet, skriver Arbetet:

Från 1 juli i år kan fler få extratjänster, det efter att regeringen under onsdagen [den 31 maj] meddelade att de förändrar regelverket. Nu ska långtidsarbetslösa och nyanlända även kunna få extratjänst inom viss kulturell verksamhet, i idrottsföreningar, i trossamfund och i ideella föreningar för arbete med social hjälpverksamhet. Beslutet tas för att fler ska få ett arbete, skriver regeringen.

Vissa krav ställs för att extratjänster ska bli aktuellt på de nya områdena. Bland annat att den kulturella verksamheten inte främst är kommersiellt finansierad och att idrottsföreningar har allmännyttiga ändamål.

Arbetet: Extratjänster på fler områden
Regeringen.se: Extratjänsterna utvidgas

När blir trycket för mycket?

Tudelningen på den svenska arbetsmarknaden ökar och personer med låga kvalifikationer, varav många är nyanlända, hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu ökar trycket på lösningar:

Vad krävs det för lösningar för att nyanlända med låga kvalifikationer ska komma i jobb? Det var temat för ett seminarium arrangerat av den svenska Ilera-föreningen (International Labour and Employment Relations Association).

Utbildning och validering är viktigt. Snabbspår likaså, även om utfallet kunde vara bättre, enligt Peter Jeppsson [vice vd på Svenskt Näringsliv]. Men för att nyanlända ska komma i jobb krävs ytterligare åtgärder. I dag har Sverige den lägsta andelen enkla jobb i OECD, vilket stänger ute människor, betonade han.

– En tredjedel av de som har kommit saknar grundskola och medelåldern är knappt 40 år. Vi måste anpassa förutsättningarna i Sverige så att den här gruppen kan få jobb. Det kan inte bara handla om att de ska anpassa sig, sade han och efterfrågade fler så kallade enkla jobb.

Men Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, ser inte fler enkla jobb som en tänkbar lösning. Han menade att dessa jobb har rationaliserats bort av en anledning.

– Jag är inte mycket för enkla jobb, det är en fördel att de har försvunnit. Att vi har ett högt lönetryck har gjort svenska företag mer effektiva, sade han.

Arbetsmarknadsnytt: Ökat tryck för fler enkla jobb

Den nya underklassen

Den stora klyftan mellan inrikes och utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är ett resultat av den svenska modellens funktionssätt, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson. Vi har både den lägsta lönespridningen och den lägsta andelen lågkvalificerade jobb i EU. Det gör att tröskeln in på arbetsmarknaden är särskilt hög här:

Andra europeiska länder som har en liknande social modell som Sverige, med höga minimi-löner, har likartade problem. Det visar den nya rapporten “Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar” från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Vi är på krönet av en högkonjunktur. För de allra flesta fungerar arbetsmarknaden utmärkt. Däremot biter sig arbetslösheten fast i så kallade svaga grupper: lågutbildade, invandrade, äldre och funktionsnedsatta.

Ett sätt att lindra arbetslösheten i svaga grupper skulle vara sänkta ingångslöner. Lönerna sätts dock av arbetsmarknadens parter. Politiken saknar med andra ord det instrument som skulle fungera bäst, och är i stället hänvisad till subventioner av varierande form, med skrala resultat.

Svenska Dagbladet: Så skapas en underklass
IFAU: Ökad tudelning på svensk arbetsmarknad
Hämta rapport: Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar

Generösa bidrag – åt vissa grupper

Johan Westerholm, ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se, kommenterar den nya lagen om studiestartsstöd:

Riksdagen har beslutat om en ny lag om studiestartsstöd som börjar gälla vid halvårsskiftet. Stödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Främst riktar sig lagen till de utrikes födda som saknar grundskolekompetens. Lagen ger de sökande extremt fördelaktiga ekonomiska villkor.

Högsta belopp är 2.128 kronor per vecka skattefritt eller drygt 9.000 kronor per månad (en månad beräknas till 4,3 veckor). Studiestartsstöd får även lämnas vid ledighet för tillfällig vård av barn eller för närståendevård. Det går med andra ord att “vabba” bort närvaroplikten men ändå få allt utbetalt. Det finns även en möjlighet att öka bidraget genom att ansöka om ett föräldratillägg.

Det räcker med att delta i utbildning för att få stödet utbetalt, det finns inga resultatkrav i lagen. Det räcker med att en person, enligt lagen, är närvarande vid utbildningen. Vidare finns inga begränsningar i andra bidrag – den sökande kan genom andra åtgärder leva med kost och logi betalt samt även vid sidan tjäna pengar. Fribeloppet [för arbetsinkomst] är 160 procent av ett prisbasbelopp per sexmånadersperiod eller knappt 12.000 kronor per månad.

Ledarsidorna.se: Kravlösa arbetsmarknadsreformer ökar motsättningarna

Fristad: Bidragsstaten

Mot avgrunden – den kommunala ekonomin i Sverige

Nationalekonomen Hans Jensevik tecknar en dyster bild av en nära liggande framtid, vad gäller ekonomin i Sveriges kommuner i spåren av de senaste decenniernas asylinvandring.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök