skip to Main Content
Få Nyanlända Asylinvandrare Studerar Efter Etableringen

Få nyanlända asylinvandrare studerar efter etableringen

Viljan att studera inom det reguljära utbildningsväsendet efter avslutad etableringsfas är låg. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) bekymrar sig och skriver ut sedvanlig välmenande välfärdsmedicin: mera bidrag till den asylinvandrare som väljer att studera.

Ann Heberlein, teologie doktor i etik och därmed rimligtvis sakkunnig i moralfrågor, tycker det har gått för långt med kravlöst omhändertagande. Rent av så att det börjar utgöra en samhällsfara. Hon vill se en återgång till beprövade sedvanor, där flit och ansvarstagande belönas.

Författaren och samhällsdebattören Nima Dervish hyllar upplysningsidealet: tala om för dem som är nya i Sverige vad som gäller, så vet de vad de har att packa och rätta sig efter.

Ett litet problem med Nima Dervishs recept är att det inte finns någon tydlig samhällsöverenskommelse om vad det egentligen är som gäller i Sverige numera. Det är knappt att lagboken gäller lika för alla längre. Kanske är det därför klokt att ta fasta på Ann Heberleins tankegångar och bejaka mer traditionella värden.

Till exempel gamla goda svenska framgångsegenskaper så som hårt arbete, sparsamhet och entreprenörskap. Man bör dock inte ta livet av någon. Där går en gräns. Eller gjorde i alla fall, en gång i tiden.

Är det verkligen utbildning som eftertraktas?

Bara fem procent av de asylinvandrade går på en reguljär utbildning efter att de lämnat den statligt finansierade etableringen, rapporterar Sveriges Radio:

– Det är lite förvånande för vi vet ju hur viktigt utbildning är för att komma in på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

För att få fler lågutbildade till skolbänken har regeringen i sin höstbudget aviserat ett nytt stöd från juli nästa år. Studiestartsstödet blir på runt 9.000 kronor i månaden och kommer att omfatta ungefär 15.000 personer. Det kostar staten cirka en miljard kronor per år.

Sveriges Radio: Få nyanlända studerar efter etableringen
Ekonomifakta: Vad händer efter etableringsuppdraget?
Ekonomifakta: Arbetslöshet – utrikes födda

Gamla hederliga värden

Ann Heberlein, författare och teologie doktor i etik, är tveksam till den bidragspolitik som både nuvarande och tidigare regeringar fört. Hon menar att erfarenheterna visar att den kan avfärdas som mindre framgångsrik. I stället förordar hon en politisk hållning som premierar hårt arbete och ansträngning:

Regeringens nuvarande linje som tycks bygga på destruktiva idéer om offerskap, diskriminering, barmhärtighet och altruism måste överges. Alla måste behandlas lika. Krav måste ställas på alla medborgare, i lika hög utsträckning. Ingen bör undantas från grundprincipen att alla friska och arbetsföra män och kvinnor har ansvar, både för sin egen försörjning och för att bidra till det gemensamma.

Altruism – att hjälpa eller uppoffra sig för människor man inte har släktband till utan någon förväntan på gentjänst, gensvar eller egen vinning – har aldrig varit någon framgångsrik överlevnadsstrategi, varken för den altruistiske eller den som är föremål för altruism. Altruisten riskerar att utnyttjas, och den som tas om hand passiviseras och rustas illa för självständighet.

Den som vänjer sig vid att någon annan betalar, löser alla problem, styr och ställer blir aldrig vuxen i moralisk mening: det finns helt enkelt inte anledning att anstränga sig om man inte måste. Ett samhälle som bygger på altruistisk ideologi riskerar att gå under.

Vill vi slå vakt om Sverige som “humanitär stormakt” måste vi skapa ett system som ger människor möjligheten att påverka sitt eget liv genom egna ansträngningar. Flit, samarbete och arbete måste belönas på samma sätt som att likgiltighet och bristande ansvarstagande måste få konsekvenser.

Ledarsidorna.se: Flit och ansvarstagande måste få tillbaka sitt värde

Här gäller detta – och därmed basta!

Författaren och samhällsdebattören Nima Dervish förespråkar en glasklar samhällsintroduktion för asylinvandrare, så att inga tveksamheter om vad som gäller i Sverige ska föreligga:

Fick jag bestämma skulle det införas en samhällsintroduktion för alla nyanlända med tydlig information om nya hemlandets värderingar och lagar, och deras potentiella implikationer för individen.

Här råder religionsfrihet. Om du anser att Allahs lagar står över människans kan det bli jobbigt, både för oss och dig. Vänligen begrunda ditt val av land: beroende på om du är sunni eller shia kan Saudiarabien respektive Iran vara mer passande.

När ditt barn är 18 år får hon göra vad hon vill med sitt liv. Du kan ge råd, men inte tvinga henne, oavsett vad hennes val är. “Man kan inte låta sin dotter bli en hora”? Bra att du påminde oss: att sälja sex är lagligt.

Kristen, shia, sunni eller yezidi … Här är alla lika mycket värda. Och lika galna enligt landets många ateister (som inte saknar moral bara för att de saknar tro). Förresten, judar är helt vanliga människor. Faktiskt. Lär känna några.

Dagens integrationsproblem existerar i onödan, för att Sverige har saknat sådan tydlighet. Det hela är inte konstigare än att den som vill hyra ut ett rum delger hyresgästen sina preferenser gällande rökning, husdjur och fester – och kickar ut den som inte respekterar överenskommelsen.

Dagens Samhälle: Introduktion av brutalärligt snitt

Ur det oförvanskade kulturarvets skattkista

En lagoma introduktion till det svenska:

… inte många förstod hans skånska språk. Ändå hade han det som ska till för en succé. Han var tålig och slug, hade energi för tre …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök