skip to Main Content
Dysfunktionell Arbetsmarknadspolitik Eller Försämringar Av Arbetsvillkor Och Arbetslöshetsersättning – Var God Välj!

Dysfunktionell arbetsmarknadspolitik eller försämringar av arbetsvillkor och arbetslöshetsersättning – var god välj!

För de arbetslösa som har svårt att få tag på ett jobb börjar huvudalternativen i politiken utkristallisera sig inför valet 2018.

Socialdemokraterna erbjuder en arbetsmarknadspolitik som visat sig vara så undermålig att den är näst intill dysfunktionell. Trots detta är regeringens förtroende för Arbetsförmedlingen och dess högsta ledning obrutet. Några mer genomgripande förändringar av arbetsmarknadspolitiken är det inte tal om. Inte heller vad gäller villkoren på arbetsmarknaden.

Moderaterna, som tillsammans med Centerpartiet för närvarande dominerar den borgerliga oppositionen, pekar i sitt förslag till alternativ vårbudget mot försämringar av både a-kassa och aktivitetsstöd. Lägg till detta önskemål om låglönejobb i mängd och krav på att Arbetsförmedlingen ska krympas radikalt, så har en tydlig och kontrasterande högerlinje lagts fast.

Så den sittande regeringen erbjuder främst fastlåsning i långvarig arbetslöshet, i huvudsak utan effektiva aktiviteter för att komma ur densamma. Den borgerliga oppositionen vill medelst försämrade villkor för arbetslösa driva dem till att söka och acceptera jobb med sämre villkor än vad som senaste halvseklet varit kutym i riket.

Pest eller kolera – var god svälj.

Lamt åtgärdspaket i stället för ansvarsutkrävande och omtänkande

Vid en pressträff den 4 maj presenterade arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) så kallade “åtgärder”, för förbättrade resultat inom arbetsmarknadspolitiken. Inte mycket talar för att dessa “åtgärder” skall ge bättre effekt än vad den hittillsvarande, så ofta omtalade, verktygslådan misslyckats med.

Notabelt är hur Ylva Johansson klarar av att gång på gång vara kritisk mot hur Arbetsförmedlingen utför sitt uppdrag,  samtidigt som hon utan att darra på stämman uttalar ett obrutet förtroende för generaldirektören Mikael Sjöberg.

Avsikten med detta “åtgärdspaket” är kanske inte i första hand att söka uppnå resultatförbättringar. Mer troligt läggs paketet fram nu, mitt i kritikstormen, för att kunna visa på att regeringen “gör något”.

Det kan i politiskt hänseende räcka långt, i ett läge där den borgerliga oppositionen främst ägnar sig åt att göra inget.

Trots en god utveckling på den svenska arbetsmarknaden kvarstår en rad problem. Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen är idag cirka 70 procent personer som tillhör utsatta grupper. Fler arbetslösa behöver komma i arbete eller påbörja utbildning som för dem närmare arbetsmarknaden.

Långtidsarbetslösa måste ges meningsfulla insatser, utbildning eller subventionerade anställningar som ger möjlighet att komma tillbaka i arbete.

Arbetsförmedlingen har en central roll i arbetet med att nå en bättre fungerande arbetsmarknad. Myndigheten har dock inom flera områden inte levererat tillräckliga resultat.

Regeringen.se: Åtgärder för förbättrade resultat hos Arbetsförmedlingen
Hämta presentationsbilder (PDF)

Piskan viner

Moderaterna vill sätta större press på de långvarigt arbetslösa, genom att minska antalet dagar med a-kassa och sätta en bortre gräns för hur länge någon kan ha aktivitetsstöd, rapporterar Sveriges Television:

[Den 3:e maj lade] Moderaterna fram sin budgetmotion, som svar på regeringens vårbudget. Partiet vill sänka antalet dagar med a-kassa till 265 från dagens 300. I sitt kommande budgetförslag föreslår partiet också att aktivitetsstödet upphör för den som varit arbetslös i tre år.

De föreslår att kraven på dem som får försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, ska skärpas, så att alla kommuner kräver att den som får bidrag söker och tar jobb i hela landet. Arbetslösa med försörjningsstöd mer än tre månader ska delta i enklare samhällsnyttiga insatser.

Sveriges Television: Färre a-kassedagar och bidragstak i M-budget
Moderaterna: Moderaternas vårmotion för 2017

Alternativ Moderat?

Det finns flera problem med förslagen i Moderaternas alternativ till regeringens vårbudget, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson i en kommentar. Men Moderaternas förslag är ändå bättre än inget alternativ alls, konkluderar Gudmundson:

Moderaternas politiska förslag innebär ett tydligt alternativ till Stefan Löfven. Målet är 500.000 nya jobb till 2025 och en halvering av sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Samtidigt vill M skjuta till resurser till försvaret och få fram 5.000 fler poliser.

Arbetsmarknadspolitiskt satsar man på de så kallade nystartsjobben – subventionerade anställningar för långtidsarbetslösa eller nyanlända. M vill fördubbla subventionen som i dag motsvarar arbetsgivaravgifterna.

Svenska Dagbladet: Alternativet till Stefan Löfven

Bud mot botten

LO har öppnat för lägre löner för att fler ska få jobb, skriver Arbetet. Men de låglönemodeller för unga som redan finns är mycket svåra att leva på för en vuxen som bor i egen hyresrätt, visar Arbetets beräkningar:

På flera stora avtalsområden finns redan i dag lägre lägstalöner för personer som inte fyllt 19 år. Det finns flera likheter mellan avtalsmodellerna för yngre och den grupp, med framför allt nyanlända, som de nya utbildningsjobben nu siktar in sig på.

Arbetet har räknat fram vilken månadslön som krävs för att en person ska ha en rimlig levnadsnivå, enligt Konsumentverkets kostnadsberäkningar. För en ensamstående 30-åring krävs en månadslön efter skatt på 12.500 kronor för att klara av de mest basala utgifterna och uppnå en rimlig levnadsnivå.

Lägstalönerna för 17-åringar skulle på flera avtalsområden inte gå att leva på för en vuxen. Det skulle antagligen kräva riktade skattesänkningar eller bidrag till utbildningsjobbarna.

Arbetet: Hur låga löner går det att försörja sig på?

Blåeld: Hur låg är en “låg lön”?

Hur enkelt kan det vara?

Vilka jobb på vår fabrik skulle ge lägre lön? Den frågan riktar Ulf Åman och Fredrik Jonasson på Scania i Oskarshamn till LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson med anledning av förslaget om utbildningsjobb:

Först och främst givetvis lönefrågan. LO säger genom dig att man kan tänka sig lägre löner för de nyanlända under utbildningstiden. Varför det? Varför ska det behövas lägre lön och för vilka arbeten ska denna lägre lön utgå? Tanken är ju enligt LO:s hemsida att de nyanlända ska jobba deltid och plugga deltid. Detta betyder ju att arbetsgivaren redan har lägre lönekostnader.

Vi undrar också över anställningsfomen och dess konsekvenser. Hur har LO tänkt välja ut vilka jobb som ska ge lägre lön? Ska det gälla de “enklare jobben” på svensk arbetsmarknad? På vår fabrik är kompetenskraven treårigt gymnasium, så där verkar det inte finnas något “enklare jobb”.

Har du, Kålle, lust att komma till oss i Oskarshamn och besöka en av fabrikerna för svensk lastbilstillverkning och där förklara för oss vilka jobb på vår fabrik som skulle ge lägre lön?

Arbetet: Vilka är de enklare jobben, LO?

Ett jobb är ett jobb

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök