skip to Main Content
Inkomstklyftorna ökar I Kluvet Land

Inkomstklyftorna ökar i kluvet land

Veckans bonusbevakning handlar huvudsakligen om klyftor. Dels om inkomstklyftor, vilka ökar i snart sagt varje kommun runt om i landet. Dels om klyftorna på arbetsmarknaden.

Att inkomstklyftorna ökar beror inte i första hand på ökad lönespridning, utan företeelsen är kopplad till två andra fenomen. Det ena är kapitalinkomster, främst från börsnoterade värdepapper, vilket ger vinnare i inkomstligan. Det andra är det faktum att försörjningsstöd och ersättningar i välfärdens försäkringssystem inte hållit takten med löneutvecklingen, varför de som inte arbetar halkar efter.

Vad gäller klyftorna på arbetsmarknaden, så fortsätter de att förstärkas. Den arbetslöse som anses för gammal, har en funktionsnedsättning, är lågutbildad eller asylinvandrare har i allmänhet sämre chanser på arbetsmarknaden. Det är så illa, att många av de lågutbildade kanske aldrig kommer i arbete.

Där finns faktiskt en klyfta till: människor som tillhör arbetskraften men inte är ute på arbetsmarknaden som arbetssökande. Här finns en dold arbetslöshet som tidvis kan vara nästan lika stor som den officiella.

Klyftor och klyftor, ja. Om den gamle idolen Gösta “Snoddas” Nordgren var klyftig må vara osagt – inget talar emot det. Han sjöng i vilket fall inte så dumt.

För oss äldre överbryggar de stämningsfulla visor som Snoddas sjöng en klyfta mellan nu och då. Kalla det nostalgi om ni vill, men ibland är det skönt att tänka tillbaka på en annan tid i ett annat land.

Aktieinnehav och bidragsberoende bakom skillnaden

Inkomstklyftorna i Sverige växer, rapporterar Dagens Samhälle. Både antalet välbeställda hushåll och fattiga hushåll har ökat i nästan alla kommuner. Skillnaderna ökade mest under 2014 och 2015:

Inkomstklyftorna har ökat oavsett vilka som sitter i regering. Det har de gjort sedan 1980. De rikaste blir rikare, de fattiga fattigare. Och gapet mellan storstäder och övriga landet ökar.

Vår kartläggning visar att 30 av de 50 kommuner där låginkomsttagarna ökar mest också finns bland de 50 där kommunmottagandet av flyktingar varit högst de senaste fem åren.

Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm som forskar om inkomstfördelning, förklarar att det växande inkomstgapet inte beror på större skillnader i löner.

– Generellt sett har inte löneskillnaderna ökat så mycket. Att höginkomsttagarna drar ifrån beror framför allt på kapitalinkomster. Att de med låga inkomster ökar beror på att ersättningarna från inkomst- och socialförsäkringarna inte ökat i samma takt som lönerna, säger han.

Dagens Samhälle: Inkomstklyftorna ökar i 286 kommuner

Asylinvandring ökar andelen låginkomsttagare

I kommuner med högt flyktingmottagande ökar andelen låginkomsttagare snabbast, skriver Dagens Samhälle. Ännu fler kan det bli 2018 när etableringsfasen avslutas för dem som kom under flyktingkrisen hösten 2015, befarar kommunerna:

Markaryd har en bra arbetsmarknad. Kommunens största företag, Nibe, är numera ett multinationellt företag med 13.000 anställda. Men huvudkontoret finns fortfarande på Hannabadsvägen 5 i Markaryd.

– Vi är de enda i Kronobergs län som har ett ökat antal jobb i tillverkningsindustrin. Och Kronoberg har högsta bruttoregionalprodukten. Vi har ingen ökning på totalen av försörjningsstöd. Däremot i fördelningen – de har i allt högre grad utländsk bakgrund, säger kommunstyrelsen ordförande Bengt Germundsson (KD).

Etableringsreformen, som alliansregeringen införde 2010, ger han en stor del av skulden. Tidigare hade kommunerna etableringsansvaret.

– Efter två år i etableringsfasen är resultatet så dåligt att bara en av fem kommer ut i arbete eller studier. Då knackar de på hos socialkontoret i stället.

Dagens Samhälle: “De välutbildade har dragit vidare”

Många lågutbildade kommer aldrig att få jobb

Landet blir allt tydligare kluvet. Det visar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i sin årsrapport “Tudelningarna på arbetsmarknaden”, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson:

Om du klarar av att läsa den här texten behöver du inte oroa dig så mycket för egen del. Det kommer att gå hyggligt bra i livet för dig och dina barn. Möjligen kommer du dock att bli orolig över vad som håller på att hända med Sverige.

Gränsen går mellan dem som har jobb, och dem som inte har. Och den gränsen blir allt svårare att korsa. Nästa år kommer tre fjärdedelar av alla arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingens prognos, att tillhöra så kallade utsatta grupper, med extra stora svårigheter på arbetsmarknaden. Det handlar om en bra bit över en kvarts miljon människor.

OECD rekommenderar att Sverige satsar mer på subventionerade jobb för att få in flyktingarna och deras anhöriga på arbetsmarknaden. De har forskningen på sin sida. Arbetsmarknadsekonomiska rådet konstaterar att anställningsstöd är den “mest effektiva arbetsmarknadsåtgärden” vi har.

Nyligen kartlade Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Sveriges Lantbruksuniversitet behovet av lågkvalificerad arbetskraft i skogs- och lantbruk, i rapporten “Främja nyanländas väg till anställning i de gröna näringarna och naturvården”.

Och visst vill de gröna näringarna anställa. Men främst akademiker. Lantbruken i enkäten sökte 60 personer med akademisk utbildning, 16 med gymnasieutbildning och 3 med grundskolebetyg. För varje enkelt jobb går det alltså tjugo akademiker.

Det stämmer med den generella tendensen i landet. Omkring fem procent av arbetskraften sysselsätts inom den lägsta kvalifikationsnivån. Tyvärr har andelen lågutbildade växt till 11 procent av arbetskraften. Som det ser ut nu kommer det aldrig att finnas jobb åt dem.

Svenska Dagbladet: Läser du detta klarar du dig
Arbetsmarknadsekonomiska rådet: Tudelningarna på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden – inte för alla?

I en ny rapport framkommer att många människor ofrivilligt står utanför arbetskraften. För att problemet ska minska måste antalet komplicerade system på arbetsmarknaden bli färre, skriver rapportförfattaren Nima Sanandaji i Arbetsmarknadsnytt:

För varje person som är synligt arbetslös finns – något beroende på hur konjunkturen ser ut – ungefär ytterligare en person som är dolt arbetslös i Sverige.

En analys av de senaste årens data (snittet för 2013-2015) visar att det i genomsnitt finns cirka 106.000 ofrivilligt passiva och ytterligare 65.000 som sökte lämna inaktivitet.

Läget framöver ser inte helt ljust ut. I vårbudgeten för 2016 står att antalet helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag förväntas öka till 980.000 personer fram till 2020. Fastän Sverige även då kommer ha låg arbetslöshet sett till den officiella statistiken, kommer den faktiska arbetslösheten att nå mycket höga nivåer.

Om pågående trender fortsätter kommer dessutom en allt större del av personerna i utanförskap vara ofrivilligt passiva, alltså personer som har gett upp hoppet om att söka jobb fastän de vill ha arbete.

Arbetsmarknadsnytt: Många ofrivilligt utanför på arbetsmarknaden
Hämta rapport: Ofrivilligt passiva på arbetsmarknaden

På självförsörjningens tid

Snoddas sjöng och spelade för slantarna:

Jag har spelat för de kära
där som norrskensflammor gå,
över sätrarna vid Östervåla fjäll.
Jag har slumrat i min farkost
där som vildmarkspulsar slå,
medan stjärnorna gått vakt på himlens päll.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök