skip to Main Content
Avvecklingen Av Fas 3 Går Enligt Plan, Men Extratjänsterna Släpar Efter

Avvecklingen av fas 3 går enligt plan, men extratjänsterna släpar efter

Tidningen Arbetet följer upp avvecklingen av fas 3. Själva avvecklingen, i betydelsen successiv nedläggning, löper som tänkt i och med att inflödet till programmet stoppades från och med den 1 februari, för en månad sedan.

Det går dock än så länge trögt med ersättningsåtgärderna, däribland extratjänsterna. (Däremot har Kommunal, som sagt nej till extratjänster inom vården, ett avtal klart med Sveriges Kommuner och Landsting om ett så kallat snabbspår för att slussa in nytillkomna asylinvandrare, främst inriktat mot äldreomsorgen.)

Arbetet redovisar siffror och statistik (om än någon månad gammal) och låter representanter för Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kommentera. Att ersättningsåtgärderna för fas 3 släpar efter förefaller vara ett känsligt kapitel för arbetsmarknadsministern, vilket väl inte är så märkligt.

Ministerns svar på den underförstådda kritiken – att skylla på den förra regeringen och förespegla ytterligare åtgärder, dock ospecificerat vad, när och tänkt verkningsgrad – imponerar inte. Heller.

Vi är inne i en högkonjunktur, med stark efterfrågan på arbetsmarknaden. Trots detta ökar långtidsarbetslösheten.

Arbetsmarknadsministerns svansföring har varit hög i flera år, med skoningslös kritik mot alliansens arbetsmarknadspolitik och framför allt då fas 3. Nu har socialdemokraterna suttit vid makten i nästan ett och ett halvt år och det borde vara dags att leverera resultat.

Har inte långtidsarbetslösheten börjat naggas rejält i kanten innan året är till ända, kommer oppositionen att kunna skjuta mot öppet mål vad gäller arbetsmarknadspolitiken.

Än mer bekymmersamt för socialdemokraterna är nog ändå, att frågan om en radikal låglönelinje för enklare ingångsjobb i arbetslivet kommer att bli allt mer pockande i det läget.

Utöver arbetsmarknadspolitiken bjuder veckans bevakning detta: en förklaring till varför de enkla arbetena blivit allt färre i Sverige, lite mer inspirerande tongångar från entreprenörskapsvärlden samt en nyhet om ett känt socialt företag i Malmö.

Fas 3 – igen. Har inte den lagts ned?

Avvecklingen av fas 3 går mycket långsammare än beräknat och antalet deltagare i programmet som skulle gått till studier eller extratjänster ligger än så länge långt under förväntningarna, skriver Arbetet. Vissa fas 3-deltagare skyller på Arbetsförmedlingen, då de inte får extratjänster:

Enligt personer i sysselsättningsfasen som Arbetet talat med har inte Arbetsförmedlingen gjort något för att påskynda övergången.

– Tvärtom. Jag hade gärna bytt ut fas 3 mot en extratjänst, men när jag hörde mig för om tjänsterna i november, i samband med att tidningarna skrev om dessa, visste min handläggare på AF inte vad det var. I stället blev jag hänvisad till ny fas 3-anordnare, berättar Sofia Andersson från Tierp.

– Regelverket att en person i fas 3 skulle ha en fas 3-plats ändrades inte förrän 1 februari. Tidigare hade man möjlighet att söka extratjänster, men det var inte säkert att det gick att ordna, säger Susanne Engberg, enhetschef för Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning.

Arbetet: Fas 3 avvecklas i snigelfart

För att pressa tillbaka långtidsarbetslösheten kommer det att behövas fler insatser än extratjänster, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till Arbetet:

– Anledningen till att [extratjänsterna] tar tid är att det är riktiga anställningar som ska göras, arbetsgivare ska matchas med arbetssökande, säger Ylva Johansson.

För att utslussningen till extratjänster ska gå snabbare vill Ylva Johansson se ett tydligt samarbete mellan arbetsförmedling, kommun och landsting.

– Ett bra sätt är om kommun och AF samarbetar för att matcha lämpliga individer med lämpliga extratjänster, säger hon och tar Haparanda kommun som exempel.

Arbetet: “Matchningen till extratjänster tar tid”

En förklaring till att de lågkvalificerade jobben blivit färre

Svensk arbetsmarknad är den personaleffektivaste i världen, skriver den grävande gråsossen Johan Westerholm på sin blogg Ledarsidorna.se. Han menar att automatiseringen, samt att så många moment som möjligt utförs av konsumenten, har gjort många jobb överflödiga:

Idag är det naturligt för oss att köpa möbler i platta paket från IKEA, lasta in dem i bilen själva, köra hem dem och montera ihop dom själva under en skur av svordomar.

Vad IKEA har lyckats med är att rationalisera personalintensiva moment i produktionskedjan och lagt detta på maskiner eller på gratisarbetarna. Kunderna. Du och jag.

Andra tjänster är bank- och posttjänster som effektiviserats så till den milda grad att inom kort är bankkontor ett minne blott.

Ett annat exempel ser vi i den närliggande Östermalmshallen. Idag sköter en skurmaskin golven [styrd] av en person. En bit in på 1980-talet skurades golvet flera gånger dagligen av ett antal vaktmästarbiträden.

Ledarsidorna.se: Billigt, billigare, billigast, gratis

Entreprenörskap – smittar det?

Johan P Larsson, forskare vid Entreprenörskapsforum, visar i en färsk rapport varför det startas fler företag i områden som historiskt sett haft många entreprenörer:

– Det finns något som är mycket envist med lokala kulturer, sade Johan P Larsson vid det seminarium som avhölls kring hans rapport om entreprenörskap.

Vi vet inte exakt varför det ser ut så, fortsatte han. Något som dock går att se är att det finns en faktor av personlig påverkan. Personer med entreprenörer till grannar blir helt enkelt oftare entreprenörer själva. På samma sätt har orter med mer negativa attityder till entreprenörskap också en lägre andel nystartade företag.

Serieentreprenören Rune Andersson framhävde exemplet Luleå och att en stad kan förändras från storföretagsberoende till en kunskapsintensiv universitetsstad med ett diversifierat näringsliv. Vidare pekade Andersson på att entreprenöriella kluster tenderar att bildas utmed stora vägar.

Entreprenörskapsforum: Det smittsamma entreprenörskapet
Hämta rapport: Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till Gnosjöanda

Socialt företag blir kunskapscenter

Det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö inleder ett arbete som kunskapscenter, skriver Mötesplats Social Innovation. Namnet blir Yalla Sofielund och verksamheten ska bedrivas tillsammans med tre närliggande kommuner:

Yalla Sofielund riktar sig till 220 Malmöbor som idag står långt från arbetsmarknaden. Här ska skapas nya arbetsintegrerande sociala företag för att öka möjligheter till praktik och förhoppningsvis ett framtida jobb i samarbete med näringslivet, myndigheter och den idéburna sektorn.

– Vi sitter på bred kunskap hur man lyckas med arbetsintegrering och att skapa sociala företag. Att använda denna modell innebär en spännande möjlighet både för Malmö och för andra, säger Christina Merker-Siesjö, ordförande i Yalla Trappan.

Mötesplats Social Innovation: Yalla Trappan växer och blir kunskapscenter

Förslag till svensk nationalsång

Pär Lagerkvist:

… allt skall tagas från mig.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Back To Top
Sök