skip to Main Content
Arbetslösa Behöver Matchas På Rätt Sätt Mot Arbetsmarknaden

Arbetslösa behöver matchas på rätt sätt mot arbetsmarknaden

De långvarigt arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden har ofta så pass mycket sämre förutsättningar, att de kräver helt andra insatser än vad de som har närmare till arbete behöver. Detta är något vi har att förhålla oss till, då vi diskuterar matchning av arbetslösa mot arbetsmarknaden.

För tre veckor sedan skrev Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson en debattartikel i Svenska Dagbladet, i vilken hon krävde att Arbetsförmedlingen skulle läggas ned.

Nu ställer sig hela Alliansen bakom förslaget, i en ny debattartikel i Expressen.

Alliansen efterlyser bland annat en bättre matchning på arbetsmarknaden och de exemplifierar med olika privata aktörer som skulle kunna klara av den matchningen. Något som också moderaternas Elisabeth Svantesson tog upp i Svenska Dagbladet.

Men, som en representant för Arbetsförmedlingen påpekade i ett genmäle till Elisabeth Svantesson, myndigheten samarbetar redan med ett antal privata aktörer. Dock utan att se några bättre resultat för det, enligt samma sagesperson.

Givet att Arbetsförmedlingen sedan länge behöver reformeras, så är det ändå inte självklart att skillnaden mellan god eller dålig matchning av arbetslösa mot arbetsmarknaden i första hand handlar om privat eller offentlig utförare. (Privata aktörer behövs i vilket fall, om inte annat så för att bredda utbudet, tillföra konkurrens och skärpa kvalitet.)

Lyckade eller misslyckade matchningsprocedurer kan i minst lika hög grad bero på hur man tänker kring hela gruppen som står utan arbete. Både vad gäller indelningen av de arbetslösa i olika behovskategorier och inriktningen på de verksamheter som erbjuds inom de olika kategorierna.

Det krävs ett strukturerat nytänkande kring de arbetslösa

Lasse Reuterberg, Blåelds verksamhetschef och primus motor, har en klar bild av landskapet:

“För att någon ska lyckas med matchning, eller vad man vill kalla det, så måste den stora gruppen arbetslösa delas in i olika grupper utifrån möjligheten att komma i arbete.

Min uppfattning är att kanske 20 procent står så nära arbetsmarknaden att de kommer att få tag på ett arbete av egen kraft.

Sedan kanske det är ytterligare 20 procent som behöver en smärre uppdatering inom sitt yrkesområde, för att därefter kunna matchas mot arbetsmarknaden.

På det har vi en större grupp om kanske 40 procent som behöver mer omfattande stöd, utbildning och matchning.

Tills sist finns där gruppen långtidsarbetslösa, med betoning på långtid, som står mycket långt från arbetsmarknaden. De kanske aldrig kan få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, trots generösa bidrag till arbetsgivaren.

Som det nu är blandas och skakas dessa olika grupper ihop inom arbetsmarknadspolitiken, vilket gör att de som står närmast arbetsmarknaden “tyngs ner” av de som står längst ifrån. Och de som står längst ifrån måste konkurrera med alla de som finns ovanför, både på arbetsmarknaden och om de arbetsmarknadspolitiska resurserna.

Det är den sistnämnda gruppen som vi på Blåeld arbetar med och här gäller inte samma behov som för dem ovanför i de arbetslösas hierarki, utan det krävs helt andra insatser. Med rätt åtgärder, som till exempel ett fungerande fas 3 genom vilket många kom i arbete, skulle deras möjligheter förbättras avsevärt.

En stor del av de tänkbara arbetena för den svagaste gruppen skulle kunna finnas inom den sociala sektorn. Därför gäller det också för ansvariga politiker och Arbetsförmedlingen att hjälpa sociala företag att överleva och växa, genom rätt stöd och anvisningar inom arbetsmarknadspolitiken.”

Resultat för fas 3

För den som undrar över resultaten av fas 3, så redovisar Arbetsförmedlingen i sin Återrapportering 2016, daterad 2016-05-04, att 50,8 procent av de deltagare som lämnade fas 3 under 2015 var i arbete 90 dagar senare. Det motsvarar drygt en tredjedel av det genomsnittliga antalet deltagare i fas 3 år 2015. (Se tabell 43 på sidan 68 i rapporten). Det är bättre siffror än vad Jobb- och utvecklingsgarantin som helhet hade.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök