skip to Main Content
Civilsamhället Och Sociala Företag Gör Viktiga Insatser För Att Bryta Långtidsarbetslöshet

Civilsamhället och sociala företag gör viktiga insatser för att bryta långtidsarbetslöshet

Den här omvärldsbevakningen handlar rakt igenom om civilsamhälle och socialt företagande. Bevakningen är välmatad, så ingressen hålls kort. Se den som en innehållsförteckning eller aptitretare och gå fort vidare till de texter vi länkar till.

Civilsamhället kan göra viktiga insatser för att bryta långtidsarbetslöshet, men myndigheterna hänger inte alltid med som önskvärt vore med stöd och samarbete. Dessutom skulle det behövas mer forskning på området, för att skapa klarhet i vilka metoder och angreppssätt som är bäst att använda sig av.

Ideella föreningar är inte företag, så stat, kommun och myndigheter ska vara försiktiga med att lägga krav på de ideella föreningarna som om de vore företag. En debattartikel i Dagens Samhälle belyser det problemet.

Därefter blir det två nedslag hos framgångsrika verksamheter – IOGT-NTO:s sociala företag Qul i Söderköping och på det Vägen ut-kooperativet, som har sin vagga i Göteborg.

Samarbetet mellan sociala företag och Arbetsförmedlingen fungerar inte alltid så bra som det borde. Emellanåt på grund av att Arbetsförmedlingen som myndighet måste ta hänsyn till rigida regelverk, även om det drabbar verksamheter med goda intentioner illa.

Ibland förefaller dock samarbetsproblem, i vart fall på ytan, tråkigt nog röra sig om okunskap, oförmåga eller ovilja hos lokala arbetsförmedlare. Vi gör nedslag på Gotland och i Gävleborgs län, för att se hur det kan gnissla mellan myndighet och sociala företag.

De två sista inslagen i bevakningen handlar om mat. I ena fallet gäller det mat som ibland dallrar på gränsen till bäst-före-datum, men kan komma till god nytta ändå. I andra fallet om en traditionell maträtt som hållit sig fräsch i snart 60 år, till glädje för en stor del av svenska folket.

Myndigheterna behöver bli bättre på att ge civilsamhället understöd

280.000 personer står utanför arbetsmarknaden. Samtidigt jobbar många idéburna organisationer dagligen för att skapa jobb och rusta människor för framtida arbetsgivare. Men myndigheternas okunskap och oförmåga att samarbeta med föreningslivet utgör ett betydande hinder för att ännu fler ska finna vägen till jobb genom dessa organisationer, skriver paraplyorganisationen Coompanion. Lägg därtill att forskningen sackar på området, enligt en slutrapport som tagits fram i ett stort partnerskap från den sociala ekonomin:

Civilsamhällets organisationer är en viktig resurs för [de hundratusentals människor som står långt från arbetsmarknaden]. Varje dag möter vi dem i verksamheter som second hand, bilrekonditionering, caféer, trädgårdsodlingar och så vidare. Här kan de träna språk, öka sin självkänsla, lära sig yrken, bidra till produktion och gemenskap och i de kooperativa företagen kan de dessutom ofta bli medlemmar och delägare.

Samtidigt visar vår nya rapport att fler insatser behövs. Metoderna måste utvecklas och samverkan måste bli mer effektiv både mellan de idéburna organisationerna och myndigheterna och med näringslivet. Det kräver mer forskning om civilsamhällets insatser.

– Att hitta bättre metoder och verksamhet för att lösa detta är centralt både för samhället i stort och för de människor som direkt berörs. I dag har forskarsamhället i Sverige missat kopplingen mellan civilsamhället och arbetsmarknadsfrågorna. Mer forskning om våra insatser är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla mer och bättre verksamhet, och det är också ett av våra krav i rapporten, säger Gordon Hahn, ordförande Coompanion Sverige.

Coompanion: Civilsamhället viktigt för att bryta långtidsarbetslöshet – men myndigheterna hänger inte med
Hämta rapport: Ge arbetslösa chansen genom civilsamhälle och social ekonomi

Ideella föreningar ska inte behandlas som företag

Under en längre tid har allt fler myndigheter börjat se på ideella föreningars verksamhet som ett slags privat näringsverksamhet. Man försvårar för oss att göra det vi är bäst på – samla människor för en gemensam idé. Så skriver representanter för det svenska civilsamhället i en debattartikel i Dagens Samhälle:

I Sverige finns cirka 200.000 föreningar. Varje år lägger vi totalt 500 miljoner timmar på ideellt arbete. Det gör oss unika i internationella sammanhang och i riksdagens antagna politik för det civila samhället står det att: “Den svenska demokratins historia är till stora delar det civila samhällets historia”.

Ideella föreningar är något annat än företag, stat och kommun. Det är därför vi har fått särskilda förutsättningar. Men under en längre tid har allt fler myndigheter börjat likställa ideella föreningars allmännyttiga verksamhet med privat näringsverksamhet.

När myndigheter, kommuner och lagstiftning ser på ideella allmännyttiga föreningar som företag sker en förskjutning som inte längre bevarar den ideella sektorns särart och försvårar för oss att göra det vi är bäst på. Att samla människor för en gemensam idé, om det så är scouting, idrott, ungdomsinflytande eller läxhjälp.

Dagens Samhälle: “Sluta se på ideella föreningar som företag”

Qul i Söderköping

Hos det sociala företaget Qul i Söderköping tycks det mesta vara möjligt, skriver tidningen Accent. De som jobbar här syr, snickrar, lagar datorer, bakar, lagar mat och städar, med både kompetens och entusiasm – och växer samtidigt som individer:

Just nu arbetar 12 personer i verksamheten, varav fem är anställda. Övriga är här på lönebidrag, timanställning eller nystartsjobb. Möjligheternas Hus tar löpande emot personer via Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, och sedan 2011 har ett 20-tal personer gått vidare härifrån till vanliga anställningar. Sammanlagt har 40 personer haft sysselsättning här sedan starten.

Verksamheten fungerar som en slags plantskola för personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Här får de möjlighet att arbeta i egen takt och får stöd och hjälp vid behov. Självförtroendet växer och efter en tid är några redo att söka sig vidare.

Men trots att toleransen för människors tillkortakommanden och dagsform är högre här än på många andra arbetsplatser ställs det ändå krav på medarbetarna. Dagen börjar 07.30 med ett möte då man gemensamt går igenom dagens uppdrag, som fördelas utifrån arbetsbörda, önskemål och förmåga. Därefter åker några ut på externa jobb, medan andra blir kvar i den 180 kvadratmeter stora lokalen som rymmer såväl systuga som datasal och snickeriverkstad.

Accent: Socialt företagande: Fix och framtidstro i Söderköping

Det finns en väg som leder ut

Det började som arbetsträning för före detta kriminella. Nu består Vägen ut-kooperativen av 13 företag – och fler står på kö för att bli franchisetagare, skriver Göteborgs-Posten:

Lärjeån har i dag 17 anställda och 20 deltagare – det vill säga personer som arbetstränar eller har något avtal om sysselsättning med till exempel Arbetsförmedlingen eller kommunen.

Alla anställda utom en – ställets kock – har börjat som deltagare. Anette [Flyckt som är verksamhetsansvarig] började själv arbetsträna på Lärjeån 2011 efter många års missbruk. På sex år har hon hunnit bli anställd, chef och sedermera delägare i företaget. Så går det till i Vägen ut-kooperativen.

– Vi som är anställda delar erfarenheter med de som arbetstränar. Det ökar förståelsen för allas olikheter, säger Anette Flyckt.

Göteborgs-Posten: Vägen ut – ett kooperativ som växer

Det räcker att det blir fel en gång, om det är fel slags fel

I 14 år har det sociala företaget Lövstakooperativet på Gotland gett jobb åt folk som står långt från arbetsmarknaden. Nu hotas hela verksamheten efter att en tidigare anställd misskött ekonomin. De anställda är mycket kritiska mot Arbetsförmedlingens beslut, rapporterar Sveriges Television:

Rösten hos handledaren Mikael Gustavsson stockar sig när han berättar hur han förstod vad som hänt. Kooperativet stod i begrepp att anställa en före detta missbrukare, men fick nej från Arbetsförmedlingen eftersom verksamheten fått “rött kort”.

Lövstakooperativet är ett så kallat socialt företag, ett arbetskooperativ som tar emot människor som står långt från arbetsmarknaden. De anställda kan ha till exempel en diagnos eller missbruksbakgrund. Alla har någon form av lönebidrag från Arbetsförmedlingen.

Bakgrunden till myndighetens röda kort var att Lövstakooperativet haft ett ekonomiskt kaos, efter att en tidigare anställd förskingrat pengar och misskött skatteinbetalningar som hunnit gå till Kronofogden.

Sveriges Television: Kooperativet har gett jobb i 14 år – nu hotas deras framtid efter Arbetsförmedlingens beslut
Sveriges Radio: Sociala företag kritiska mot Arbetsförmedlingen: “Samarbetet fungerar inte”

Matmissionen är tillbaka i söderort

Den 14 mars är Matmissionen tillbaka i söderort. För nästan exakt ett år sedan brann den första Matmissionen ned i Rågsved. Stockholms Stadsmission öppnar nu en ny social supermarket på Bäckvägen 147 i Hägersten, i samarbete med Axfood:

Matmissionen i Hägersten ska precis som butikerna i Rågsved och Veddesta bidra till positiv samhällsnytta på flera sätt. Framför allt ska butiken skapa ekonomiskt utrymme för människor som lever i ekonomisk utsatthet, möjliggöra arbetsträning i butik och bidra till att minska onödigt matsvinn. Matmissionen är öppen för alla, men medlemmar får handla varor till 1/3 av vanligt butikspris eller mindre. Sedan starten har 3.000 personer fått medlemskap i Matmissionen.

Stockholms Stadsmission äger butiken och ska driva den som ett socialt företag. I butiken ges människor förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden genom personligt stöd och yrkescoachning. På sikt kan det komma att finnas plats för 10-15 personer som får arbetsträna i butiken i Hägersten.

För att få medlemskap i Matmissionen krävs att man har något av följande stöd: försörjningsstöd, etableringsersättning, aktivitetsersättning, aktivitetsstöd, garantiersättning (låg sjukersättning), garantipension (låg pension), dagersättning från Migrationsverket eller sjukpenning, sjukersättning, A-kassa, pension eller lön som understiger 8.700 kronor i månaden efter skatt.

Stockholms Stadsmission öppnar social supermarket i Hägersten

Gammal matsång smakar bra ännu

Owe Törnqvist, äldste finalist i Melodifestivalen, hade garanterat vunnit om han fått ställa upp med den här klassikern:

Han måla korvarna svarta för han hade sorg.

 

Foto i sidhuvud: Thomas Hellsing

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök