skip to Main Content
Den Som Har Svårt Att Få Jobb Har Också Svårt Att Behålla Jobbet

Den som har svårt att få jobb har också svårt att behålla jobbet

Det stora och svåra som det talas mycket om, är hur de människor som varit arbetslösa en längre tid på något vis ska kunna få tag på ett jobb. Med eller utan hjälp från arbetsmarknadspolitiken.

Men det är förstås bara början. Nästa steg är att lyckas behålla arbetet. Det är ingen given sak – tvärtom har det visat sig att många blir arbetslösa igen.

Flera faktorer spelar in för chanserna att få behålla det jobb man lyckats få tag på – utbildningsnivå, var i världen man är född, om anställningen är i offentlig eller privat sektor, tätort eller landsort och storlek på det aktuella företaget.

HUI, det som tidigare hette Handelns utredningsinstitut, har undersökt den komplexa frågan och presenterar en färsk rapport som läsekretsen kan ta del av genom veckans omvärldsbevakning.

En faktor som talar emot då det gäller att få jobb är funktionsnedsättning. Därför har Arbetsförmedlingen de senaste fem åren arbetat systematiskt mot fyra delmål, för att se om myndigheten kan förbättra möjligheterna för människor med funktionsnedsättning att komma i arbete.

Ansträngningarna har gett blandade resultat, visar en återrapportering. När det gäller Arbetsförmedlingens interna arbete med dessa frågor har målen uppnåtts. Det har däremot gått sämre med det som väl ändå är huvudsaken – att öka andelen som faktiskt får tag på ett arbete.

Fast det är knappast rättvist att klandra just Arbetsförmedlingen för det misslyckandet. Det är ändå i slutändan arbetsgivarna som bestämmer vilka de vill anställa. Även i vår upplysta tid verkar det finnas ett motstånd på många håll, vad gäller att anställa människor med funktionshinder. Tyvärr.

Afa heter ett försäkringsbolag, som arbetsgivare och fack äger tillsammans. Bolagets uppgift är att se till att personer som blivit sjuka eller skadade på jobbet ska få ekonomisk kompensation för detta.

Många drabbade har dock haft svårt att få ut sin ersättning, enligt en granskning som tidningarna Dagens Arbete och Kommunalarbetaren låtit utföra. Bara en liten del av de som anmäler en arbetssjukdom får sin skada godkänd och därmed pengar från försäkringen. I stället har många miljarder kronor betalats tillbaka till arbetsgivarna genom åren.

Usch, det här blev dystert. Arbetslösa som har svårt att behålla jobbet när de väl lyckats få tag på ett; människor med funktionsnedsättning som inte får något jobb alls; och arbetsskadade som inte får den ersättning som de borde vara berättigade till.

För att avsluta med lite muntrare tongångar från det vidsträckta arbetslivet, har bevakningen med ett inslag om en forskare som hävdar att i vart fall entreprenörskap leder till välbefinnande.

Allt hopp kanske ändå inte är ute för mänskligheten, även fast det verkar vara synd om alldeles för många människor.

… och så var man arbetslös igen

Vilka är det som har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och vad karakteriserar de företag som anställer arbetslösa? I en ny rapport från HUI, tidigare Handelns utredningsinstitut, riktas ljuset mot de arbetslösa som står så pass nära arbetsmarknaden att de har chans att få ett jobb:

Arbetslösa som har en högre utbildning har lägre sannolikhet att återigen bli arbetslösa om de får ett arbete.

Utrikes födda har betydligt svårare att behålla ett arbete jämfört med inrikes födda.

Sannolikheten att återigen bli arbetslös är större för den som får ett arbete i de offentligt dominerade verksamheterna.

Arena för tillväxt: Behålla jobbet – lika viktigt som att få det
Hämta rapport: Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: Vad kännetecknar de arbetslösa individer som inte kan behålla en anställning?

Ökad automatisering i handeln leder till färre enkla arbetsuppgifter

I automatiseringens spår kommer också allt fler enkla arbetsuppgifter i handeln att försvinna. Bland annat kommer kassajobben att i stor utsträckning minska i antal:

Idag öppnar Avion Shopping vid Ikea i Umeå med ett 90-tal butiker. Öppnandet sker samtidigt som jobben inom svensk handel stöps om i en rasande fart. Ut åker kassapersonalen, in kommer konditorer, bagare och delikatessanställda.

– Butikspersonal kommer att bli mer kvalificerad i framtiden, och säkert mer utbildade. Specialiseringen kommer att öka, säger Lars Andersson, säljchef vid Coop Forum i Umeå.

Sveriges Television: Enklare jobb försvinner från handeln

Halv måluppfyllelse når förstås inte ända fram

Arbetsförmedlingen har sedan 2011 jobbat med fyra delmål inom strategin för funktionshinderspolitiken. De två byråkratiska målen – hur Arbetsförmedlingen internt ska förbättra sitt arbete – har uppnåtts. De två externa målen, som handlar om i vilken utsträckning arbetslösa med funktionsnedsättning faktiskt fått jobb eller utbildning har dock inte nåtts:

Att målen om att fler personer ska gå till arbete och utbildning inte nås förklarar Arbetsförmedlingen med att de till viss del ligger utanför myndighetens kontroll.

Attityder i samhället tillsammans med arbetsgivares krav på specifik utbildning och erfarenhet och en negativ inställning till att anställa personer som kräver anpassning av arbetsplatsen anges som hinder för en positiv utveckling.

Funktionshinderpolitik: Snabbare myndighet gav inte fler jobb
Hämta rapport: En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Hur stora är revorna i arbetslivets skyddsnät?

Facket och arbetsgivarna har det gemensamma försäkringsbolaget Afa för att anställda som blivit sjuka på jobbet ska få ersättning. Bolaget är en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som blott få utslitna får del av pengarna, skriver Dagens Arbete:

Företagen skulle i rättvisans namn vara med och betala för dem som skadats, och den sorts arbetsliv som skickar förbrukade arbetare till fattigvården hörde historien till. I framtiden kunde det bara bli bättre.

Så hur ser det ut i dag?

Drygt 40 år efter det historiska avtalet får bara en liten del av dem som anmäler en arbetssjukdom sin skada godkänd. Fackens och arbetsgivarnas försäkringsbolag har samtidigt så mycket pengar på hög att 40 miljarder kronor har betalats tillbaka till arbetsgivarna.

Många undrar vad som hände.

Dagens Arbete: Arbetssjuka lämnas utan skydd

Väl använd frihet sägs leda till välbefinnande

En forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har kommit fram till att entreprenörskap leder till välbefinnande. Det kan nämligen tillfredsställa människors grundläggande psykologiska behov av självständighet, kompetens och tillhörighet – förutsatt att det hela går väl, bör kanske tilläggas:

Tidigare forskning har främst inriktat sig på sambandet mellan egenföretagande och jobbtillfredsställelse. Ofta drogs slutsatsen att även entreprenörer – de som är aktivt engagerade i att starta nya företag – upplever högre välbefinnande till följd av en allmän preferens att bli oberoende. Men forskaren Nadav Shir menar att slutsatsen är förhastad.

– Min avhandling visar att entreprenörers välbefinnande snarare beror på alla de möjligheter som entreprenörer upplever att de har – till följd av friheten att själv organisera sitt arbete och sina arbetsrelationer. Att uppskatta frihet är en sak, men att uppleva den och göra något med den är något helt annat.

I det tidiga skedet när en ny verksamhet ska ta form måste man ta ställning till komplexa och osäkra faktorer. Då verkar entreprenörskapet ha en negativ inverkan på den mentala hälsan. Entreprenörer i den fasen kan i många fall må sämre än arbetslösa, enligt Nadav Shir.

Esbri: Entreprenörer mår bättre

You can call me Paul

Chevy Chase:

Why am I soft in the middle when the rest of my life is so hard?

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök