skip to Main Content
Asylvågen 2015 Börjar Sätta Rejäla Avtryck I Arbetslösheten – Snart Kommer De Försvunna Sociala Företagen Att Saknas

Asylvågen 2015 börjar sätta rejäla avtryck i arbetslösheten – snart kommer de försvunna sociala företagen att saknas

Nu börjar konsekvenserna på allvar märkas av det stora antalet asylsökande under 2015, också i statistiken över arbetslösa. Allt eftersom människor får sina uppehållstillstånd skrivs de in i etableringsuppdraget. Antalet där har ökat med 20.000 personer på ett år till i dagsläget 76.000, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen.

Etableringsuppdraget är dock ingen självklar biljett till den svenska arbetsmarknaden. Ett avgörande skäl är att många av asylinvandrarna inte har vad som krävs för att få ett insteg till Sveriges i många stycken högt kvalificerade, och i alla stycken väl strukturerade, arbetsmarknad.

Den övervägande majoriteten av de som lämnar etableringsuppdraget går varken till jobb eller till utbildning. De flesta av dem kliver i stället in i Jobb- och utvecklingsgarantin, bland ett hundratusental andra långvarigt arbetslösa.

Jobb- och utvecklingsgarantin är just den arbetsmarknadspolitiska ramåtgärd som det senaste halvåret utsatts för en allt hårdare kritik. Det är Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa de arbetslösa till aktiva insatser, som kan leda vidare och helst ut ur arbetslöshet, som hamnat i skottgluggen.

Men det är i grunden ett politiskt misslyckande, inte främst ett på myndighetsnivå. Misslyckandet är i första rummet orsakat av den ohållbart generösa asylpolitiken, men också nuvarande arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) har sin del av skulden. Den illa genomtänkta avvecklingen av fas 3 och hennes dogmatiska krav om “individuella bedömningar” för varje långtidsarbetslös har försatt arbetsförmedlarna i en alltför svårhanterlig arbetssituation.

En stor del av de nyanlända asylinvandrarna har en så svag utbildningsbakgrund att de inte anses kunna tillgodogöra sig traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För många i denna grupp hade en sysselsättningsplats i ett socialt företag, eller i en idéburen organisation i civilsamhället, kunnat vara ett gott steg på den av nödvändighet långa vägen mot ett arbete.

Många seriösa aktörer, däribland Blåeld, har i flera år framgångsrikt arbetat med en blandning av inrikes och utrikes födda. Det har varit en heterogen skara, där skälen till arbetslöshet och utanförskap varierat. Men genom att skapa en mångfald av verksamheter och bemöta varje deltagare som en individ, har såväl verksamhet som deltagare utvecklats.

Nu, genom den brådstörtade avvecklingen av fas 3 och Arbetsförmedlingens otillständigt fåtaliga anvisningar till arbetsträning, har ett stort antal sociala företag och goda anordnare inom civilsamhället redan tvingats lägga ned. Än fler kommer att slås ut det närmaste halvåret, om inget radikalt inträffar.

Förutom att ett stort antal anställda i dessa organisationer därmed tvingas ut i arbetslöshet, avhänder sig också Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsministern en viktig resurs för de arbetslösa som har den allra svagaste ställningen på arbetsmarknaden.

En rik mångfald av aktörer, med rötterna i det civila samhället och det idéburna näringslivet, försvinner in i solnedgången. Med dem försvinner ett kunnande och engagemang som kommer att bli mycket svårt att ersätta, inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den alternativa arbetsmarknaden.

En mängd organisationer, med genuint humanitär inriktning, har under det senaste decenniet gjort till en av sina huvuduppgifter att ta emot och stödja människor som inte är välkomna på den ordinarie arbetsmarknaden. Med dessa organisationer borta ur bilden, kommer många långvarigt arbetslösa inte att vara välkomna någonstans.

Fler arbetslösa – de återfinns i etableringsuppdraget

För första gången på flera år stiger antalet arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingens statistik som Sveriges Radio/Ekot tagit del av:

Andelen arbetslösa är oförändrad, men i april var 364.000 personer inskrivna som arbetslösa enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det är 4.000 fler jämfört med samma månad förra året, och en sådan ökning har inte skett sedan hösten 2013.

– Det här förklaras av att den stora grupp som kom som flyktingar under hösten 2015 får sina uppehållstillstånd, och då kommer de till Arbetsförmedlingen och blir inskrivna i etableringsprogrammet, säger [Arbetsförmedlingens analyschef] Annika Sundén.

Etableringsuppdraget som har vuxit med 20.000 personer på ett år till 76.000 kommer fortsätta att växa, enligt Arbetsförmedlingen. Och det gör därmed också långtidsarbetslösheten eftersom nyanlända är inskrivna i två år.

Sveriges Radio: Trendbrott – fler är arbetslösa

Kommuner i svårigheter

Allt fler kommuner har svårt att få de nyanlända i arbete. På ett år har antalet kommuner med en arbetslöshet bland utrikes födda på över 30 procent stigit från 111 till 123, rapporterar Dagens Nyheter:

DN:s granskning av de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen visar att allt fler kommuner sällar sig till kategorin med mycket stora problem. Jämfört med april för ett år sedan är det ytterligare tolv kommuner där arbetslösheten bland utrikes födda överstiger 30 procent, en ökning från 111 till 123.

Antalet kommuner där mer än hälften av de utrikes födda är arbetslösa har också ökat, från tolv till 17. Bland dem finns det en kommun där arbetslösheten till och med överstiger 60 procent, nämligen Filipstad. Där är Per Gruvberger (S) kommunstyrelsens ordförande.

– Vi har haft stora flyktingförläggningar här och många av dem som vistats där har bosatt sig i Filipstad. Dessutom har vi haft annan inflyttning av nyanlända. Vi ligger väldigt svårt till. Arbetsmarknaden klarar inte att svälja det här, säger han.

Dagens Nyheter: Att få nyanlända i arbete svårt för fler kommuner

När Arbetsförmedlingen inte lyckas hitta sysselsättning till nyanlända agerar kommuner på egen hand, berättar Sveriges Radio:

Från flera kommuner i Dalsland kommer nu kritik mot att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt etableringsuppdrag, det vill säga att hjälpa nyanlända att så snabbt som möjligt komma i arbete.

Det gör att kommuner själva tvingas göra insatser som de menar att Arbetsförmedlingen egentligen borde stå för. Det gäller bland annat Åmåls kommun.

– Kommunen har beslutat att ta ett större ansvar än vad lagen kräver för att bygga upp en insats för att arbetsplatsintroducera och kompetensutveckla våra nyanlända. Vi jobbar med arbetsmarknadsinsatser som egentligen är ett nationellt uppdrag, säger Ivan Stipic, chef för integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen på Åmåls kommun.

Sveriges Radio: Kommuner känner sig svikna av Arbetsförmedlingen

Utbildningsplikten framför allt

Bara 3 procent av de lågutbildade bland nyanlända asylinvandrare går vidare till studier. Det är vad som bekymrar arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) mest när det gäller resultaten för de som avslutat etableringsperioden, skriver Dagens Nyheter:

Ylva Johansson medger att gapet [mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden] är ett problem. Samtidigt understryker hon att det verkliga problemet är att bara 33 procent går vidare till arbete eller studier efter etableringsperioden. Mest upprörande är att så få väljer att studera vidare, anser hon.

– Av de nyanlända i etableringsuppdraget är det en tredjedel som har lägre än grundskolekompetens. Då är det oerhört svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. I den gruppen är det 3 procent som går vidare till studier efter etableringsuppdraget.

Inom kort kommer ett förslag om utbildningsplikt, som är en del av den migrationsöverenskommelse som regeringen gjorde med de borgerliga partierna. Regeringen har även föreslagit ett studiestartsstöd för att få fler att gå vidare till utbildning.

– Vi måste upp på en viss kompetens för att arbetsmarknadspolitiska åtgärder över huvud taget ska bita. Läsa, skriva, räkna, ja – men vad däröver? Var den nivån ligger är inte så lätt att veta men det kommer att behöva bli en nivå som definieras utifrån arbetsmarknadens funktion och inte bara utifrån skolsystemet.

Dagens Nyheter: Ylva Johansson: “Min bedömning är att vi kommer att klara det här”

Allt fler blir arbetslösa. Hårdare krav på nyanlända som söker jobb och fler så kallade enkla jobb, är några av svaren från regeringen och oppositionen på hur det ska åtgärdas:

– Vi borde ha fått fram en utbildningsplikt så att de som kommer till Sverige har en viss utbildningsnivå, men vi måste också få fram fler enkla jobb. Regeringen har ju pratat om enkla jobb nu under en tid, men vi ser inga resultat, och vi menar att det här måste komma på plats annars kommer arbetslösheten bland invandrare vara väldigt hög om några år, säger Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna.

– Man måste kunna ställa krav på nyanlända att de ska delta i de verksamheter som sägs, det måste finnas sanktioner mot dem som inte deltar och man måste kunna ställa krav på att man ska ta anvisat arbete, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S).

Sveriges Radio: Politiker vill ställa krav på arbetslösa nyanlända

En kritisk röst (av många)

Under lång tid har en god vilja och ett friskt humör beskrivits som det som behövs för att lösa den så kallade integrationsutmaningen, skriver socionomen Hans Li Engnell på sin blogg Fristad. Men det går inte att le bort realiteter. Det fungerar inte att med käck radioreklamröst skoja bort verkliga problem:

Var tredje i etableringsuppdraget saknar grundskolekompetens (det är alltså denna grupp som Stefan Löfven i debatter har kallat för “några”), och endast tre procent av denna grupp går vidare till studier. Det är inte så svårt att räkna ut vart denna grupp tar vägen: socialtjänsten.

Regeringen vill lansera en så kallad utbildningsplikt som tvingar personerna att läsa vidare. Men det säger sig självt att denna grupp redan från start har väldigt dåliga odds att lyckas. Vägen till självförsörjning för den som kommer till Sverige i vuxen ålder och inte ens har läst grundskola i hemlandet är oerhört lång.

Alla visste att denna dag skulle komma, och vi befinner oss bara i dess gryning. Men regeringen deppar inte. “Vi klarar det, wir schaffen das”, skojar Ylva Johansson.

Vad betyder då “klara” i detta läge? Regeringen har satt som mål att alla efter avslutad tvåårig etableringsplan ska ut i arbete eller studier. Dit är vägen oerhört lång, och denna målsättning innebär inte att människorna blir självförsörjande. Bara att de sysselsätts med något.

Fristad: Wir schaffen das

Men har verkligen alla fattat?

Leonard Cohen:

Everybody knows that the Plague is coming,
everybody knows that it’s moving fast.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök