skip to Main Content
Arbetslösa Kontrolleras Strängt Av Arbetsförmedlingen

Arbetslösa kontrolleras strängt av Arbetsförmedlingen

Veckans omvärldsbevakning inleds med de aktivitetsrapporter, som arbetslösa sedan några år är skyldiga att lämna till Arbetsförmedlingen. Rapporterna slår snett, hävdar kritiker. De skulle hellre se att större resurser läggs på att jaga fuskare bland företag som missbrukar lönesubventioner.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) menar dock att rapporterna fyller en funktion, genom att hålla tummen i ögat på de arbetslösa och tvinga dem att vara aktiva. Det ska ställas krav och finnas en kontrollapparat som ser till att de arbetslösa lever upp till dessa krav, anser ministern.

Ylva Johansson har för stunden annat att tänka på än just den kontrollapparaten – hon har mycket på sin stora tallrik. Ett alldeles färskt bekymmer är insikten om att en stor del av de invandrade kvinnorna inte kommer ut på arbetsmarknaden efter avslutat etableringsuppdrag. De återfinns inte heller i studier eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I stället försvinner de inom hemmets fyra väggar.

Oacceptabelt, säger minister Johansson med eftertryck. Detta måste åtgärdas.

Fast situationen bör inte ha kommit som en överraskning för ministern. De asylinvandrade och de anhöriganknutna kvinnornas relativt blygsamma roll på arbetsmarknaden har varit känd i flera år. Liksom de i många fall modesta utbildningsnivåerna.

Ett inlägg på statsvetaren Peter Santessons blogg inslag.se i december 2012 uppmärksammade en SFI-klass i Borlänge. Från den klassen var inga stordåd att vänta på arbetsmarknaden. Enligt dåvarande integrationsministern Erik Ullenhag (Fp/L) skiljde sig utbildningsnivån bland de asylinvandrade i Borlänge inte nämnvärt från förhållandena i riket i stort.

Och oavsett Ylva Johanssons karska beslutsamhet om att situationen skall förändras till det bättre – det vill säga, att fler av dessa kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden – så simmar hon motströms här.

Utvecklingen går åt andra hållet, så det är troligare att antalet kvinnor i denna grupp som står utanför arbetsmarknaden kommer att öka framöver. Inte minst som en följd av den anhöriginvandring – i storleksordningen ett par-tre hundratusen människor – som väntas till Sverige de närmaste åren.

När Aftonbladets reporter Peter Kadhammar på senhösten 2016 gjorde en resa i Sverige för att ta pulsen på arbetsmarknaden och integrationsarbetet, träffade han bland andra Filipstads integrationskoordinator Jim Frölander. Denne berättade följande om utbildningen i svenska språket:

“Vet du att 50 procent av kvinnorna som kommer aldrig avslutar SFI (svenska för invandrare)? 35 procent börjar inte ens! Det är nationella siffror, och detta i ett land som inte bara är jämställt utan till och med feministiskt.”

Vad det i grunden handlar om är förstås kulturskillnader, i form av fundamentala olikheter i synen på kvinnans roll i samhället. I de regioner som det överväldigande flertalet av asylinvandrarna till Sverige kommer ifrån präglas synen på kvinnor i hög grad av patriarkal mentalitet, klanstrukturer och Koranens påbud.

Mot det tretalet står sig den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken slätt.

Aktivitetsrapportering för arbetslösa – bra eller dåligt?

Under tio år har M- och S-ledda regeringar stramat åt reglerna för arbetslösa samtidigt som fuskande företag kommit undan, skriver Dagens Arbete:

– De grövsta brottslingarna åker inte fast i systemen vi har i dag. Det är snarare personer som inte förstår eller förmår att göra rätt med alla intyg och blanketter. De har ingen ambition att vara kriminella, en livskris eller sjukskrivning kan ligga bakom, säger Johanna Skinnari på Brå, Brottsförebygande rådet.

– Skurkarna ser till att fylla i sina blanketter rätt. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andrapråk. Aktivitetsrapporterna är bara skit. Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp, säger Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa.

Dagens Arbete: Allt hårdare kontroll av arbetslösa

Dagens Arbete: “Systemet tar ingen hänsyn”

Fler än 60.000 arbetslösa har blivit av med ersättning för att de inte lämnat in sin aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen i tid, visar en kartläggning som Sveriges Television har gjort:

Om man är arbetslös måste man rapportera sin verksamhet till Arbetsförmedlingen. Detta måste ske skriftligen varje månad, antingen på papper eller via internet.

I rapporten ska man skriva til exempel vilka jobb man har sökt, om man varit på intervju och så vidare. Senast den 14 varje månad ska man ha rapporterat sin aktivitet. Gör man inte det så får man i första hand en varning. Sedan kan man bli av med sin ersättning, från en dag upp till 45 dagar. En ändring som trädde i kraft i mars 2015.

Det är många som råkar ut för det här. Sedan mars 2015 har 200.000 varningar delats ut. Ungefär 61.000 personer har fått sin ersättning indragen. Uppgifterna kommer från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Från regeringens sida är man dock nöjd med förändringen i helhet, även om man kan ändra delar av reformen.

– Jag tror vi behöver göra förändringar för de personer som kanske har en funktionsnedsättning som gör det svårt att aktivitetsrapportera. Men min grundinställning är att man ska ha en kontrollapparat och visa att man står till arbetsmarknadens förfogande, säger arbetsmarknadsminiser Ylva Johansson (S).

Sveriges Television: Tiotusentals arbetslösa mister ersättning – för regel med oklar effekt

Arbetsförmedlingen svarar Elisabeth Svantesson (M) om nedläggning

Nedläggning av Arbetsförmedlingen kommer knappast vara den quick-fix M hoppas på. Det skriver Eva Sjögren på Arbetsförmedlingen i ett öppet brev, i tidningen Arbetet, till Elisabeth Svantesson och Moderaterna:

Arbetsförmedlingen jobbar på uppdrag av regeringen som bland annat anger vilka arbetssökande vi ska lägga fokus på och det har i flera år varit just långtidsarbetslösa och nyanlända, så även när ni satt vid makten. När vi i dagsläget använder oss av privata aktörer för dessa sökande har de stora problem att matcha just denna målgrupp till jobb.

Vi lägger också ganska mycket tid på att motivera långtidsarbetslösa att våga “hoppa på tåget” och ta ett arbete med risk att misslyckas. Det pratas över huvud taget för lite om den psykologiska aspekten vid långtidsarbetslöshet i dessa debatter. Efter tio års arbetslöshet blir man kanske inte spontant “tokglad” av ett arbete inom en annan bransch med betydligt lägre ingångslön än man hade sist. Det är en process för arbetssökande att ta sig igenom.

Jag håller med dig [Elisabeth Svantesson] om att Arbetsförmedlingen är ett tungrott maskineri, men mina kollegor säger att den var precis lika tungrodd när ni satt vid makten. Jag hoppas som du på en quick-fix, men som medarbetare “på golvet” är jag tveksam.

Arbetet: Öppet brev till Moderaterna om nedläggningen av AF

Kvinnors arbetslöshet och utanförskap bland invandrade

Regeringen slår larm om en stor könsskillnad på arbetsmarknaden bland de asylinvandrade, skriver Aftonbladet:

Männen går vidare till jobb eller studier.
Kvinnor lämnar arbetsmarknaden – för att bli hemmafruar, ta hand om barn eller av sjukdomsskäl.
– Det här är helt oacceptabelt, säger Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister (S).

Skillnaderna är också stora över landet. I 14 av 20 län är det vanligare att kvinnor helt lämnar arbetsmarknaden än går till jobb eller skola efter avslutat etableringsuppdrag för nyanlända.

I Stockholm, där man lyckats bäst i landet, ligger man också långt efter situationen för män.
– Kvinnornas bästa län är bara hälften så bra som männens sämsta, säger Ylva Johansson.

Aftonbladet: Regeringen larmar om könsskillnader på arbetsmarknaden

Ett växande utanförskap är en av Sveriges största utmaningar, konstaterar Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne i en debattartikel i Aftonbladet, och kompletterar med några statistikuppgifter:

Bland utrikesfödda är arbetslösheten mer än tre gånger större än för inrikes födda: 15,6 procent. Hälften av de inskrivna på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Över 70 procent av dessa är födda utomlands. Medelåldern är 39 år.

Detta växande utanförskap är ett slöseri med mänskliga resurser och riskerar att leda till allvarliga samhällsproblem. Ju längre människor står utanför arbetsmarknaden, desto svårare får de att lämna bidragsberoende, komma i arbete, tjäna egna pengar och vara med i det svenska samhällsbygget.

Regeringen är väl medveten om allvaret i utmaningen. För två år sedan sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att en realistisk målsättning var att nyanlända invandrare ska vara i arbete inom två år. Det är fortfarande långt till målet. I dag är hälften kvar i arbetslöshet efter nio år. Det är en helt orimligt lång tid.

Vad som krävs för att drastiskt korta den tiden är reformer som skapar förutsättningar för fler och nya jobb så att fler människor kan bygga sin egen tillvaro och bidra till Sveriges utveckling. Jobben kan finnas där, i ett stort antal branscher – om rätt förutsättningar ges.

Aftonbladet: Utanförskapet är regeringens ansvar

Befolkningstillväxten accelererar – asylinvandring driver på

Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, funderar över den svenska befolkningstillväxten och en nyutkommen bok:

Häromveckan kunde SCB berätta att Sverige nu har tio miljoner invånare. Det gick fort. Så sent som 2004 blev vi 9 miljoner. Den senaste miljonökningen gick alltså på 13 år, medan den förra tog 35 år. Den snabba befolkningsökningen beror på invandring.

Lagom till detta landmärke utkommer nationalekonomen Tino Sanandajis populärvetenskapliga debattbok “Massutmaning – ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende” (Kuhzad Media), som utförligt redogör för följder av de senaste decenniernas invandring.

Effekterna på samhället är påtagliga. I ett av bokens mest intressanta avsnitt granskar Sanandaji kommuner som under lång tid har tagit emot många flyktingar. Malmö, Södertälje och Botkyrka har på två decennier fått se skattekraften urholkas, och överlever i dag endast tack vare de totalt 7,5 miljarder kronor som årligen kommer via det kommunala utjämningssystemet.

Påföljande segregering leder till hög koncentration av sociala problem. Antalet utanförskapsområden växte från tre år 1990 till 186 på drygt två decennier. Där frodas antisocialt beteende och kriminalitet.

Boken avslutas med 25 åtgärdsförslag.

Inget kommer dock att fungera, menar Sanandaji, om vi fortsätter att fylla på utanförskapet med fortsatt stor asylinvandring.

Enligt SCB:s prognos passerar Sverige 11-miljonerstrecket år 2024. Det är om sju år.

Svenska Dagbladet: Hur ska det gå för nästa miljon?

Sverige beviljar asyl till tre gånger så många som övriga Norden tillsammans, skriver socionomen och journalisten Gunnar Sandelin. Frågan blir nu hur regeringen kommer hantera de reformer som oundvikligen måste till som en följd av detta, och hur dessa finansieras i statsbudgeten:

2016 var ett år då Sverige beviljade uppehållstillstånd i en omfattning som inte går att jämföra med något tidigare år. Nästan 72.000 asylsökande fick positiva besked. Totalt, inklusive övriga beviljade uppehållstillstånd, fick drygt 150.000 personer stanna.

Sedan millenieskiftet har Sverige totalt beviljat 1,5 miljoner uppehållstillstånd! Det är häpnadsväckamde siffror som går att utläsa på Migrationsverkets hemsida.

Sveriges mångåriga signalpolitik om att vi är en humanitär stormakt har lockat asylströmmarna till vårt avlägsna hörn av Europa. Vi har hittills bara sett början av en djupgående samhällsförändring där vi redan nu har en allvarlig kris med avseende på bostäder, skola, socialtjänst, sjukvård, polis och rättsväsende.

En första enkel slutsats … blir att pressen på både regering och riksdag att leverera en fungerande politik med nödvändiga reformer ökar ytterligare.

Den som tror att en sådan reformpolitik kommer kunna leverera nödvändiga förändringar smärtfritt i dagens välfärdsssamhälle, om den ens kommer tillstånd, gör en betydligt mer optimistisk bedömning än undertecknad.

Realtid.se: Flyktingmottagandet slår rekord

Rekord på löpande band

Usain Bolt. Say no more.

Lightning strikes. Again and again and again and …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök