skip to Main Content
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Vill Inte Ha Någon Låglönemarknad

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vill inte ha någon låglönemarknad

Vädergudarna verkar ha svårt att bestämma sig för om det ska vara vinter på sparlåga eller en tidig vår (det senare vore att föredra) här i Stockholmstrakten.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är däremot bestämd i sina åsikter, bland annat i frågan om det ska vara sänkta ingångslöner på arbetsmarknaden eller inte. Nej, säger hon – subventionerade anställningar är att föredra, ett klassiskt S-recept. Som i och för sig även alliansregeringen använde sig av och dessutom utvidgade.

Mer om Ylva Johanssons tankar och föreställningar får sig läsaren till livs i en längre intervju med tidningen Arbetet, som vi länkar till i denna bevakning,

Nationalekonomen Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, är av en annan uppfattning än arbetsmarknadsministern. Han anser det nödvändigt att sänka ingångslönerna kraftigt, långt under dagens minimilöner, för att få bukt med arbetslösheten bland asylinvandrare.

Hur långt det räcker med subventionerade anställningar och eventuella låglönesatsningar för de många utrikes födda som har svårt att komma loss ur arbetslöshet återstår att se.

Massiva utbildningsinsatser efterlyses också, då det vid närmare studium visat sig att kompetensnivån hos de nyanlända inte riktigt är i paritet med vad regeringen och delar av media gärna ger sken av.

Färska uppgifter från Arbets- och näringsministeriet i Finland, gällande utbildningsnivån hos förra årets asylsökande, ger kanske en ledtråd till hur det kan se ut också bland de kontingenter som valde Sverige i stället för den tidigare östra rikshalvan: mindre än 10 procent högutbildade; 10-20 procent har någon yrkesutbildning; högst 10 procent talar engelska och var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål.

På den svenska arbetsmarknaden ser vi nu en utveckling, där det i ena ändan behövs subventioner och omfattande kompetenshöjande insatser till många människor som inte ens har grundskolekompetens i vuxen ålder.

I den andra änden av skalan utvecklas maskiner och artificiell intelligens i sådan takt att robotiseringen dels ersätter befintliga arbeten, dels skapar nya arbetsmiljöer som kräver ytterligare färdigheter och kunskaper från de anställdas sida.

Situationen leder tankarna till Alice i Underlandet, som får beskedet att hon måste springa så fort hon kan för att hålla sig kvar på samma ställe; vill hon dessutom komma någonstans, måste hon springa dubbelt så fort som så.

Redaktionen tittade senast till robotiseringen för ett halvår sedan. Nu är det dags igen, med ett par inslag om en framtid som kanske är närmare än de flesta av oss hinner med att tänka på.

En egenskap som är svår att digitalisera och automatisera är engagemang. En viktig drivkraft, än så länge förbehållen människan – och inte alldeles lätt att förstå sig på, vare sig till art eller verkan. Vi gör ändå ett försök, tillsammans med ett par forskare och författare

Låglönejobb, subventioner eller utbildning?

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) intervjuas i Arbetet. Under samtalet tar hon bestämt avstånd från tankegångarna om sänkta ingångslöner på arbetsmarknaden:

I den borgerliga sfären förespråkas sänkta ingångslöner som ett sätt att hindra den utvecklingen [mot en tudelad arbetsmarknad].

– Det är en farlig väg. Om det finns individer som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och inte är fullt produktiva så finns det ingen anledning varför alla som jobbar i samma bransch ska ha sänkt lön, säger Ylva Johansson.

I stället vill hon bygga vidare på ett klassiskt socialdemokratiskt recept: subventionerade anställningar.

Ändå är det väl känt att regeringens egna initiativ på den fronten när det gäller ungdomsarbetslösheten står och stampar. I januari i år hade 47 personer fått traineejobb och siffran för utbildningskontrakt låg på 361 personer. Regeringen har gett upp hoppet om att nå 32 000 platser som vallöftet löd.

Arbetet: Hon vill ha jobb för alla

Arbetslösheten totalt har sjunkit, visar siffror från Arbetsförmedlingen. Men bland de långvarigt arbetslösa förstärks en bekymmersam trend – andelen födda utanför Europa ökar kraftigt:

Arbetslösheten totalt sett har alltså sjunkit, trots att andelen arbetslösa som är födda utanför Europa ökat kraftigt – från 104.000 i januari 2013 till 145.000 i januari 2016. De visar de senaste månadssiffrorna som Arbetsförmedlingen presenterar.

En orsak som nämns är att knappt hälften, eller 70.000 av de 145.000 arbetslösa som kommer från länder utanför Europa, har en utbildning på grundskolenivå med sig. Bland de inrikesfödda har ungefär var tionde arbetslös en utbildning på grundskolenivå.

Sveriges Television: Svenska arbetsmarknaden allt mer tudelad

Företagaren och samhällsdebattören Patrik Engellau betraktar lätt förbryllad debatten om behovet (eller inte) av låglönejobb för lågproduktiva invandrare. Vad handlar det egentligen om och vad kommer det att innebära för våra välfärdssystem, undrar Engellau i ett inlägg på debattforumet Det Goda Samhället:

Det finns en hake som eminenserna säkert är bekanta med, nämligen att lågproduktiva migranter inte tänker ta sådana låglönejobb om de i stället kan hämta pengar hos socialen eller Försäkringskassan i form av något lämpligt bidrag. För att strategin ska gå i lås måste man därför kraftigt sänka eller till och med ta bort bidragen.

Enligt detta resonemang betyder då satsen “Vi måste öppna upp för låglönejobb” i själva verket “Regering och riksdag måste fatta beslut om att ta bort socialbidraget och alla andra bidrag som möjliggör för lågproduktiva migranter att välja bort skitjobb i folks trädgårdar och motsvarande”.

Det Goda Samhället: Att öppna för låglönejobb

Oavlönad arbetskraft – robotarna

Åsikterna om robotiseringen är många, den både lockar och skrämmer. Vad är det egentligen som håller på att hända? Tidningen Arbetsliv tar tempen på utvecklingen:

Robotfrågan är komplex: den spänner från termostater till drönare, från robotdammsugare till artificiell intelligens, från en avlägsen framtid till här och nu.

Steget är också långt från vad som funkar i laboratoriemiljö – och vilka produkter som får praktisk tillämpning.

Vad gäller jobben finns det inga entydiga historiska belägg för att ny teknik med nödvändighet skulle leda till färre jobb. Så var det ju inte med ångmaskinen, telefonen eller elektriciteten.

Arbetsliv: Robotarna tågar in

Utvecklingen av robotar och konstgjord intelligens går i en rasande fart. Vad händer med våra jobb när administrativa sysslor kan tas över av en digital medhjälpare? Sveriges Television berättar om den outtröttliga roboten Amelia, som lär sig på jobbet:

Utvecklingen väcker en lång rad frågor. Vilka regler ska inplanteras i en digital medhjälpare? Ska den rapportera dig om du beter dig så att du skadar din hälsa, eller ser ut att hota samhället? Om en läkare får en digital assistent som kan ställa diagnos, vems beslut gäller?

Varje tekniskt språng skapar också nya jobb, men enligt just den här beräkningen skulle bara en tredjedel av de digitaliserade jobben ersättas av nya.

– Det finns hot. Men när jag jämför länder så är mönstret att de länder som kompenserar med reformer som främjar sysselsättning, så lyckas också de länderna upprätthålla en bra sysselsättningsgrad. Sverige har varit ett sådant land, säger nationalekonomen Stefan Fölster, som i höstas gav ut en bok som heter Robotrevolutionen.

Sveriges Television: Smartare robotar väcker ömma känslor och rädsla för jobben.

Engagemang – en mänsklig faktor

Det ideella arbetet bygger på engagemang. Men vad handlar engagemang egentligen om, hur börjar det och hur håller man det vid liv? Tidningen Accent ställer frågorna och några engagerade människor svarar efter förmåga:

Själva nyckeln till engagemanget är att man får en inre tillfredsställelse av det. Man gör något för att man tror på det, för att man tror att det gör skillnad.

Allt ideellt engagemang är bra, eftersom det skapar mening för människor, enligt forskaren Johan von Essen.

– Jag är hemskt glad över att det finns ett stort ideellt engagemang i Sverige. Inte så mycket för att jag tror att det ideella engagemanget i Sverige producerar så våldsamt mycket viktiga saker, utan för att det är meningsfullt för människor – och det i sig är en väldigt viktig sak.

Accent: Så håller du engagemanget levande
Hämta rapport: Varför slocknar elden?

Bara sport

Galenskaparna & After Shave:

Bara sport, bara sport, bara massor utav sport!

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök