skip to Main Content
Svarta Jobb I Skuggsamhällen – är Det Den Nya Svenska Modellen?

Svarta jobb i skuggsamhällen – är det den nya svenska modellen?

Dagens omvärldsbevakning tar upp den betydelsefulla frågan om ekonomisk integration av asylinvandrare i det svenska samhället. Arbetslösheten är hög och utanförskapet blir därefter. Därmed skapas förutsättningar för en omfattande svart arbetsmarknad och grunden är lagd för ett parallellsamhälle.

Vi vägleder till två aktuella rapporter. Den ena är skriven av etablerade och meriterade forskare, knutna till Entreprenörskapsforum. Den andra, i samarbete med tankesmedjan Timbro, av Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa, själv uppvuxen i ett så kallat utanförskapsområde.

Två kompletterande perspektiv – ett från akademiernas höjder, ett från gatans asfalts- och betongnära vardag.

En sak rapporterna har gemensamt är att de tvivlar på den så kallade “svenska modellens” förmåga att lösa de problem med arbetslöshet och socio-ekonomiskt utanförskap, som följt i spåren av de senaste decenniernas asylinvandring.

Kanske är det så att en framgångsrik tillämpning av dagens svenska modell förutsätter en någorlunda homogen svensk befolkning; med dess traditionella värderingar, normer, allmänna utbildningsnivå och ekonomisk-politiska kulturarv.

Så ser inte demografin ut i dagens utanförskapsområden. Knappast heller i morgondagens. Därav behovet av lösningar utanför den beprövade – svenska – modellen.

Svensk modell otillräcklig?

Den stora flyktinginvandringen i kombination med dålig integration gör att vi inte längre kan förlita oss på den svenska modellen. I princip finns det fyra vägar till ökad ekonomisk integration: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner – och entreprenörskap, skriver forskare knutna till Entreprenörskapsforum i en debattartikel i SvD Näringsliv:

Det finns ett utbrett önsketänkande om att integrationsproblem ska kunna lösas enbart genom satsningar på utbildning. Det är också väl belagt att bättre färdigheter har stora effekter på möjligheterna att få sysselsättning. Men ökade utbildningsinsatser behöver inte leda till detta utan det krävs också att utbildningen är effektiv. De sjunkande Pisa-resultaten visar att svensk skola har stora problem.

Vi har redan i dag en stor flora av anställningsstöd där erfarenheterna visar på begränsade effekter. Trots att stöden är generösa är arbetsgivarnas användning av dem begränsad.

Utan förändringar av de avtalade minimilönerna, kommer förmodligen lönesänkningar att tvinga sig fram på andra sätt: genom fler företag utan kollektivavtal, genom att fler arbetstagare säljer sin arbetskraft som egna företagare, och därmed inte binds av kollektivavtal, samt inte minst genom mer av svartjobb till lägre svarta löner. Detta är ingen önskvärd utveckling.

Entreprenörskap kan på flera sätt utgöra ett attraktivt alternativ för immigranter eftersom det blir ett sätt för individer att etablera sig på arbetsmarknaden då inträdesbarriärerna av olika slag är alltför höga. Men sådant nödvändighetsmotiverat entreprenörskap är sannolikt betydligt mindre produktivt än möjlighetsmotiverat entreprenörskap.

Entreprenörskap bör underlättas och är en viktig väg till ökad ekonomisk integration, men det är önskvärt att det drivs av möjligheter och inte av avsaknad av alternativ.

SvD Näringsliv: “Svenska modellen klarar inte integrationen”
Hämta rapport: Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap

Svarta jobb i skuggsamhällen

Tudelningen av svensk arbetsmarknad växer kraftigt. Bland utrikes födda är arbetslösheten över 20 procent, medan den ligger runt fem procent bland inrikes födda. Diskussionen om hur invandrare ska komma in på arbetsmarknaden handlar till stor del om huruvida vi behöver fler enkla jobb, med lägre ingångslöner, skriver två debattörer på den politiska högerkanten i en debattartikel i Aftonbladet:

I en ny rapport visar vi att de enkla jobben redan finns, men på den svarta arbetsmarknaden. Genom intervjuer och bakgrundssamtal med personer som själva jobbat svart, med fastighetsförvaltare på både privata och kommunala bostadsbolag, handläggare hos kommunen och anställda på företag som delvis anställer svart har vi kartlagt detta parallella samhälle.

De som jobbar på den svarta marknaden har uppenbarligen såväl efterfrågad kompetens som arbetsvilja, men stängs ute från den vita arbetsmarknaden på grund av de konkurrensvillkor som råder där, som de höga ingångslönerna. Dessutom understödjer de olika lönesubventionerna den svarta marknaden, och gör den lukrativ.

Ett parallellt skuggsamhälle breder ut sig i Sverige och i praktiken återstår två alternativ: antingen fortsätter vi att acceptera framväxten av en svart arbetsmarknad utan skyddsnät, dit svaga, marginaliserade grupper hänvisas, för att framför allt LO slår vakt om de privilegierades löner och villkor.

Eller så ger vi förutsättningar för de hundratusentals människor som kommit till Sverige de senaste åren att få vita jobb som passar deras utbildningsnivå.

Aftonbladet: I våra skuggsamhällen växer svartjobben fritt

Några utdrag från avsnittet om slutsatser och reformförslag, ur Benjamin Dousas (MUF) och Timbros rapport om utanförskapet i de svenska utanförskapsområdena:

Flera av intervjupersonerna i rapporten menar att nästa stora svarta verksamhet kommer att vara skenanställningar för att få uppehållstillstånd i Sverige.

För att underlätta integration och bekämpa den framväxande svarta marknad som beskrivits i denna rapport, behöver de subventionerade anställningarna begränsas, kontrolleras och på sikt avvecklas som verktyg i integrationsarbetet.

De höga ingångslönerna på den vita arbetsmarknaden påverkar sysselsättningen negativt, särskilt för nyanlända och andra marginaliserade grupper. En väg framåt är därför att sänka ingångslönerna, eller den totala arbetskraftskostnaden för arbetsgivarna att anställa dessa personer.

Det är också viktigt att minska incitamenten att jobba svart. Här är ett ökat grundavdrag eller ett förstärkt jobbskatteavdrag bra alternativ. Dessutom bör jobbstimulansen ökas, alltså den del av försörjningsstödet en person får behålla när han eller hon går från försörjningsstöd till arbete. En jobbstimulans kan också införas när det gäller dagsersättning och etableringsersättning för asylsökande.

Kontroller och uppföljning i bidragssystemet är också väsentligt för att försvåra för svartarbete i kombination med försörjningsstöd. Ett alternativ är att införa ett grundvillkor för försörjningsstödet, där bidragstagare ska stå till arbetsmarknadens förfogande.

Hämta rapport: Utanför. Människorna utanför den svenska modellen

Replikskifte mellan socialdemokrater och Benjamin Dousa (MUF)

Benjamin Dousa och Timbro rekommenderar en kraftig omstörtning av svensk arbetsmarknad – med avstamp i en rapport som snarare är ett borgerligt politiskt manifest än en vetenskaplig rapport, skriver två representanter för Socialdemokratiska ekonomklubben i Dagens Arena:

Genom en intervjustudie vill Dousa belysa den svarta arbetsmarknaden. Han presenterar fyra förslag – med tydlig högerprägel – som skulle förbättra situationen. Problemet är bara att rapportens underlag inte alls ger vid handen att driva så omfattande reformer.

En viktig aspekt av kvalitativa studier är att de inte tillåter slutsatser på samhällsnivå. Utan att veta mer om de personer som intervjuas går det inte att dra slutsatser för hela den svarta arbetsmarknaden. Därför går det inte att, som MUF:s ordförande gör, gå från beskrivande intervjuer till att rekommendera en kraftig omstörtning av svensk arbetsmarknad. Det går inte heller att med intervjuer komma fram till att subventionerade anställningar ska avvecklas, ingångslönerna ska sänkas och fler jobbskatteavdrag införas.

Svårigheterna med förslag som subventioner, ingångslöner och jobbskatteavdrag är att de medför avvägningar: kanske kan ett till avdrag förbättra etableringen, men samtidigt medför det lägre skatteintäkter. För att faktiskt kunna göra den avvägningen behöver vi data på hur stor den svarta sektorn är och vad som skulle hända med skatteintäkterna om vi höjde avdragen. Innan vi vet detta är det oklokt för att inte säga dumt att som politiker gå in och peta i arbetsmarknaden.

Dagens Arena: “Timbro och MUF skadar den politiska debatten”

Det är tydligt att människor med låg utbildning ställs utanför på grund av den svenska modellens höga trösklar, skriver Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa i en replik:

Av naturliga skäl är det svårt att göra robusta undersökningar av den svarta sektorn. Även den akademiska litteratur som finns på området är uppskattningar av olika slag. Att få ett urval som är “representativt” är närmast att betrakta som omöjligt. Vad vi kan säga är att vår undersökning bekräftar den bild som Skatteverket och andra aktörer redan gett.

Rapporten indikerar att det finns tre kategorier av människor utanför den svenska modellen. De som arbetar svart, de som går på bidrag och de som gör en kombination av dessa två. Vi vill göra fler arbeten vita. Ett effektivt sätt är att sänka ingångslönerna, som vi också föreslår. Detta följer förstås av forskning, inte av intervjuer som genomförts. I ryggen har vi akademiska flaggskepp: IFAU, Arbetsmarknadsekonomiska rådet, IMF och OECD.

Dagens Arena: “S duckar den moraliska frågan”

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök