skip to Main Content
Segregationen ökar I Större Delen Av Sverige – Parallellsamhällen Växer Fram

Segregationen ökar i större delen av Sverige – parallellsamhällen växer fram

Segregationen i Sverige ökar, enligt en granskning som Dagens Samhälle gjort. En icke-nyhet i sig, men ändå värd att uppmärksamma eftersom trenden är så entydigt dyster. Ett sätt att söka förstå utvecklingen är i termer av utanförskap och innanförskap; ett annat är att använda begreppet “parallellsamhällen”.

Oavsett vilket så är skeendet problematiskt, bland annat för att det är så svårt att urskilja en punkt då utvecklingen kan börja vända i positiv riktning.

Lösningarna (om det finns några) är politiska, men då krävs det ansvarsfulla och modiga politiker som klarar att se verkligheten bortom flummiga visioner och vilseledande ideologier. Med förstånd och civilkurage att agera uthålligt, göra kloka och realistiska vägval och ha kraft i nypan.

Segregation och parallellsamhällen

Det är tydligt att segregationen i Sverige inte längre enbart är en storstadsföreteelse, skriver Dagens Samhälle. I en granskning som tidningen gjort, visar det sig att segregationen har ökat i 209 kommuner de senaste tio åren:

– Vi ser i nästan alla städer med befolkningsökning att gränsen mellan utanförskap och innanförskap blir allt skarpare, säger Martin Grander, som forskar i Urban integration på Malmö högskola.

Det som på 1990-talet beskrevs som ett storstadsproblem blev på 2000-talet även tydligt i en rad mellanstora kommuner. I dag är segregationen också ett faktum i mindre kommuner.

I Trollhättan, liksom i Botkyrka, Borlänge och Kristianstad, ökar befolkningen. Ökningen svarar de med utländsk bakgrund för, medan antalet invånare med svensk bakgrund minskar.

Dagens Samhälle: Segregationen ökar i 209 kommuner

I det tysta har vi accepterat framväxten av parallella samhällen, där andra normer och regler gäller än i det övriga samhället. Utanförskapsområdena har blivit lämnade åt sitt öde, skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg:

Det vi ser är resultatet av en migrations- och integrationspolitik utan konsekvenstänkande. Det har inte funnits någon plan för hur lågutbildade från Afrika och Asien ska komma i arbete. Det har inte funnits någon idé om var nyanlända ska bo. Och det har inte funnits någon strategi för hur polisen ska kunna garantera säkerheten i utsatta förorter.

Det har bara blivit som det har blivit. Ingen är ansvarig eftersom ingen har axlat något ansvar.

Utanförskapsområdena ligger inte utanför Sverige. Detta är Sverige. Det är här yttrandefrihetens gräns testas, kvinnors och minoriteternas rättigheter prövas och vi ser effekterna av en rättsstat som har dragit sig tillbaka. Bristen på lag och ordning är först och främst ett svek mot alla som bor och verkar i dessa områden. Men reträtterna definierar också oss som land.

Expressen: Norge larmar, vi rycker på axlarna

Sverige sägs ha bra etableringsinsatser och goda integrationsförutsättningar

OECD har i en färsk rapport gjort bedömningen att Sverige har en välutvecklad och hållbar politik för mottagande och etablering. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) framhäver sådana delar av rapporten som hon anser ger stöd åt regeringen Löfvens linje:

I rapporten lyfter OECD bland annat fram vikten av att investera i utbildningsinsatser för att framförallt lågutbildade, men även högutbildade, nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

OECD betonar även vikten av att påbörja etableringsinsatser redan under asyltiden och att förbättra samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna.

Sverige är det första landet som har studerats inom ramen för det OECD-initierade projektet om integration på arbetsmarknaden. Det faktum att Sverige under 2015 hade det högsta per capita-inflödet av asylsökanden som någonsin registrerats i ett OECD-land skapar enligt OECD särskilda utmaningar.

Regeringen: OECD – Sverige på rätt väg för bättre etablering

Ovan refererade OECD-rapport är inte det första exemplet på att Sverige rankas högt internationellt, vad gäller viljan att omfördela resurser från det egna landets invånare till immigranter av olika slag. För fem år sedan var det Röda Korset som proklamerade att Sverige var bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.

Något som juristen och kunniga debattören i migrationsfrågor Merit Wager kommenterade på sin webbplats:

Nu kan ju var och en som snabbt läser det tänka att: “Det måste vara något fel, det här stämmer inte, det är inte alls lätt att integrera sig i Sverige”. Men läs då rubriken en gång till. Ordentligt och med eftertanke: Sverige är bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration. Då går ett ljus upp för er och ni inser:

“Jaha, ja, just det! Sverige kanske har de bästa förutsättningarna efter vissa uppställda kriterier i studien, men att ha förutsättningar är inte detsamma som att verkligen ha förmåga att uppfylla och fullfölja dem!”

Merit Wager: Röda Korset – “Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration”

Mot bakgrund av den senaste tidens uppmärksamhet kring Miljöpartiets ledning, vill den grävande gråsossen Johan Westerholm påminna om betydelsen av det i svensk samhällsdebatt känsliga begreppet “assimilering”. Ordet förekommer i ett centralt sammanhang i Förenta Nationernas Flyktingkonvention, ett av svenska asylvänner ofta åberopat dokument:

Every refugee has duties to the country in which he finds himself, which require in particular that he conform to its laws and regulations as well as to measures taken for the maintenance of public order.

The Contracting States shall as far as possible facilitate the assimilation and naturalization of refugees. They shall in particular make every effort to expedite naturalization proceedings and to reduce as far as possible the charges and costs of such proceedings.

Ledarsidorna.se: Assimilering och integration
UNHCR: Convention and Protocol relating to the status of refugees

Om utfallet av etableringsuppdraget

I takt med att fler asylsökande beviljas uppehållstillstånd kommer antalet personer i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag att öka – men för 95 procent av de inskrivna leder etableringsuppdraget inte till jobb, skriver Svenskt Näringslivs webbplats Ekonomifakta:

Tre månader efter att etableringsplanen avslutats har bara fem procent lyckats få ett arbete utan stöd. Svårast är det för personer som saknar gymnasieutbildning. Av dem har bara fyra procent ett jobb utan stöd efter tre månader. Av lågutbildade kvinnor går bara två procent vidare till icke-subventionerade jobb.

Då nästan hälften av de som är inskrivna i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens blir det tydligt att integrationsutmaningen sträcker sig långt längre än till de 55 000 personer som i dagsläget deltar i etableringsinsatser.

Ekonomifakta: Vad händer efter etableringsuppdraget?

Som framgår ovan omfattar etableringsuppdraget våren 2016 c:a 55 000 personer. Utfallet av insatserna är inte uppmuntrande. Bättre lär det knappast bli, när antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar kraftigt de närmaste åren.

Arbetsförmedlingens prognos i dokumentet “Budgetunderlag 2017-2019”, sid 12, stämmer till eftertanke:

År 2016 beräknas i genomsnitt 60.000 människor vara inskrivna i etableringsuppdraget.

År 2017 är beräknat antal 79.600 individer; år 2018 förväntas siffran stiga till 103.900 personer; och 2019 slås nytt rekord med 112.500 inskrivna deltagare i etableringsuppdraget, enligt AF:s prognos.

Arbetsförmedlingen: Budgetunderlag 2017-2019 (PDF)

Monday morning blues

Povel Ramel:

Det är måndag morgon och mitt huvud känns så tungt …

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

This Post Has 2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Close search
Sök