skip to Main Content
Svårt För äldre Asylinvandrare På Den Svenska Arbetsmarknaden

Svårt för äldre asylinvandrare på den svenska arbetsmarknaden

Veckans omvärldsbevakning kokar soppa på en numera traditionell näve spik.

Det handlar i första hand om svårigheter för asylinvandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, samt några av de sedvanliga recepten för att åtgärda delar av problemen.

Enkla jobb, utbildning och omorganisation av Arbetsförmedlingen – lika mycket nytt som en gång från Västfronten. Det är ändå av intresse att då och då lyfta fram även det stereotypa i debatter och händelser.

Skärningsytorna mellan de bristfälligt överlappande områdena arbetsmarknad och asylinvandring, samt försöken att nödtorftigt jämka samman dessa lite bättre, är en betydelsefull del av vår tids konceptuella samhällsgeografi.

Förhållanden och skeenden synes staka ut en framtid av ett annat slag än den som saluförts från Olympens höjder de senaste decennierna. Alla de i Sverige som har jobb (infödda såväl som invandrade) måste nu arbeta än flitigare och betala ännu mer i skatt, för att rädda många av asylinvandrarnas (garanti)pensioner.

I slagskuggan av samhällsförändringen uppmärksammar bevakningen, om än i mindre format, också en annan grupp med svårigheter på arbetsmarknaden: den som består av människor med bitvis handikappande funktionsnedsättningar.

En grupp som inom arbetsmarknadspolitiken borde förtjäna mer uppmärksamhet och effektivare användning av resurser. Den förefaller dock i samtiden ha fått stå tillbaka något, i spåren av våra styrande rikspolitikers väldiga och annorlunda ambitioner det senaste decenniet.

Man var bättre förr, när man var ung

En studie från Göteborgs Universitet visar att en stor del av de personer som invandrat till Sverige efter fyllda fyrtio aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden, skriver Vetenskapsrådets nättidning Forskning.se:

Resultatet [av studien] visar att andelen personer som migrerar till Sverige efter fyllda 40 har ökat under de senaste decennierna, och att stora delar av dessa aldrig kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Det innebär att dessa personer, i jämförelse med inrikes födda i motsvarande ålder, har en låg konsumtion under resten av sina liv och att deras pension blir lägre.

Av de personer som ingick i studien hade 30 procent efter två decennier aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden. För de mellan 45 och 49 år var siffran 45 procent och för de mellan 50 och 54 år 60 procent.

Forskning.se: Många nyanlända över 40 får aldrig ett jobb

Rivningskontrakt

Johan Westerholm, redaktör för Ledarsidorna.se, sätter dagens asylinvandring i kontrast mot 1990-talets asylvåg från Balkan. Jämförelser och slutsatser är inte uppmuntrande:

Göteborgsforskarna har följt framför allt den migrantvåg som kom i samband med och efter krisen på Balkan. De migranter som kom under denna period hade en helt annan demografisk sammansättning än dagens samtidigt som de kulturella, religiösa och etniska skillnaderna i förhållande till Europa var mindre än dagens migranter representerar.

Utöver detta hade de en i allt väsentligt högre och bättre utbildning med sig. Trots detta har dessa haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och studien är i praktiken ett resultat av vilken politik våra föräldrars folkvalda förde och vilken systemstress de nu lämnat över som arv till oss att hantera.

Nu tjugo år senare har vi, utöver vårt arv från vår föräldragenerations politiska beslut, en ny grupp migranter att hantera. Förutsättningarna för dagens migranter som helhet, de som kommit sedan 2011, är ännu sämre än för de som vi fick i arv av våra föräldrar. Och nu har vi en modell som tydligt visar vad vi kan förvänta oss.

Ledarsidorna.se: Samhällskontraktet vi ärvde

Enkla problem att lösa?

“Det är inte oproblematiskt med de så kallade enkla jobben, men det är en konstig inställning att tro att det inte finns enkla jobb”. Det sade professor Olof Johansson-Stenman vid Göteborgs universitet, i samband med en konferens med Finanspolitiska rådet den 17 maj:

Finanspolitiska rådet anser att det krävs mer utbildning, fler subventionerade anställningar och inte minst så kallade enkla jobb med lägre löner än dagens minimilöner. I sin rapport konstaterar rådet att de redan förra året påtalade detta.

Den fackliga tankesmedjan Katalys ifrågasätter om det verkligen behövs enkla jobb och menar att det finns ett minskande intresse för subventionerade jobb. Men varken Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam, tidigare riksrevisor Susanne Ackum eller professor Olof Johansson-Stenman vid Göteborgs universitet håller med.

– Det är ju bara att besöka vilken skola, ålderdomshem eller vilket sjukhus som helst för att se att det finns massor att göra som inte kräver någon nämnvärd utbildning, hävdar [Olof Johansson-Stenman] och konstaterar samtidigt att det inte är oproblematiskt med de så kallade enkla jobben.

Arbetsmarknadsnytt: Finanspolitiska rådet: “Fler enkla jobb löser problem på svensk arbetsmarknad”

AF, AF, gamle vän …

Den dåliga integrationen i Sverige är delvis en följd av att Arbetsförmedlingen inte upphandlar utbildningar som kan förbereda migranterna för arbetsmarknadens krav, enligt en debattartikel av bland andra en representant för Utbildningsföretagen i Dagens Samhälle:

I dag utgör de utlandsfödda majoriteten av alla arbetslösa, vilket är en dubbelt så hög andel som för tio år sen. Integrationen har därför gått ifrån att vara en viktig fråga till den allra viktigaste frågan i svensk politik. Samtidigt visar regeringens långtidsutredning att den bristande integrationen inte i huvudsak beror på diskriminering, utan istället på ett kunskapsgap.

Arbetsförmedlingen är idag Sveriges största upphandlare av insatser och utbildningar för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Myndighetens roll och ansvar för att Sverige ska få en välfungerande matchning och integration har aldrig varit viktigare. Samtidigt ser vi med stor oro att samma Arbetsförmedling vägrar att upphandla insatser och utbildningar baserat på kvalitet.

Yrkesutbildningar inom service och försäljning, till lastbils- och busschaufför är exempel på utbildningar som utifrån ett planekonomiskt tänk enbart upphandlas med fokus på pris, inte kvalitet. Marknaden levererar förstås det resultat som myndigheten betalar för: utbildningar av lägre kvalitet.

Det är anmärkningsvärt att Sverige idag präglas av en debatt där samtliga partier menar sig vilja förbättra integrationen, medan ingen lyfter frågan om att den utbildning som är vägen till integration inte bekostas.

Dagens Samhälle: “Arbetsförmedlingen hinder för integrationen”

Digital matchning och mer fokus på arbetsgivarnas behov. Det blir de största förändringarna i Arbetsförmedlingens nya reformförslag, skriver Arbetet:

I den slutrapport som Arbetet har tagit del av finns förslag till inriktning på ny organisation. Där presenteras ett färdigt förslag på tre “affärsområden”, med arbetsnamnen “Arbetssökandecenter”, “Arbetsgivarcenter”, och IT-verktyget “Matcha direkt”.

I stället för en geografisk indelning med lokala kontor ska allt mer service ske digitalt. Arbetssökandecenter ska finnas enbart som stöd till arbetssökande som är i behov av fördjupade insatser, enligt rapporten.

Satsning på arbetsgivarservice ska ge arbetsgivare tillgång till stöd för lokal, nationell och internationell rekrytering och jobbmatchning, vilket innebär fördjupad service utifrån arbetsgivarnas behov.

Arbetet: Så ska Arbetsförmedlingen omorganiseras

Hur stora är bristerna i Arbetsförmedlingens stöd och information till människor med funktionsnedsättningar? Sveriges Television berättar om ett ärende med skönhetsfläckar, vad gäller Arbetsförmedlingens handläggning:

[Leif Halls] son Alexander har en språkstörning och hade tidigare haft en säsongsanställning hos Samhall.

Nu hade Alexander i stället fått en så kallad utvecklingsanställning, en anställningsform där en del av arbetstiden ska ägnas åt andra aktiviteter än arbete.

Lönen låg därför på drygt 16.000 kronor i månaden, 3.000 kronor lägre än minimilönen för Samhalls övriga personal.

– Alexander blev ju lurad att skriva på avtalet. De visste att han har problem med språket, säger Leif Hall.

Sveriges Television: Anställdes på Samhall – fick 3.000 under minimilön

Sveriges Television: AF missar jobbmål för personer med funktionsnedsättning

Step lightly

Ringo Starr:

Soon the pain will pass.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök