skip to Main Content
Fakta Och åsikter Om Budgetpropositionen För 2017

Fakta och åsikter om budgetpropositionen för 2017

Regeringen har presenterat budgetpropositionen för år 2017.

Omvärldsbevakningens inrikespolitiske redaktör har valt ut ett halvdussin informativa texter om den betydelsefulla händelsen.

Tidningen Arbetet redovisar en lista med de förslag i budgeten som berör arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik. Svenska Dagbladet skriver om åtgärder för etablering av nyanlända asylinvandrare och Sveriges Television tar sig an frågan om de försvunna välfärdsmiljarderna.

Folkbladets chefredaktör Widar Andersson tycker att budgeten visar på styrka och beslutsamhet, men Expressens kolumnist K-G Bergström ser något han lika gärna vill kalla en krisbudget.

Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, anar ett spel om positionerna inför valrörelsen 2018 – ska socialdemokrater eller moderater få grepp om det så eftertraktade problemformuleringsprivilegiet?

Som avrundning på bevakningen länkar vi till regeringens webbplats, med utförlig information dels om den del av budgeten som berör arbetsmarknad och arbetsliv, dels om budgeten som helhet.

Väl bekomme.

Budgetförslag som berör arbetsmarknaden

Arbetet har listat regeringens budgetförslag på området “arbetsmarknad”. Här några av dessa punkter:

75-dagarsregeln slopas. Den regel som tidigare alliansregeringen införde och som innebär att den som jobbar deltid endast har rätt till a-kassa i 75 dagar rivs upp. Förslaget i höstbudgeten innebär en ny generösare tidsgräns på 60 veckor. Reformen kostar 100 miljoner kronor per år de kommande fyra åren.

Ändrat system för extratjänster. Antalet extratjänster, där långtidsarbetslösa får enklare arbetsuppgifter inom välfärden, har utvecklats långsammare än väntat. För 2017 ändras prognosen från 14.100 tjänster till 2.600 tjänster, en besparing på 1,1 miljarder kronor. Regeringen vill se över nuvarande regler för att få in extratjänster på fler områden. Nytt är också att nyanlända ska omfattas och subventionen utökas från 75 procent till heltid.

Ökad subvention vid nystartsjobb. Subventionen för nystartsjobb sänks för de som varit arbetslösa i mindre än två år. Enligt regeringen finns risk för att övergång till arbete subventioneras mer än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Samtidigt ökas subventionen för nyanlända och för de som varit arbetslösa mer än tre år. Under 2017 blir det krav på villkor enligt eller i linje med kollektivavtal för nystartsjobben.

Moderna beredskapsjobb i staten. Införs successivt från och med nästa år. Till år 2020 ska jobbformen sysselsätta 5.000 personer. Jobben ska ske i myndigheter och handla om enklare arbetsuppgifter. Regeringen anger ingen siffra över hur många jobb som ska skapas redan nästa år.

Arbetet: Så satsar regeringen på arbetsmarknaden

Etablering av nyinvandrade

Etableringen av nyanlända asylinvandrare är ett av regeringens stora bekymmer. Nya insatser lanseras i höstbudgeten, men även de igångsatta åtgärderna pockar på uppmärksamhet. Bland annat de så kallade snabbspåren, där det hittills gått trögt:

Endast cirka fyra procent av 58.000 nyanlända som är inskrivna i AF:s etableringsprogram är snabbspårsdeltagare. En del snabbspår står helt still och branschföreträdare vittnar om stora problem.

Ylva Johansson säger dock att hon är nöjd med snabbspåren.

– Jag tycker det har kommit igång ganska bra. Sen är det en jätteutmaning för Arbetsförmedlingen. Jag tycker att parterna har levererat. Men det vi ser hos Arbetsförmedlingen är att man först nu börjar jobba mot arbetsgivarnas behov. Det är 14.000 anställda på Arbetsförmedlingen och man är ganska ovan vid att jobba på det sättet.

Svenska Dagbladet: Minister ryter till mot AF: “Det här måste ni bara fixa”

Välfärdsmiljarderna

Regeringens tio miljarder som skulle gå till välfärden i kommunerna, har redan försvunnit. Det befarar Sveriges Kommuner och Landsting. Pengarna kommer istället att användas för att täcka underskott i kommunernas budgetar:

Kommuner och landsting har helt enkelt inte lika mycket pengar att röra sig med som de trodde.

– Det blir lägre skatteintäkter än vi räknade med i prognosen i april. Det ser besvärligare ut de kommande åren, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

För kommuner och landsting blir skatteintäkterna 6,4 miljarder lägre än tidigare beräknat under 2017. För 2018 blir de 8,3 miljarder lägre. År 2019 blir de 10 miljarder lägre.

Därmed har alla de tio välfärdsmiljarderna “försvunnit”.

Istället för att planera för välfärdssatsningar står kommunerna inför valet att höja skatten … eller skära ned.

Sveriges Television: Välfärdsmiljarderna – pengar som redan försvunnit

Regeringen lagar efter läge

Regeringens styrka är att man nu tar tjuren vid hornen och inriktar arbetet på att så snabbt som möjligt kunna åstadkomma förbättringar när det gäller skolresultat, arbete, brottslighet och social uthållighet i välfärdssystemen, skriver s-märkte ledarskribenten Widar Andersson i Folkbladet:

Klimatpolitiken kan nog sägas följa något slags plan som inte rubbats av andra omvälvningar i samhället. På de övriga tre fälten – välfärd, arbetslöshet och trygghet – är politiken till mycket stora delar styrd och förändrad av de senaste årens mycket höga invandring.

Kommunernas skolor, socialtjänst, omsorger och sjukvård påverkas och kommer att än mer påverkas av invandringen. Samma sak med arbetslösheten. Regeringen säger själv att arbetslösheten för inrikes födda närmast är obefintlig medan de arbetslösa som är utrikes födda ständigt blir fler.

Det förhåller sig på ungefär samma sätt med trygghetskrisen/poliskrisen. Polisens insatser vid yttre och inre gränser, vid asylboenden och ute i de mest segregerade och kriminellt belastade stadsdelarna har sugit must, ork och förmåga ur stora delar av rättsstaten.

Folkbladet: Styrka i omprövningen

Krisbudget, anser K-G Bergström

Finansminister Magdalena Andersson har talat om ett reformutrymme på 24 miljarder kronor, men frågan är om inte krisbudget är ett väl så adekvat begrepp som reformbudget, skriver Expressens kolumnist K-G Bergström om budgetpropositionen:

Visst satsar de rödgröna 24 miljarder kronor mer nästa år. Men den som tänker sig reformer som något nytt omvälvande som man inte tidigare haft råd med, ska nog tänka om. Det mesta av de så kallade reformpengarna går snarast till att avvärja en hotande kris.

[I]nte ens nästa år då guldåren borde få fullt genomslag blir det överskott. Också då tvingas Magdalena Andersson låna till utgifter. Det är först 2018 som hon tror på balans. Som av en händelse är det valår då. Det är uppenbart att det varit mycket viktigt för henne att då ge ett intryck av att statsfinanserna är i bästa skick. Men frågan är om de är det.

Både MP och V torde vara nöjda med budgeten. De har fått genom åtskilligt. Inte minst V med satsningar som har beskrivits som Robin Hood-politik. Höjt underhållsstöd för äldre barn, höjt flerbarnstillägg för tredje barnet, höjt bostadsbidrag för barnfamiljer och höjt bostadstillägg för de som förr kallades förtidspensionerade till exempel.

Däremot räckte inte pengarna till förbättrad garantipension.

Expressen: Allt är inte frid och fröjd för regeringen

S och M positionerar sig inför valrörelsen 2018

Det ligger en djup avgrund mellan de två klassiska huvudmotståndarna i svensk politik. Avståndet gäller inte längre procenttal i skattesatsen – det handlar om skilda världsbilder, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson:

I valet 2018 vill Socialdemokraterna ha en traditionell kamp mellan höger och vänster. S vill att debatten ska handla om vinster i välfärden, kvotering i bolagsstyrelser, barnbidrag och anslagsnivåer till offentlig verksamhet. Det är känd terräng där socialdemokratin är svårslagen.

Moderaterna tycks ha bestämt sig för ett annat scenario. Moderaterna lyfter problem som inte kan lösas med socialdemokratisk fördelningspolitik. Ingen tror längre att bilar brinner i förorterna på grund av för låga anslag till fritidsgårdarna. Ingen tror att traineejobb kan stoppa utanförskapet. Och det är där Moderaterna tror att valdebatten kommer att hamna. Det blir i så fall ett slag där Socialdemokraterna inte har något försprång.

Det är antagligen rätt tänkt. Valet 2018 kommer nog inte att handla om antalet förskoleplatser per pedagog.

Svenska Dagbladet: M beskriver ett helt annat Sverige

Ur hästens egen mun

Regeringen.se: Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete
Regeringen.se: Budgetpropositionen för 2017: Arbetsmarknad och arbetsliv (PDF)

Regeringen.se: Budgeten för 2017 på fem minuter
Regeringen.se: Budgetpropositionen för 2017 (PDF)

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök