skip to Main Content
Svaga Resultat Av Etableringsuppdraget

Svaga resultat av etableringsuppdraget

Tidningen Arbetet rapporterar om aktuella resultat från etableringsuppdraget för nyanlända asylinvandrare. Utfallet är inte gott.

Tre månader efter avslutat etableringsuppdrag har knappt sex procent av deltagarna påbörjat studier, drygt fem procent har fått tag på ett icke-subventionerat arbete och lite mer än tjugo procent har arbete med någon form av lönesubvention.

Inalles är det alltså blott en tredjedel av deltagarna som antingen hittat fram till arbetsmarknaden eller till studiekammaren, efter två års (i vart fall i teorin) helhjärtade försök att etablera sig i Sverige, med fullt stöd från en uppsättning tunga myndigheter.

Två tredjedelar är antingen öppet arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller har lämnat walk over och dragit sig ur den mer detaljerade statistiken.

Men historien är inte ny. Så här har det sett ut i några år. Även under alliansregeringens tid vid makten. Kompetensgap, kulturglapp och språkförbistring är de tre stora stötestenarna. Samt i viss utsträckning bostadssituationen – av tradition har det varit så att där det finns jobb är det trångt på bostadsmarknaden, där det finns bostäder är det sämre med jobb.

Sittande regering, med arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) i spetsen, har knutit stora förhoppningar till att de nyanlända invandrarna ska studera ambitiöst och på så vis lära sig språket och erövra tillräckliga kvalifikationer för att platsa på arbetsmarknaden.

Tyvärr berättar statistiken att studieviljan inte är så utbredd. Fem-sex procent har valt att studera, medan mer än femtio procent befinner sig i traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hade siffrorna varit omkastade, alltså med hälften av de som lämnat etableringsfasen flitigt studerande, så hade det kanske funnits skäl att tro på framtiden. Nu ser det fortsatt dystert ut.

För kommunerna blir situationen problematisk. Den som inte arbetar eller studerar och som inte kvalificerat sig för a-kassa behöver försörjningsstöd. Den posten har i en del kommuner börjat bli betungande.

Därför har flera kommunledningar framfört önskemål om att staten ska ta ett förlängt ekonomiskt ansvar för de nyanlända asylinvandrarna. Dock utan att få gehör.

“Två år är en rimlig tid just nu”, låter arbetsmarknadsdepartementet meddela.

Där är vi, där står vi. I väntan på – vad då?

I USA är väntans tid över. En ny sheriff har svurit eden. Ska bli spännande att se vilka som fortfarande står upp, när krutröken skingrats.

Klena resultat, år efter år

Bara var tjugonde asylinvandrare har fått tag på ett icke-subventionerat arbete efter avslutad etableringsfas, skriver Arbetet. Mätningen av aktivitet är gjord tre månader efter avslutat etableringsuppdrag, bland de personer som lämnade etableringsuppdraget under perioden september 2015 till september 2016:

[Ur diagram:] Få går vidare till jobb och studier efter avslutat etableringsuppdrag.
Jobb utan subventioner 5,3 procent.
Studier 5,7 procent.
Subventionerade anställningar 21,3 procent.
Arbetsmarknadspolitiska program 51,3 procent.
Annat 16,4 procent.

Prognosmakarna räknar med fortsatt stark jobbtillväxt under 2017. Men den svenska arbetsmarknaden står också inför en unik prövning – att göra plats för rekordmånga nya.

Rekordhöga 163.000 personer sökte sig till Sverige år 2015. Det gav rekord i beviljade uppehållstillstånd förra året, då över 80.000 beviljades. Arbetsförmedlingen räknar med att mer än hälften av dessa kommer att hamna i myndighetens etableringsuppdrag.

[Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen,] pekar på faktum att det i Arbetsförmedlingens rullor finns 120.000 utrikesfödda personer som saknar fullgjord gymnasieskola, och där hälften saknar grundskola.

– Utmaningen vi står inför är större än någonsin. Vi har aldrig varit i närheten av den sammansättning av arbetslösheten som vi ser i dag. Det prövar samhället, säger Håkan Gustavsson.

Arbetet: Bara var tjugonde nyanländ har fått ett vanligt jobb

Utfallet efter fullgjord etableringsfas har, med marginella förändringar, varit i stort sett lika svagt under flera år, alltså även under den tid Alliansen satt vid makten. Nationalekonomen Tino Sanandaji redovisade hösten 2015 resultaten för åren 2013 och 2014 på sin webbplats:

Endast 6 procent av flyktingar har fått riktiga jobb ett halvår efter att ha lämnat Arbetsförmedlingens långa etableringsuppdrag. Trots all retorik om välutbildade nyanlända starkt eftertraktade på arbetsmarknaden får 94 procent inte riktiga jobb, samma andel som ett par år sedan.

Tino Sanandaji: Endast 6 procent av nyanlända får riktiga jobb efter Arbetsförmedlingens etableringsplan

Många kommuner vill att staten ska ta ett förlängt ansvar

Var fjärde lokal toppolitiker anser att deras kommun inte klarar kvaliteten och integrationen i flyktingmottagandet, skriver Dagens Samhälle. Många vill nu se att det statliga ansvaret för de nyanlända förlängs:

Kommuntoppars kritik mot ebo-lagen och bosättningslagen har fått mycket medieutrymme. Men när Dagens Samhälle frågar om vilken statlig åtgärd som mest skulle underlätta mottagandet av nyanlända vinner en annan fråga klart. 29 procent väljer alternativet “att det statliga ansvaret för etableringen av nyanlända blir längre än två år”.

Statens ansvar för nyanlända varar under de två år som de har en så kallad etableringsplan. Arbetsförmedlingen ska förbereda dem för arbete eller studier och Försäkringskassan betalar ut bidrag. Men 90 dagar efter etableringstidens slut är det endast en tredjedel av de nyanlända som jobbar eller studerar.

Oron för att kommunernas kostnader för försörjningsstöd kommer att öka framöver är tydlig i enkäten och många anser att tiden då staten tar det ekonomiska ansvaret för de nyanlända bör dubblas. Minst.

– Vi börjar få över fler och fler med uppehållstillstånd till vårt försörjningsstöd. Det är helt omöjligt att klara en etableringstid på två år för lågutbildade och analfabeter. Här måste staten ta ett ansvar! säger Roland Åkesson (C) i Mönsterås.

Dagens Samhälle: Kommuner larmar: Förläng statens ansvar

Regeringen håller fast vid att två år är en rimlig etableringstid för nyanlända asylinvandrare, skriver Dagens Samhälle:

När landets kommunstyrelseordförande får välja vilken statlig åtgärd som skulle göra mest för att underlätta mottagandet av nyanlända vinner ett alternativt klart: Att det statliga ansvaret för nyanländas etablering förlängs från dagens två år.

Men enligt Anders Kessling, statssekreterare hos arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S), är det inte aktuellt att ändra på dagens upplägg.

– Vi har bestämt oss för två år och det är en rimlig tid just nu, säger han.

Dagens Samhälle: “Två år är en rimlig tid just nu”

Hail to the Chief

Merle Haggard:

Why don’t we liberate these United States,
we’re the ones who need it the most.
You think I’m blowin smoke? Boys, it ain’t no joke.
I make twenty trips a year from coast to coast.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök