skip to Main Content
Socialdemokraterna Vill Satsa På Offentliga Jobb

Socialdemokraterna vill satsa på offentliga jobb

Socialdemokraternas partikongress, under helgen före påskveckan, hade inte varit fullständig utan ett utspel om jobben. Det kom, så som ett brev på posten brukade göra förr i tiden. Partiledaren Stefan Löfven, tillika statsminister, talade om starka statsfinanser och såg ökande överskott framöver.

Dessa föreställda resurser vill Löfven använda till investeringar och anställningar inom den offentliga sektorn. Välfärdsbehoven kommer att öka, varför “tiotusental efter tiotusental av nya kvinnor och män” ska anställas i välfärden under den kommande mandatperioden. Bara Stefan Löfven får sitta kvar vid makten, så.

“Nya kvinnor och män” – frasen anspelar möjligen på de senaste årens asylinvandrare. Det är där som, om inte arbetskraften, så i vart fall en stor del av de arbetslösa finns. Arbetslösheten bland utrikes födda är markant högre än bland infödda och klyftan ökar, enligt en aktuell rapport från Arbetsförmedlingen.

Ett skäl till att gapet växer är att utbildningsnivån i många fall är låg bland asylinvandrarna. I samband med en färsk genomlysning av etableringsuppdraget kom Arbetsförmedlingen följaktligen fram till slutsatsen att “olika typer av utbildningsinsatser” är avgörande för anställningsbarheten.

Det är bara att hoppas att målgruppen kan motiveras till att förkovra sig. Erfarenheten hittills säger att det inte direkt är någon rusning till utbildningsplatserna.

Samtidigt som statsminister Löfven talar om att de nya kvinnorna och männen ska rädda välfärden genom sina – ännu inte påbörjade – arbetsinsatser, sticker nationalekonomen Tino Sanandaji hål på myten om att invandringen ska rädda välfärd och pensioner åt en åldrande inhemsk befolkning:

“Påståendet att flyktinginvandring är nödvändig för att hantera den åldrande befolkningen är en skröna, som politiker gärna upprepar för att vanligt folk inte är insatta i demografiska kalkyler och därför lätta att vilseleda.”

Slutsats: asylinvandrarna kommer knappast att rädda välfärden genom sina arbetsinsatser i densamma (även om varje bidrag är välkommet). Men det är viktigt att så många som möjligt kommer i självförsörjning, för att inte försämra det ekonomiska underlaget för välfärd och pensioner.

Så kämpa på med statsfinanserna och de offentliga anställningarna, Stefan Löfven. Det nuvarande motbudet från alliansen är låglönejobb och nedläggning av Arbetsförmedlingen.

På något sätt lyckas den träaktige Löfven låta mer inspirerande än alliansens torftiga staffagefigurer.

I de blindas rike …

S vill ha fler offentligt anställda

Socialdemokraterna vill göra stora satsningar på offentlig verksamhet de närmaste åren och anställa tiotusentals människor. Det var ett av utspelen vid partikongressen, helgen före påskveckan:

När statsministern och S-ledaren Stefan Löfven höll tal till kongressen [söndag den 9 april] hävdade han att det finns en stor ekonomisk styrka i form av starka statsfinanser med ökande överskott framöver. Det vill han använda till investeringar och anställningar för trygghet, miljö, kunskap och konkurrenskraft. Välfärden och offentliga jobb står långt upp på priolistan och välfärdsbehoven ökar.

– Därför ska vi anställa tiotusental efter tiotusental av nya kvinnor och män i välfärden under den kommande mandatperioden. Det är ekonomiskt möjligt, det leder oss mot EU:s lägsta arbetslöshet och det skapar trygghet i en ny tid, sade Löfven.

Sveriges Television: Arbetslöshetsmål ska nås med offentliga jobb

Tudelningen på arbetsmarknaden

Arbetslösheten minskar inte längre och samtidigt ökar tudelningen på arbetsmarknaden. Detta trots att det knappast saknats förslag för att komma åt den situationen de senaste åren, skriver Arbetsmarknadsnytt i en sammanfattning av läget:

Skillnaderna i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda ökar. Det konstaterar Arbetsförmedlingen i en ny rapport. I slutet av mars låg arbetslösheten bland inrikes födda på 4,1 procent, men motsvarande siffra för utrikes födda var 22.2 procent. Anledningen är att allt fler nyanlända som har fått uppehållstillstånd nu kommer till Arbetsförmedlingen.

Politiska partier, organisationer och ekonomer har under det gångna året kommit med förslag på hur utmaningen ska mötas. RUT-på-jobbet, startjobb och ingångsjobb. Olika förslag, men alla med ambition att möta utmaningen.

Från arbetsgivarsidan domineras diskussionen av behovet av fler enkla jobb, medan den fackliga sidan lyfter fram utbildningens roll.

Tidigare i år presenterade LO sitt förslag på så kallade Utbildningsjobb. Förslaget innebär utbildning kombinerat med jobb och lägre lönekostnader och riktar sig till arbetslösa personer som är mellan 25 till 45 år och har genomfört grundskolan men ändå saknar tillräcklig utbildningsnivå. Utbildningsjobben beräknas beröra uppskattningsvis 50.000 människor.

Arbetsmarknadsnytt: Fortsatt tudelning på arbetsmarknaden
Hämta rapport: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Etableringsuppdraget

Det krävs investeringar i utbildning för att kunna matcha till jobb på arbetsmarknaden. Därutöver krävs en kombination av olika åtgärder och reformer. Det skriver Arbetsförmedlingen i en genomgång av läget i etableringsuppdraget:

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Efterfrågan på arbetskraft är hög och sysselsättningen stiger. Samtidigt är det alltjämt stora skillnader i arbetslöshet och sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, över olika åldrar och beroende på utbildningsbakgrund.

Den svenska arbetsmarknaden kan karaktäriseras som en högkvalificerad arbetsmarknad med förhållandevis höga trösklar och en, i ett internationellt perspektiv, liten andel så kallade “enkla jobb”. En konsekvens av detta är att sysselsättningsgraden bland de som saknar en gymnasieutbildning är bestående låg, parallellt är arbetslösheten hög.

För att långsiktigt förstärka de korttidsutbildades situation på arbetsmarknaden framstår därmed olika typer av utbildningsinsatser som avgörande. Utbildning är dock inte hela lösningen. För att lyckas bättre med integrationen på arbetsmarknaden krävs det en kombination av olika åtgärder och reformer. Här kan de subventionerade anställningarna lyftas som en viktig pusselbit, då det finns stor potential att nyttja dessa mer effektivt.

Arbetsförmedlingen: Perspektiv på etableringsuppdraget
Hämta rapport: Perspektiv på etableringsuppdraget

Välfärdsstaten och migrationen

Påståendet att flyktinginvandring är nödvändig för att hantera den åldrande befolkningen är en skröna, som politiker gärna upprepar för att vanligt folk inte är insatta i demografiska kalkyler och därför lätta att vilseleda. Det skriver nationalekonomen Tino Sanandaji i en krönika i magasinet Kvartal:

I takt med att invandrares position på arbetsmarknaden försvagades på 1980-talet övergick utrikes föddas effekter på de offentliga finanserna till att vara en fiskal nettokostnad.

Även i länder med mer framgångsrik integration som USA tyder kalkyler på att det ekonomiska överskott som invandring genererat på arbetsmarknaden för den inhemska befolkningen är litet.

De direkta negativa samhällsekonomiska effekterna är däremot betydande i Sveriges fall. Invandring genererar en nettokostnad om inte integrationen förbättras signifikant jämfört med hur det sett ut hitintills.

Tvärtemot vad som ofta hävdas stärker inte invandringen finansieringen av pensionssystemet. Pensionsmyndigheten beräknar att pensionssystemet tvärtom belastas ytterligare med i genomsnitt 800.000 kronor per person.

Det negativa nettoresultatet beror i större utsträckning på invandrares lägre genomsnittsinkomster än på ökade kostnader för bidrag och välfärdstjänster.

Erfarenheten från kommuner som har den mest omfattande invandringen talar emot att integrationen är på väg att förbättras. Snarare blir integrationsproblemen tydligare när andelen invandrare ökar. Kurvan pekar nedåt, inte uppåt.

Kvartal: Migration och välfärdsstatens finansiering

Aprilväder

Välvårdade äldre:

And I wonder
Still I wonder
Who’ll stop the rain

https://www.youtube.com/watch?v=gMU5s-PDBac


Foto i sidhuvud: Anders Löwdin (CC)

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök