skip to Main Content
Snabbspåren För Asylinvandrare – Få Deltagare Och Osäkra Resultat

Snabbspåren för asylinvandrare – få deltagare och osäkra resultat

Svenska Dagbladet har låtit göra en kartläggning av de så kallade snabbspåren för nyanlända asylinvandrare inom etableringsuppdraget. Enligt tidningen rör det sig om regeringens största och kanske mest prestigefyllda satsning för att få så många som möjligt av dessa människor i arbete.

Kartläggningen visar på en del problem med snabbspåren, samt än så länge blygsamma resultat.

Visserligen har till dags dato 14 snabbspår skapats, för ett 20-tal yrken, men det är bara en liten andel av alla som ingår i etableringsuppdraget som är med på spåren.

I TV-klassikern På spåret inleds varje resa med frågan: “Vart är vi på väg?”. I fallet med snabbspåren verkar svaret för de allra flesta i etableringsuppdraget vara: “Just ingenstans alls”.

Snabbspår mot … ja, vart då?

Tanken med regeringens snabbspår för nyanlända asylinvandrare var att de skulle korta etableringstiden och få ut dem i jobb i rekordfart. Vinsten skulle bli dubbel, eftersom branscher där det råder arbetskraftsbrist samtidigt skulle få eftertraktad kompetens. Resultaten hittills är dock nedslående:

Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror är cirka 2.400 personer i snabbspår. Det innebär att fyra procent av alla de 58.000 nyanlända som är inskrivna i AF:s etableringsprogram är snabbspårsdeltagare.

Ett exempel som SvD Näringsliv tittat närmare på är snabbspår för styckare och slaktare. För cirka tio månader sen träffade Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet ett avtal som skulle leda till att nyanlända snabbt kommer in i jobb inom köttindustrin.

SvD Näringslivs granskning visar att inte en enda person hittills kommit ut på företag inom branschen trots att ett hundratal nyanlända som finns inskrivna på Arbetsförmedlingen uppgett att de har erfarenhet av den typen av arbete.

Svenska Dagbladet: Fiasko för snabbspår – noll av hundra slaktare i jobb

Snabbspåret för kockar har funnits i ett år men ingen vet ännu hur många deltagare som gått vidare till arbete:

Den person som varit Arbetsförmedlingens samordnare för snabbspåren har slutat och just nu finns det ingen som har det övergripande ansvaret för regeringens största integrationspolitiska satsning på arbetsmarknaden.

En enda utvärdering av snabbspår för kockar har gjorts, det var i Skåne i juni förra året. Åtta personer hade gått igenom hela processen och tre av dessa hade fått gesällbrev och anställning. En hade fått anställning som köksbiträde.

Svenska Dagbladet: Ingen ansvarar för största integrationssatsningen

Regeringen målar upp snabbspåren som en av sina största integrationssatsningar. Men Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg tonar ner snabbspårens betydelse för integrationen på arbetsmarknaden:

– Det är jätteviktigt att understryka att det här aldrig kommer att bli en volymaktivitet. Utifrån etableringsuppdraget så är inte detta den stora lösningen. Det ska snarare ses som ett sätt att stötta företagen i sitt letande efter kompetens, säger Mikael Sjöberg.

Enligt Mikael Sjöberg är målet med snabbspåren i första hand att arbetsgivarna ska få tag i kompetens. Mål nummer två är att deltagarna ska få jobb och mål nummer tre är att nyanlända ska ha fått sina kunskaper bedömda och godkända och fått arbetslivserfarenhet. Även om de inte får jobb så ökar de sina jobbchanser, menar han.

Svenska Dagbladet: AF-chefen: “Snabbspår inte stora lösningen”

Ett tåg kommer lastat

Det är ett evigt tjat om att spåren ska vara snabba. Är det ingen som funderat över passagerarnas roll i sammanhanget?

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök