skip to Main Content
Riksrevisionen Granskar Regeringens Arbetsmarknadspolitik

Riksrevisionen granskar regeringens arbetsmarknadspolitik

Riksrevisionen ska granska arbetsmarknadspolitiken för att försöka hitta orsakerna till ett återkommande fenomen: det ofta stora glappet mellan å ena sidan förespeglade resultat, å andra sidan det faktiska utfallet.

Det är särskilt problematiskt när det handlar om åtgärder för att sätta människor i arbete. Förväntningar väcks och stora summor allokeras till Arbetsförmedlingen, men i slutändan blir många som hoppats ändå utan det efterlängtade arbetet. I stället lämnar Arbetsförmedlingen tillbaka pengar till regeringen.

Det är väl ingen större hemlighet att den nuvarande regeringen – liksom i vissa stycken den förra – har och har haft visioner för arbetsmarknadspolitiken, som i förlängningen visat sig ha tämligen lite med verkligheten att göra.

Inte minst vad gäller de braskande utfästelserna om hur många arbetslösa som ska komma i jobb genom olika konstruktioner för subventionerade arbeten.

Flaggskeppet extratjänster, vilka marknadsfördes som ersättare för fas 3, är ett flagrant exempel. Ett år efter det att avvecklingen av fas 3 inletts hade bortåt 30.000 arbetslösa försvunnit ur åtgärden. Men extratjänsterna räknades blott till lite drygt 2.000, trots att de funnits tillgängliga redan tre månader innan inflödet till fas 3 ströps den 1 februari 2016.

Regeringen lovar alltså regelmässigt runt, men Arbetsförmedlingen levererar allt för ofta tunt. Varenda år lämnar myndigheten tillbaka betydande belopp, som varit avsedda att hjälpa människor till arbete. Medan många hjälpbehövande får fortsätta att gå arbetslösa.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är förtjust i att tala om hur hon gör “verkstad”. Med det avser hon arbetsmarknadspolitiken för de svagaste på arbetsmarknaden. Men den verkstaden tillverkar mest tomma tunnor – dessa hörs vitt och brett där de skramlar fram, men är påtagligt innehållslösa vid närmare beskådan.

Bristerna hos regeringens politik på området är sedan en tid uppenbara. Under det senaste halvåret har det kommit substantiell och väsentlig kritik från bland annat Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Aftonbladet, Blåeld Media samt de erfarna gråsossarna Widar Andersson och Johan Westerholm.

Nu sällar sig också Riksrevisionen till skaran.

Ylva Johanssons arbetsmarknadspolitik är snart lika ifrågasatt som Donald Trump.

Fast Donald Trump syns sällan i hatt.

Riksrevisionen kommer på besök

Riksrevisionen ska granska arbetsmarknadspolitiken och försöka hitta orsakerna till att det är ett så stort glapp mellan antalet utlovade platser i åtgärder och det faktiska utfallet:

[De arbetsmarknadspolitiska] insatserna har en stor bredd, från instegsjobb och upphandlade jobbcoacher till extratjänster och utbildningskontrakt. För många av de nya insatserna har deltagarantalet blivit betydligt lägre än vad regeringen planerade för då beslut om insatsen togs.

– Väl underbyggda bedömningar av deltagarantal och kostnader är viktigt för att regeringens arbetsmarknadspolitiska insatser ska kunna genomföras planenligt, säger Robert Boije, Riksrevisionens chefsekonom.

Syftet med granskningen är att ta reda på om regeringens bedömningar är rimliga och väl underbyggda.

Statskoll: Arbetsförmedlingen gör inte av med anslagna miljoner till jobbstöd

Miljardbelopp outnyttjade inom AMS-politiken

Arbetsförmedlingen kommer att lämna tillbaka närmare 3,5 miljarder kronor till staten, pengar som var avsedda för subventionerade jobb åt bland annat långtidsarbetslösa och funktionsnedsatta:

Enligt Arbetsförmedlingens ekonomichef Fredrik Modigh är just trögheten kring extratjänsterna en av de viktigaste förklaringarna till att man nu måste lämna tillbaks outnyttjade miljarder till staten.

– Extratjänsterna ökade visserligen under 2016, men har inte blivit så många som det inledningsvis planerades för, säger han.

Sveriges Television: Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka miljarder
Sveriges Television: Arbetsförmedlingen kritiseras efter förlorade jobbmiljarder

Ett urval AMS-politiska åtgärder

Arbetet listar lägligt ett antal åtgärder och förslag inom arbetsmarknadspolitiken. Bland dessa en del där det redan lovats runt och hållits tunt. I andra fall gäller “vänta och se”:

Syftet [med snabbspår] är att snabbt få in utbildade nyanlända i bristyrken genom exempelvis validering, språkutbildning, praktik och handledning. Men för få nyanlända har komit in i systemet och Arbetsförmedlingen utreder nu varför. I dagsläget finns tretton spår för olika yrken.

Flera typer av subventionerade anställningar har utvidgats till att även omfatta nyanlända. Sedan i somras kan nyanlända få traineejobb och yrkesintroduktionsanställning och sedan i december kan de få extratjänster i välfärdssektorn.

Arbetet: Så ska fler komma i jobb

Tomma tunnor

Ola Magnell:

Den som bullrar lyckas bäst,
i en värld där tomma tunnor skramlar mest.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök