skip to Main Content
Jobben Med Flest Lågutbildade

Jobben med flest lågutbildade

Det finns fler arbeten för personer med enbart grundskola i bagaget, än vad som kanske framgår i debatten om de “enkla jobben”. Saken är att många av dessa jobb i dag hålls av människor som är bättre meriterade än vad som behövs.

Detta på grund av att de inte kunnat få tag på arbeten motsvarande den utbildningsnivå och de studieinriktningar de valt. Då tar de enklare jobb och därmed uppstår en undanträngningseffekt, där de med sämre studiemeriter blir utan jobb i stället.

Tidningen Du&jobbet har låtit göra en lista över de vanligaste arbetena, där det inte krävs mycket mer än grundskola. En forskare och en facklig utredare ges utrymme att utförligt resonera kring villkoren för lågkvalificerade arbeten. Samt något om vad som krävs för att göra dessa arbeten till ingångar, dels till arbetsmarknaden, dels till det svenska samhället för de asylinvandrade som ännu står och knackar på dörren till bägge.

I torsdags genomfördes en omröstning i riksdagen, om arbetsmarknadsutskottets färska ställningstagande om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om Arbetsförmedlingen.

Som väntat fick utskottets ställningstagande majoritet, genom överväldigande röstetal från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Omröstningen i riksdagen kommer dock med all sannolikhet inte att få någon effekt för den pågående utredning om Arbetsförmedligen, som initierades sommaren 2016. Regeringen behöver inte följa riksdagens tillkännagivande, så något tilläggsdirektiv till utredningen är inte att räkna med.

Lyfter vi blicken en aning, är det lätt att konstatera att en reform av Arbetsförmedlingen utifrån Alliansens linje inte heller är trolig på sikt.

Att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverat sig i arbetsmarknadsutskottet är en tydlig signal. En regering där S har stort inflytande kommer inte att medverka till reformer i den riktning som det efterfrågade tilläggsdirektivet förespråkar.

Visst kan det bli förändringar i myndighetens arbete, utifrån de direktiv som gäller för den aktuella utredningen. Men vi lär knappast få se den privatiseringsvåg som Alliansen propagerar för.

Någon alliansregering som kan bortse från vad S tycker i frågan lär vi nog inte få se efter valet 2018. SD kommer att bli så stora att Alliansen inte kan bilda regering utan åtminstone ett uttalat passivt stöd från dem. Och en sådan regeringssituation har såväl Annie Lööf (C) som Jan Björklund (L) sagt starkt och tydligt nej till.

Om M, KD och SD kan bilda regering efter valet, så kan ett reformförslag med betydande privatiseringar av arbetsförmedling och matchning bli verklighet. Men hur sannolikt är det med ett gångbart regeringsunderlag för den treenigheten? Kommer KD ens att klara fyraprocentsspärren om ett och ett halvt år?

Om allianspartierna menar allvar med att vilja reformera Arbetsförmedlingen utifrån vad som sagts i debattartiklar och i riksdagens arbetsmarknadsutskott, så kan de börja med att beskriva en trovärdig regeringskoalition efter valet 2018. En sådan koalition är nämligen svår att spontant urskilja, sett till dagens opinionssiffror och partipolitiska positioneringar.

Utan en tydlig och kraftfull utmaning från höger kan Stefan Löfven mycket väl komma att kvarstå som regeringsbildare under ytterligare en mandatperiod.

Efter dessa rikspolitiska funderingar kan det av mentalhygieniska skäl vara lämpligt att söka markkontakt igen. Låt oss återgå till frågan om lågmeriterade människor i nedre delen av hierarkin. Till den ändan avslutas bevakningen med några kloka ord från den amerikanske ekonomen Thomas Sowell.

Denna samtida gigant, väldig i visdom och klarsynthet, ger ett enkelt, gott och tidlöst råd till den som för stunden känner sig i underläge på arbetsmarknaden.

Jobb för lågutbildade

Hur ser arbetsmarknaden ut för dem med högst grundskola? Det är en grupp som ökat genom de senaste årens asylinvandring. Du&jobbet har tagit fram en lista över yrkena där flest med låg utbildning är verksamma:

I Sverige har knappt var tionde anställd max grundskola, eller 404.000 personer, enligt SCB. De flesta är män. Merparten är över 50 år. Nu tillkommer fler unga.

Ser man till de lediga jobben hos Arbetsförmedlingen saknar ca 5 procent krav på utbildning. Forskare bedömer dock att det finns betydligt fler jobb där grundskola räcker.

Enligt Levnadsnivåundersökningen var det 29 procent av jobben 2010, uppger Michael Tåhlin, professor vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

I vilka yrken finns då de lågutbildade? Du&jobbet har tagit fram de tio där flest personer med max grundskola är anställda.

Yrket som sticker ut är städare. Här har var tredje eller drygt 21.000 personer max grundskola. Merparten har alltså längre utbildning, vanligast är tvåårigt gymnasium, 7 procent har tre år högskola. Tre av fyra är kvinnor. Hälften av städarna är utlandsfödda – det är jobbet med allra störst andel. På arbetsmarknaden som helhet är ca 15 procent utlandsfödda.

Andra yrken med många lågutbildade är mansdominerade lager/terminalarbete och lastbilsförare, respektive kvinnodominerade vårdbiträde, köksbiträde, personlig assistent och butikssäljare. I samtliga är vanligaste utbildningsbakgrund två- eller treårigt gymnasium. I sju av tio yrken är utlandsföddas andel högre än snittet för landet.

Du&jobbet: Här är yrkena med flest lågutbildade

Osäkerhet råder kring utbildningsjobben

LO vill förhandla med Svenskt Näringsliv om utbildningsjobben. Men Svenskt Näringsliv säger nej och pekar på att förhandlingarna måste ske bransch för bransch. Där står parterna i dag, vilket gör vägen framåt för utbildningsjobben oklar:

Svenskt Näringsliv [menar] att det inte krävs några centrala förhandlingar.

– Nya avtal på det här området måste ske mellan förbunden och branschorganisationerna. Det är så det går till i dag, säger Peter Isling, presschef på Svenskt Näringsliv.

På LO:s pressavdelning säger man att vissa frågor säkert måste lösas branschvis. Men att utgångspunkten är centrala förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Även regeringen är en viktig part. LO ställer nämligen krav på staten för att vara beredd att ingå avtal om utbildningsjobb: obligatorisk grundskola för nyanlända under 40 år, studiestöd för de i utbildningsjobb och att parterna får ett “ökat inflytande över subventioner inom arbetsmarknadspolitiken”.

Arbetet: Oklar väg framåt för utbildningsjobben

Förslag till ny utbildningsform för kortutbildade

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår en ny utbildningsorganisation för att tusentals unga nyanlända asylinvandrare med kortvarig skolgång ska komma in i arbetslivet:

Förslaget innebär att nyanlända i åldern 18 till 29 år med en utbildningsbakgrund kortare än gymnasium, ska erbjudas en utbildning på längst sex år. Utbildningen ska innehålla olika yrkesprogram som matchar regional efterfrågan på arbetskraft samt vara en del av de insatser som arbetsförmedlingen erbjuder alla nyanlända.

– Vi föreslår att deltagarna får behålla sin etableringsersättning under hela utbildningstiden. Det ökar drivkrafterna att slutföra utbildningen. Idag hänvisas individerna till det ordinära studiestödet efter två år, där lån utgör en betydande del, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

SKL ser behovet av en ny utbildningsorganisation eftersom de lösningar som krävs inte kan göras inom dagens gymnasieskola eller vuxenutbildning.

SKL: Ny utbildningsform behövs för kortutbildade nyanlända
Hämta rapport: Ny utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna

Tillkännagivande från Riksdagen om Arbetsförmedlingen

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift. Det anser riksdagen:

Den 22 juni 2016 tillsatte regeringen en utredning som nu går under namnet Arbetsmarknadsutredningen. Utredningens uppdrag är att se över hur statens agerande och Arbetsförmedlingens uppdrag ska se ut för att bidra till att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetsmarknadsutredningen ska presentera sina resultat senast den 31 januari 2019.

Riksdagen vill nu att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Enligt riksdagen bör utredningen ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden.

Riksdagen tycker att jobbmatchningen i framtiden bör skötas av andra aktörer och att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska ansvara för myndighetsutövning, till exempel anvisa till ett program eller bevilja en insats.

Riksdagen: Arbetsförmedlingen borde inte arbeta med jobbmatchning

Salomonisk lösning?

Tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega ger sig in i debatten kring Arbetsförmedlingen. Tålamod saknas att vänta in resultatet av regeringens utredning om myndigheten – Almega vill se reformer så fort som möjligt:

För att utveckla matchningen och arbetsförmedlingen har Almega tagit fram en proposition med tänkbara riksdagsbeslut, “En resultatstyrd Arbetsförmedling för stärkt kompetensförsörjning“. Arbetsgivarorganisationen föreslår inte att myndigheten ska läggas ned, däremot konstateras att reformbehovet är omfattande.

– Kostnadseffektiviteten måste öka och staten ska bara betala för de arbetsmarknadsinsatser som fungerar, sa Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på Almega, när rapporten presenterades.

Almega föreslår även att den nuvarande Arbetsförmedlingen delas upp i två delar: en med myndighetsutövning och resultatuppföljning, och en fristående organisation där egen regi placeras.

Arbetsmarknadsnytt: Almega: Dela Arbetsförmedlingen i två delar

Låt AF vara AF

Kontroll och bestraffning är inte rätt väg för Arbetsförmedlingen, skriver Per-Åke Persson, före detta chef vid myndigheten, i en debattartikel i Dagens Samhälle:

Högre krav på de arbetslösa och en “bortre parantes i aktivitetsstöden” är ett annat förslag.

Denna fråga var uppe till diskussion redan vid valet 2006. Då nöjde man sig med att införa en bortre parantes i sjukförsäkringen. Detta fick till följd att en massa sjuka människor tvingades till arbetsförmedlingen för att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Människor som själva, deras läkare, försäkringskassan och arbetsförmedlingen såg som sjuka, helt enkelt för att det var just vad de var. Människor blir inte friska av politiska beslut.

Det kommer att fungera likadant med en bortre parantes i a-kassan/aktivitetsstöden. Man får inget jobb för att a-kassan dras in. Däremot så får kommunerna en ökad kostnad för försörjningsstöd vilket kommer att utarma vård, omsorg och skolor.

Dagens Samhälle: “Låt Arbetsförmedlingen vara arbetsförmedling”

Sage advice

Peter Robinson:

What advice would you give a young Thomas Sowell? How do you make something of yourself, as an African-American in America today?

Thomas Sowell:

The way anybody else would. You equip yourself with skills that people are willing to pay for.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök