skip to Main Content
Hur Låg är En “låg Lön”?

Hur låg är en “låg lön”?

Två återkommande teman i debatten om hur de senaste årens asylinvandrare ska ha en större chans att få in en fot på arbetsmarknaden, är “enkla jobb” och “lägre löner”.

De enkla jobben har regeringen åtagit sig att ordna fram, enligt direktiv från statsminister Stefan Löfven (S) till näringsminister Mikael Damberg (S). Det skedde i samband med vårens ombildning av regeringen.

De låga lönerna är mer den borgerliga sidans domän. Inte minst omhuldade av Moderaterna.

Benjamin Dousa, ordförande i Moderata Ungdomsförbundet, är tillsammans med tankesmedjan Timbro författare till en rapport om den svenska svarta arbetsmarknaden, “Utanför. Människorna utanför den svenska modellen“.

I rapporten hävdar Dousa att en arbetsmarknad med låga löner redan existerar i Sverige, nämligen den svarta arbetsmarknaden. Han drar av detta slutsatsen att de som jobbar på denna svarta arbetsmarknad har både kompetens och arbetsvilja. De stängs dock ute från den vita arbetsmarknaden på grund av de konkurrensvillkor som råder där, bland annat de höga ingångslönerna.

En av hans rekommendationer i rapporten blir därför att lönenivåer bör sänkas. Märkligt hade det varit annars.

Vad är den svarta arbetsmarknadens löner värda på den vita?

Utan att vare sig stödja eller avvisa de förslag Dousa kommer med i Timbro-rapporten, kan det vara intressant att ta en titt på vilka lönenivåer som gäller på den svarta arbetsmarknaden och beräkna vad det motsvarar omräknat till en ordinarie månadslön för en “vit heltidstjänst”.

På så vis kan vi få en uppfattning om vad de “svarta arbetsgivare” som figurerar i sammanhanget skulle vara beredda att betala för “vit arbetskraft”, allt annat lika.

Sedan kan läsaren själv ställa den lönenivån mot de förslag som Dousa och andra debattörer inom området levererar och förespråkar. Det ger en bas för att bedöma rimlighet och trovärdighet hos förslagen.

Uppgifter om lönenivåerna på delar av den svarta arbetsmarknaden står att finna i Benjamin Dousas och Timbros rapport, på sidan 18.

Taxiförare 800–1 000 kr/dag
Bilmekaniker 500 kr/dag
Frisör 450 kr/dag alternativt provisionsbaserat
Restaurang 400 kr/dag (600–800/dag)
Städning 400 kr/dag
Biltvätt 250 kr/dag
Livsmedelsaffär 200 kr/dag (400 kr/dag)
Diskare 200 kr/dag
Föreningsanställd 150–200 kr/dag

Antalet timmar svartanställda arbetar varierar mellan branscher och företag. Men flera av de jag intervjuat intygar att det för det mesta rör sig om 10–14 timmar med undantag för taxiförare som jobbar avsevärt färre timmar. Det råder delade meningar om huruvida papperslösa har sämre eller likvärdiga anställningar än andra.

Vi ser här lönelägen mellan 200 och 500 kronor per dag, med ett par undantag. Notera de långa arbetsdagarna, 10-14 timmars arbete per dag (vilket anges i stycket efter “lönetabellen”).

En nedräkning mot lönebotten

Låt oss utgå från topplönen 500 kr/dag. Det är, med något undantag, den högsta bruttokostnad de “svarta arbetsgivarna” i rapporten är villiga att betala för en dags arbete – dessutom en rejält tilltagen arbetsdag.

Ett snabb beräkning ger en bruttosumma på 10.500 kr/månad (räknat på 21 arbetsdagar i månaden). Här ska dock en femtedel (minst) dras bort, för att komma ned i åtta timmars arbetsdag i genomsnitt under månaden. Vi hamnar då på summan 8.400 kronor i månaden brutto för arbetsgivaren, vad gäller kostnaden för en heltidstjänst.

Detta brutto ska också täcka arbetsgivaravgiften (lite drygt 30 procent av den bruttolön arbetstagaren får).

Det lär i vissa fall komma att ställas högre krav på arbetsmiljön, vilket kan tänkas innebära investeringar och underhåll. Dessa tillkommande kostnader reducerar löneutrymmet ytterligare, vilket gör att vi närmar oss en “vit bruttolön” för arbetstagaren som inte ligger påtagligt över 6.000 kronor i månaden.

Det är inte mycket i handen för allt arbete.

Nu kan riksdagen i och för sig besluta om en särskild lagstiftning kring en “låglönesektor”. Till exempel kan grundavdraget utformas så, att det inte utgår någon inkomstskatt på riktigt låga löner. Inkomstskatten är dock redan i dag låg i dessa lönelägen, så det skulle inte bli mycket fetare ändå för den lågt avlönade.

 

Ovanstående resonemang och beräkningar är en schematisk övning. Det kan självklart finnas brister. Läsarna är välkomna med synpunkter och förslag till korrigeringar och/eller modifieringar av tankegångarna och slutsatserna.

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök