skip to Main Content
Extratjänster Ska Bli På Heltid – Men Betydligt Färre än Tidigare Planerat

Extratjänster ska bli på heltid – men betydligt färre än tidigare planerat

Regeringen meddelar att den avser förändra extratjänsterna, så att de ska omfatta arbete på 100 procent av en heltid i stället för dagens 75 procent.

En efterlängtad reform bland dem av de arbetslösa som trängtar efter en sådan tjänst.

För extratjänster i kommunerna gäller det så kallade BEA-avtalet (Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder), vilket för det mesta innebär låg lön. Men även ett sådant låglönejobb på heltid ger mer i plånboken, än vad högsta aktivitetsstöd i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd gör.

Extratjänster på heltid matchar den tidigare socialdemokratiska satsningen plusjobb, under perioden 2006-2008. Drygt 20.000 plusjobb tillsattes mellan den 1 januari och den 23 oktober 2006. Därefter stoppade den nytillträdda alliansregeringen Arbetsförmedlingen från att anvisa långtidsarbetslösa inom Aktivitetsgarantin till plusjobben.

Vad gäller extratjänsterna kanske det är bäst att inte ta ut några hiskeliga volymer i förskott, även efter förändringen till heltid.

För samtidigt som regeringen kom med beskedet om att extratjänster ska bli på heltid, lät den också meddela att prognoserna för såväl extratjänster som traineejobb sänks mycket kraftigt för år 2017.

Kanske inte helt oväntat, även om det kostar en smula prestige att medge att tidigare utfästelser varit alltför exalterade. Vi har tidigare skrivit om det otillständigt stora gapet mellan prognos och utfall. Något behövde uppenbarligen göras; det blev vallöftena som fick vika för verkligheten.

Med den kraftiga justeringen av prognoserna – det nya budet för extratjänsterna är en femtedel av tidigare förhoppning – korrigerar nu regeringen de vidlyftiga vallöftena till mer sansade utfästelser.

Här finns förstås utrymme att kritisera regeringen, och främst då arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S), för att ha lovat runt och hållit tunt.

Förföriska om än orealistiska löften hör dock valrörelser till. Intressantare är att se hur Ylva Johansson hanterat motgångarna på sitt ansvarsområde under de två första åren av regerande.

Tidigare intog hon en defensiv hållning och skyllde på att regeringen under 2015 tvingades regera med alliansens budget, efter nederlag i budgetomröstningen i riksdagen i början av december 2014. I ett senare skede ägnade sig Ylva Johansson under vårvintern 2016 åt att smutskasta alliansen, med uttalanden om att den borgerliga regeringen behandlat de långtidsarbetslösa illa.

Därefter fann hon dock en klokare väg och har sedan i våras ägnat sig åt samarbetsinviter gentemot allianspartierna och (faktiskt) pragmatiska ansatser för att placera arbetsmarknadspolitiken närmare verkligheten.

Uppgraderingen av extratjänsterna till heltid och den robusta justeringen av prognoserna för extratjänster och traineejobb, kan ses som steg i Arbetsmarknadsdepartementets anpassning av sin politik till villkoren på fältet.

Verklighetsanpassning gör inte uppgiften i sig lättare, men kanske något mer hanterlig. Dessutom kan de insatser som realiseras framöver bli mer träffsäkra, vilket om inte annat har betydelse för de långvarigt arbetslösa som därigenom får bättre chanser till en relevant och effektiv hjälp.

Ylva Johanssons handlag kan jämföras mot alliansens beklämmande hantering av fas 3. Dels uteblev nödvändiga förbättringar av den bitvis illvilligt kritiserade åtgärden, dels hade ingen betydande allianspolitiker kurage att på allvar kliva fram och försvara den egna arbetsmarknadspolitiken.

Å andra sidan var Fredrik Reinfeldt (M) under sin andra mandatperiod som statsminister mer intresserad av att Sverige skulle ha en generös immigrationspolitik, än av de arbetsmarknadspolitiska frågorna.

Det är delvis konsekvenserna av de prioriteringarna som nuvarande regering och Ylva Johansson strävar med att hantera, medan Reinfeldts efterträdare Anna Kinberg Batra hukar i kulisserna.

Absolut extratjänst – 100 procent heltid

Regeringen meddelar på sin webbplats att den avser förändra extratjänsterna, så att de omfattar arbete på 100 procent av en heltid, i stället för dagens 75 procent:

Regeringen avser nu att utveckla extratjänsterna ytterligare. Extratjänsterna ska omfatta ersättning för arbete på 100 procent av en heltid istället för dagens 75 procent av en heltid. Regeringen vill också höja handledarstödet under de första tre månaderna.

Tidigare har extratjänsterna enbart gällt långtidsarbetslösa, regeringen avser nu att vidga målgruppen så att de även blir tillgängliga för nyanlända.

Regleringen gällande extratjänster har till viss del varit begränsande. Regeringen ska nu se över denna reglering i syfte att bredda möjligheterna att använda extratjänsterna inom fler områden.

Regeringen.se: 100 procent extratjänst
Regeringen.se: Traineejobb till fler

Prognosen för extratjänsterna skrivs ned dramatiskt

Regeringens vallöften om extratjänster och traineejobb får inte fart. Nu tvingas regeringens dra ned rejält på planerna för 2017, skriver Sydsvenskan:

I stället för de 14.000 extratjänster som regeringen tidigare räknat med [2017], hoppas man nu på 2.600. Även traineejobben blir färre än vad regeringen hoppats – 2.500 mot tidigare 10.900.

Nationalekonomiprofessor Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är inte förvånad.

– I och med att det visat sig i praktiken väldigt svårt att ens komma i närheten av prognosen man först hade drar man ner den, och det är ganska naturligt, säger han.

Sydsvenskan: Regeringens jobbsatsningar skrivs ned

Svensk arbetsmarknad – löften, hot och dynamiska effekter

Regeringen har presenterat en rad åtgärder för att försöka sluta gapet mellan arbetslöshet och arbetsbrist inom vård- och och omsorgssektorn, rapporterar Sveriges Television. Sammanlagt vill regeringen i höstens budgetproposition skjuta till 10 miljarder kronor årligen till kommunernas ekonomi:

Samtidigt som många arbetsgivare rapporterar lediga jobb råder arbetslöshet inom vissa grupper. Det handlar i första hand om långtidsarbetslösa och nyanlända, eller personer som saknar utbildning eller erfarenhet av arbete inom vården. Dessa ska nu ges chansen att utföra enklare sysslor inom vårdsektorn.

För att få dessa i arbete presenterar regeringen en rad åtgärder sedan man nu lyckats komma överens med Kommunal och Sveriges kommuner och landsting om ett kompetenslyft inom vård- och äldreomsorgen där bland annat förstärkning av extratjänster ingår.

Sammanlagt tillför regeringen kommunerna 10 miljarder kronor, årligen. Ytterligare två miljarder kronor per år ska ge ökad bemanning specifikt inom äldreomsorgen. Under 2016 sätts också ett särskilt stöd om 200 miljoner kronor in för en kunskapssatsning inom äldre och funktionshinderområdet.

Sveriges Television: Fler enklare jobb inom äldreomsorgen
Kommunalarbetaren: 20 000 ska utbildas till undersköterskor

Nyanlända asylinvandrare med låg utbildning utgör en tickande bomb på arbetsmarknaden, som kan brisera lagom till valet 2018, varnar SEB-ekonomen Johan Javéus:

Det rekordstora gapet mellan extremerna på arbetsmarknaden väntas fortsätta öka. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes födda med hög utbildning och utlandsfödda som bara har förgymnasial utbildning var redan i fjol uppe i drygt 30 procentenheter.

– Och då är alla de nyanlända som kom förra året, där vi vet att många hade låg utbildning, inte ens med i statistiken. Så gapet kommer fortsätta uppåt 2017 och 2018, säger SEB-ekonomen Johan Javéus.

[G]ruppen arbetslösa i vad som kallas utsatt ställning [har] vuxit till 255.000 personer. I gruppen ingår utrikes födda, personer som bara har förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som kan leda till nedsatt arbetsförmåga eller arbetslösa som är äldre än 55 år.

Det motsvarar 72 procent av alla arbetslösa.

Svenska Dagbladet: “Nyanlända tickande bomb på arbetsmarknaden”

“Efter många politiska krumbukter sänktes restaurangmomsen den 1 januari 2012, från 25 procent till 12. Målet var ökad sysselsättning. Blev det så?”, frågar sig Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson:

[Forskare från myndigheten för tillväxtanalys] finner att momssänkningen på tre år har lett till att restaurangbranschens lönesummor har växt med 4,9 procent per år. Det motsvarar 11.300 nya heltidstjänster. Sänkningen har också lett till 1,25 procents högre vinst årligen i branschen, vilket lockat till etablering av fler krogar. Företagsstocken har därför växt med 1,6 procent årligen, motsvarande cirka 490 företag.

Det blev alltså mycket bättre än man trott. Nästa fråga att undersöka torde vara given: går det att göra samma sak i fler branscher?

Svenska Dagbladet: 11 300 jobb efter sänkt krogmoms

Glad when you’re gone

Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson avgår. Bevakningens kulturredaktör låter äreröriga rockgruppen Nazareth kommentera den lyckliga tilldragelsen:

Now you say that you’re leaving, well it can’t be too soon …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök