skip to Main Content
Sysselsättningspolitiken Havererar – Ylva Johansson Och Arbetsförmedlingen Skyller På Varandra

Sysselsättningspolitiken havererar – Ylva Johansson och Arbetsförmedlingen skyller på varandra

Arbetsmarknadspolitiken för de långvarigt arbetslösa håller på att gå i kvav. De främst ansvariga för haveriet, arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) respektive Arbetsförmedlingen, skyller på varandra.

Media på både vänster- och högerkanten har den senaste veckan riktat besk kritik mot regeringens sysselsättningspolitik och den myndighet som har till uppgift att genomföra den. De faktauppgifter som presenteras är så bekymmersamma att det borde leda till självkritik och -rannsakan från både Ylva Johansson och Arbetsförmedlingen. I stället väljer båda parterna att försöka glida förbi kritiken, för att i stället lägga ansvaret hos den andra.

Ett stort problem

Den fackliga tidningen Kommunalarbetaren tar upp det stora problemet med att så många långvarigt arbetslösa anvisats till innehållslösa och passiviserande åtgärder. Fas 3 har avvecklats hastigare än vad Arbetsförmedlingen kunnat hantera, samtidigt som de omtalade ersättningsåtgärderna “extratjänster” respektive “utbildningar med bibehållet aktivitetsstöd” inte nått upp till några imponerande antal.

Ylva Johansson vägrar svara på Kommunalarbetarens frågor om de svaga insatserna för de långvarigt arbetslösa, utan hänvisar som så ofta till Arbetsförmedlingen. Själv anser hon sig inte ha gjort något fel.

Arbetsförmedlingen å sin sida tycker arbetssituationen blivit för komplicerad sedan Ylva Johansson blev arbetsmarknadsminister. Myndigheten vill nu ha enklare och mer enhetliga regler för de olika insatserna.

Beklämmande uppgifter

Den statistik Kommunalarbetaren redovisar är både beklämmande och avslöjande.

Fas 3 skulle ersättas av extratjänster eller utbildning. Men det visade sig vara lättare att ta bort än att erbjuda och bygga upp något nytt. Ungefär en tiondel av de extratjänster som utlovades har kommit till. Och färre än tre procent av dem som lämnat Fas 3 fanns i en utbildning i mars i år.

Så få som en tiondel av de arbetslösa som lämnat Fas 3 gör något mer konkret som arbetstränar, går en utbildning, har arbetspraktik eller en timanställning. Majoriteten har endast möten, matchning och kartläggning tillsammans med sin handläggare, liksom arbetslösa haft i alla tider. För mars gällde det hälften av personerna. Så många som 12 procent hade ingen registrerad aktivitet alls under mars månad. Därtill är ytterligare tio procent öppet arbetslösa.

Ylva Johansson försvarar sig med att det, enligt henne, “tog tid att få igång plusjobben också”. Men där har hon fel. Plusjobben tillsattes under knappt elva månader, från 1 januari till slutet av oktober 2006. Totalt blev det i runda tal 19.700 plusjobb, strax under 2.000 i månaden utslaget över hela perioden.

Det tog alltså i snitt drygt en och en halv månad att få till stånd lika många plusjobb, som det totalt tillsatts extratjänster under ett och ett halvt år. Det är en viss skillnad; den går inte så lätt att snacka bort, även om det är begripligt att Ylva Johansson gärna vill försöka. Här är dock sanningen inte hennes vän.

Fly och fäkta, båda lika illa

Arbetsförmedlingen fäktar också illa. Myndigheten skickar fram en chefsperson – Staffan Johansson – vars försvarstal innehåller en del udda inslag, sett till vad som faktiskt förevarit under avvecklingen av fas 3.

Denne Staffan Johansson menar att Arbetsförmedlingen inte har mäktat med att ta hand om alla från fas 3. Men Arbetsförmedlingen har bevisligen aktivt sökt förkorta tiden för deltagare i fas 3 och till och med lyft ut deltagare ur åtgärden mot deras vilja, för att sätta dem i sämre åtgärder.

Att som en av de högsta ansvariga cheferna klaga över att Arbetsförmedlingen inte mäktar med en situation, som myndighetens egna tjänstemän på eget initiativ är med om att skapa – säg, hur står det egentligen till?

Staffan Johansson säger att “avvecklingen [av fas 3] skedde snabbt och hastigt vilket ledde till att anordnare hoppade av och då fick vi en snabbare avveckling än planerat”.

Men om det anses vara ett problem att anordnare försvinner, varför strävar då Arbetsförmedlingen efter en situation där många sociala företag och seriösa anordnare inom civilsamhället kommer att tvingas lägga ned? Detta blir nämligen följden av att myndigheten dels lyfter ut deltagare ur fas 3 i förtid, dels underlåter att anvisa behövande arbetslösa till arbetsträning hos dessa organisationer.

Ett brev betyder inget, en anvisning allt

Sveriges Television tar upp samma problemkomplex som Kommunalarbetaren, men adderar ytterligare en ögonbrynshöjande detalj: Arbetsförmedlingen lär ha för avsikt att sända ett brev till de sociala företagen, för att försöka förmå dem att ta emot människor i arbetsträning.

En överloppsgärning, om någon. Redan förra sommaren tecknade Blåeld avtal med Arbetsförmedlingen om att ta emot 75 personer i arbetsträning, enligt Blåelds verksamhetschef Lasse Reuterberg. Sedan dess har det blott kommit enstaka personer till arbetsträning, trots att det bara i Stockholms län kan finnas uppemot tusen individer i behov av den insatsen.

I mitten av oktober 2016, för mer än ett halvt år sedan, vädjade företrädare för ett stort antal sociala företag till Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Önskemålet var att Arbetsförmedlingen skulle använda sig av de sociala företagen, för att placera arbetslösa i behov av olika insatser. Sjöbergs intetsägande svar ingav dock ingen förtröstan.

Arbetsförmedlingen behöver inte sända något brev i ärendet till de sociala företagen och anordnare inom det civila samhället. Däremot behöver myndigheten med det snaraste börja sända människor som behöver arbetsträning till dessa verksamheter. Många av dessa organisationer står redan på gränsen till att tvingas lägga ned – om ett halvår kan det finnas betydligt färre alternativ för Arbetsförmedlingen att använda sig av.

Fast det är klart – då kan Staffan Johansson fortsätta bortförklara Arbetsförmedlingens svårigheter med att få ut arbetslösa i aktiva åtgärder, med att det finns så få anordnare att tillgå …

Arbetsförmedlingen anställer många i extratjänst och beredskapsjobb

Vi rundar av veckans omvärldsbevakning med ett par bulletiner om beredskapsjobb och extratjänster. Det har visat sig att Arbetsförmedlingen anställt oproportionerligt många arbetslösa med hjälp av båda stödformerna.

Ett enkelt och effektivt sätt att bättra på statistiken, så att åtgärderna ser mer lyckade ut. I det här fallet kan inte Ylva Johansson vara annat än nöjd med sin myndighet. Så får den nakna kejsarinnan hjälp med några nödtorftigt skylande klädesplagg.

Till sist, ett allvarsord för att i framtiden slippa sådana pinsamheter som de ovan beskrivna: ämbetsmannaansvaret måste återinföras. Och utkrävas.

Tiotusentals långvarigt arbetslösa utan vettiga insatser

Socialdemokraterna har misslyckats med att skapa alternativ till det avvecklade fas 3, skriver Kommunalarbetaren. Tusentals – ja, faktiskt tiotusentals – arbetslösa har lämnats i passivitet som i de allra flesta fall enbart förlänger arbetslösheten:

25.000 extratjänster utlovades i valrörelsen. Men så blev det inte. Hittills [per den sista mars] har bara 2.765 personer fått en extratjänst och över åtta tusen är kvar i Fas 3.

Det tog ända tills i början av januari 2016 innan inskrivningarna till Fas 3 ströps. Då fanns 39.295 personer inskrivna. 31.063 har lämnat den sedan dess. Strax under en fjärdedel har fått ett arbete, med eller utan stöd, men det betyder att långt över 20.000 personer varken har fått jobb eller en extratjänst.

Fas 3 skulle ersättas av extratjänster eller utbildning. Men det visade sig vara lättare att ta bort än att erbjuda och bygga upp något nytt. Ungefär en tiondel av de extratjänster som utlovades har kommit till. Och färre än tre procent av dem som lämnat Fas 3 fanns i en utbildning i mars i år.

Så få som en tiondel av de arbetslösa som lämnat Fas 3 gör något mer konkret som arbetstränar, går en utbildning, har arbetspraktik eller en timanställning. Majoriteten har endast möten, matchning och kartläggning tillsammans med sin handläggare, liksom arbetslösa haft i alla tider. För mars gällde det hälften av personerna. Så många som 12 procent hade ingen registrerad aktivitet alls under mars månad. Därtill är ytterligare tio procent öppet arbetslösa.

Kommunalarbetaren: Tusentals utan insatser efter Fas 3

Kommunalarbetaren: Ska jag välja hyran eller maten?

Ylva Johansson skyller på Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson menar att hon gett Arbetsförmedlingen alla resurser och verktyg de behöver för att avveckla Fas 3, skriver Kommunalarbetaren:

Har regeringen misslyckats med att hitta alternativ till Fas 3?

– Jag är alltid ytterst ansvarig, men menar nog att det är Arbetsförmedlingen som borde svara på varför så många är i passivitet [säger Ylva Johansson]. Jag utesluter inte att det finns något ytterligare som regeringen kunde ha gjort, men jag ser inte vad.

Vad är det som inte fungerat?

– Varför det inte har fungerat är en fråga du får ställa till Arbetsförmedlingen – de har fått gott om resurser och alla verktyg och insatser som finns till den här gruppen.

Vad säger du till de tusentals som lämnats utan ordentliga insatser efter Fas 3?

– Att så här ska det inte gå till! Det är en dialog jag för hela tiden med Arbetsförmedlingen.

Kommunalarbetaren: Ministern: “Det är oacceptabelt!”

Arbetsförmedlingen vill ha enklare regler att följa

– Det är illavarslande att så många inte har en aktivitet. Vi måste bli bättre på det här, säger Staffan Johansson, ansvarig chef inom Arbetsförmedlingen för avvecklingen av Fas 3:

Hur tycker du att avvecklingen av Fas 3 har fungerat?

– Den kunde ha fungerat bättre än vad den har gjort [säger Staffan Johansson, ansvarig chef inom Arbetsförmedlingen för avvecklingen av Fas 3]. Avvecklingen skedde snabbt och hastigt vilket ledde till att anordnare hoppade av och då fick vi en snabbare avveckling än planerat.

Vad fick det för konsekvenser?

– Att Arbetsförmedlingen i en snabbare takt behövt hantera den här gruppen. Det har ställt stora krav på Arbetsförmedlingen. Vi har behövt byta angreppssätt från att hitta “en insats” till att hitta “rätt insats”. Tidigare gjorde vi placeringar i fas 3, då fanns inget alternativ, nu ska vi göra individuella bedömningar vilket tar mycket mer resurser.

Finns det något ytterligare som regeringen borde ha gjort?

– Ja, det har vi lyft fram i vårt budgetunderlag. Att få enklare och mer enhetliga regler för de olika insatserna. Det skulle vara rätt väg.

Kommunalarbetaren: AF: “Vi har inte mäktat med”

Ylva + AF = fiasko?

Många har lämnats sysslolösa när fas 3 avvecklas. En pressad arbetsförmedling förbereder nu ett batteri av åtgärder för att undvika fiasko, skriver Sveriges Television:

När regeringen avskaffade Fas 3 skulle de långtidsarbetslösa få riktiga jobb. I stället har många lämnats sysslolösa.

SVT erfar nu att regeringen sätter hård press på Arbetsförmedlingen att leverera åtgärder för att undvika ett Fas 3-fiasko.

Myndigheten förbereder ett batteri av åtgärder som svar. Bland annat planerar man att skicka brev till de så kallade sociala företagen, som ger jobb åt människor långt från arbetsmarknaden.

Paradoxalt nog är detta företag som tidigare tagit emot många Fas 3-deltagare. Flera av de sociala företagen har också hamnat i ekonomisk kris i och med avvecklingen av Fas 3.

Förhoppningen är nu att de sociala företagen åter ska ta emot samma personer, men den här gången i andra former som till exempel arbetsträning.

Sveriges Television: Arbetsförmedlingen pressas för att undvika Fas 3-fiasko

Beredskapsjobben hamnar på Arbetsförmedlingen

Svenska Dagbladet begärde ut statistik från Arbetsförmedlingen, för att se vilka myndigheter som de moderna beredskapsjobben hamnat på, än så länge. Resultatet blev smått häpnadsväckande – eller kanske ändå inte:

Rätt antal beredskapsjobb, den sista mars i år, ska enligt AF:s nya siffror vara 345 stycken.

Så var arbetar då dessa? Ledarsidan begärde ut en tabell över arbetsgivarna. Där framgår att 225 av de 345 beredskapsjobben är på Arbetsförmedlingen.

Svenska Dagbladet: SvD rättar – 2 av 3 beredskapsjobb hos AF

Svenska Dagbladet: Så fixar regeringen arbetslösheten

Många extratjänster hos Arbetsförmedlingen

“Hela idén med regeringens jobbpolitik verkar vara att de arbetslösa ska få jobb i Arbetsförmedlingen”, skriver Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor vid Timbro, i en debattartikel i Aftonbladet:

Av de få som har stöden, är många anställda direkt av Arbetsförmedlingen. Enligt siffror från myndigheten har hela 513 personer någon typ av lönesubvention. Över 200 av dem har en extratjänst. Det innebär att nästan var tionde extratjänst i landet har tillsatts direkt i Arbetsförmedlingen.

Andra offentliga aktörer har varit lagom entusiastiska till extratjänsterna, inte minst kommunerna. Arbetsförmedlingen skriver i en analys att “dialogen har varit särskilt trög på politisk nivå”.

I stället har myndigheten alltså anställt i sig själv, för att boosta de egna och regeringens jobbmål.

Aftonbladet: Arbetsförmedlingen fixar jobb till sig själv

Ansvar kommer att utkrävas

Johnny Cash:

… when the Man comes around.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök