skip to Main Content
Så Dricker Sverige Alkohol – Notan Går Uppemot 50 Miljarder Kronor Om året

Så dricker Sverige alkohol – notan går uppemot 50 miljarder kronor om året

Att alkoholen spelar en viktig roll i det sociala livet för många svenskar och därmed också är av stor betydelse för vårt samhälle, är väl snudd på en truism.

I den här texten ska vi ta upp några övergripande frågor kring alkoholen och med hjälp av faktasamlingar och experter, utbildade såväl som självlärda, försöka besvara frågorna.

Varför dricker människor, egentligen? Vad kostar det, för individ och för samhälle? Och hur drabbas människorna omkring den som dricker för mycket?

Varför dricker människor alkohol?

Innan vi ger oss ned i jämmerdalen och börjar tala om alkoholens skadeverkningar, kan det vara värt att först stanna upp ett ögonblick och ställa oss frågan: Varför dricker människor egentligen alkohol?

Parentetiskt, innan vi ger oss i kast med svaren på den frågan, bör vi notera att den som i Sverige dricker legalt inhandlad sprit i vart fall är motiverad.

Det är inte billigt. Kasta en blick i Systembolagets katalog och på restaurangernas prislistor, får ni se.

För de flesta vanliga löntagare (för att inte tala om arbetslösa och pensionärer) är belastningen på nöjeskontot, eller möjligen hushållskassan, avsevärd.

Livet blir lättare att leva och världen skönare att beskåda

Läkare och poeter har i alla tider haft anledning att fundera över dryckenskapens gåta – de förstnämnda i avsikt att söka lindra konsekvenserna av ett alltför ambitiöst alkoholintag, den andra gruppen i konstnärligt skapande syfte.

Redan för hundra år sedan var läkarvetenskapens kunskaper om drinkarens beteende och motivationer omfattande. Doktor Ernst Almquist konstaterar i skriften “Om spritdryckernas verkan: Föredrag för ungdomen”, utgiven av Svenska sällskapet för nykterhet och uppfostran år 1902, sålunda:

Vi kunna ej neka, att spritverkan i vissa fall måste anses förmånlig. Det kan vara bra, att för en stund slippa känslan af trötthet, hunger, köld och olust. Det kan också vara bra att lösa tungans band och att öfver hufud taget lättare med mindre ansträngning få de trötta musklerna att arbeta.

Sålunda finna vi att när spriten verkar, försvinna trötthet, lidande och sorg, det fula blir vackert och det otrefliga lustigt nog.

Livet blir alltså, enligt doktor Almquists erfarenheter, lättare att leva och världen skönare att beskåda, under rusets inverkan.

Jeppe super för att han vill bli full. Vad annars?

Ett drygt sekel senare delger doktor Bo Löfgren oss sina insikter i “Alkoholboken”, utgiven på våren 2015:

Varför super Jeppe? Frågan är egentligen löjligt lätt att svara på: för att bli full förstås! Det märkliga är väl att detta inte är det självklara svaret för alla, att det finns människor som förnekar det.

Det finns inget som säger att den ordinarie alkoholkonsumenten och den som kallas missbrukare skulle använda alkoholen på principiellt olika sätt. Det handlar väl mest om olika mängder och olika tillfällen. Den som sa att ‘man ska vara nykter på begravningar och full på bröllop’ hade nog förstått vad det handlar om.

Det är mer den stillsamma tristessen än de stora katastroferna som driver fram missbruket. Kanske oftare saker som inte blev av snarare än misslyckanden.

När hjärnforskarna förklarar rus enbart med att man vill stimulera belöningscentrum, gör de det lite väl lätt för sig. Beteendeforskarna å sin sida har svårt att förklara, ja till och med svårt att beskriva, vad ruset egentligen ger. Det bästa de kan komma fram till är att ruset gör oss psykiskt ‘närsynta’. Det innebär att vi under ruset lever i nuet och inte oroar oss för framtiden, eller grämer oss för tid som gått.

Rusupplevelsen av ‘närsynthet’ påminner om den upplevelse som många andliga rörelser söker. Det kan vara yoga, meditation, mindfulness, avslappning och, förstås, andra droger. Med detta i minnet kan man tänka sig att behovet av alkoholrus skulle kunna ersättas med sådant.”

 

Berusa er! Eller inte...

Så långt den medicinska professionen. Nu vänder vi oss till den stora gruppen skalder, som i långeliga tider besjungit alkoholens personlighetsförändrande egenskaper.

En välkänd representant för dessa lyriker är den franske poeten Charles Baudelaire, som odödliggjort berusningens eskapistiska välsignelser i prosadikten “Berusa er!”.

Man måste alltid vara berusad. Det är allt, det är det det gäller. För att inte känna Tidens förfärliga ok som krossar era skuldror och tynger er till jorden, måste ni berusa er, oavlåtligt.

Men med vad? – Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!

Nu ska den här texten inte i första hand handla om glädjen i att berusa sig, utan huvudsakligen om vådan av ett alltför frekvent och ymnigt inmundigande av starka drycker.

Så låt oss lämna förklaringarna till att människor dricker och i stället blicka ut över alkoholbrukets och missbrukets mänskliga landskap. Med fakta, funderingar och lite statistik ska vi försöka fånga in något av skadeverkningarna.

 

Vad kostar supen? Mer än 50 öre, väl?

Runt var tionde vuxen i Sverige bedöms ha riskabla alkoholvanor. Med det menas en alkoholkonsumtion som är så stor, att den ökar risken för att skador uppstår till följd av drickandet.

Ungefär femtio procent fler män än kvinnor anses ha riskabla alkoholvanor.

Det finns flera olika termer för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion, till exempel alkoholberoende, alkoholmissbrukare eller storkonsument. Gemensamt för dessa termer, som alla försöker ringa in likartade typer av beteende (fast i varierande grad), är att begreppen avser personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa eller liv negativt.

Runt sex procent av den vuxna befolkningen i Sverige bedöms antingen vara alkoholberoende eller missbruka alkohol. Det innebär i absoluta tal c:a 450 000 individer.

Omkring fem procent av alla dödsfall i Sverige har ett konstaterat samband med alkoholkonsumtion. Eftersom den stora merparten av alla dödsfall sker bland den äldre befolkningen (för enskilda åldrar är det flest människor som dör kring 90-årsstrecket, enligt Statistiska Centralbyrån), är andelen alkoholrelaterade dödsfall med säkerhet betydligt större än fem procent i de lägre åldersgrupperna.

Värst drabbade torde unga män i åldersgruppen 18-28 år vara. Där är också alkoholkonsumtionen störst och mest riskabel.

 

Så mycket dricker svenskarna
För att mäta alkoholkonsumtionen i Sverige används två olika delar, som adderas till varandra.

Den första delen avser den alkohol som säljs i Sverige och som registreras, en uppgift som senare publiceras av Folkhälsomyndigheten. Denna siffra är tämligen exakt och brukar uppskattningsvis ligga runt 75 procent av den totala konsumtionen.

Den andra delen gäller den alkohol som förs in i landet eller som tillverkas illegalt i hemmen. Siffran här är av naturliga skäl mindre exakt än vad gäller den registrerade konsumtionen.

För att kunna jämföra och summera konsumtionen av olika alkoholdrycker med varandra räknas alla volymer och sorter om till liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, det vill säga till liter 100-procentig alkohol per vuxen (i den mån en femtonåring kan anses som vuxen. Förutom i alkoholstatistiken, då).

Under den senaste tjugoårsperioden har den totala årskonsumtionen per person trendmässigt fluktuerat mellan åtta och knappt elva liter, räknat så som anges i stycket ovan. Det senaste decenniet har årskonsumtionen aldrig varit under nio liter – de senaste åren har den legat kring tio liter.

… och så här ser köns- och åldersfördelningen ut

Männens konsumtion av alkohol är ungefär dubbelt så stor som kvinnornas. Här, som på många andra områden i samhället, är kvinnorna dock på väg i kapp männen. För femtio år sedan, i mitten av 1960-talet, var kvinnornas konsumtion bara en fjärdedel av männens.

Bland ungdomar är skillnaden mellan könen mindre (tyvärr, kanske en gammaldags man tillåts säga). Där ligger flickornas drickande numera inte långt efter pojkarnas.

Vad gäller fördelningen mellan olika åldrar, återfinns den högsta konsumtionen hos unga vuxna i åldersintervallet 20-25 år. Så har det sett under flera decennier – skillnaden mellan olika åldersgrupper har dock minskat påtagligt under den senaste tioårsperioden.

Orsaken till det är att konsumtionen minskat bland yngre, samtidigt som den ökat bland personer i femtioårsåldern och däröver.

Ja, supen kostar mer än 50 öre. Snarare 50 miljarder. Kronor.

Det säger sig självt, att alkoholkonsumtionens olika skadeverkningar leder till betydande kostnader för samhället, liksom självklart för de inblandade och berörda individerna.

Vanliga kostnadsposter för den som dricker överdrivet är ekonomiska förluster, medicinska problem och problem på arbetsplatsen. Tredje part drabbas bland annat av störningar, sociala påfrestningar av olika slag, våld och olyckor, till exempel i trafiken och på arbetsplatser.

Samhället i stort har att räkna med bland annat kostnader för medicinsk omvårdnad, produktionsbortfall, olyckor och till alkoholen relaterad brottslighet.

Hur stor den totala samhällskostnaden är, råder det dock delade meningar om. Eftersom de beräkningar som görs ofta använder sig av olika metodologiska ansatser, beräkningsgrunder och urval av kostnadsposter, kommer också resultaten av beräkningarna att variera.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), från vilket många av ovanstående faktauppgifter är hämtade, exemplifierar med en lägsta siffra för nettokostnaderna om c:a 20 miljarder kronor per år (gällande för år 2002). Mot denna ställer CAN två betydligt högre kostnadsangivelser, givetvis framräknade av andra aktörer och med andra beräkningsgrunder, på 45 miljarder respektive 49 miljarder kronor (för åren 2012 respektive 2008).

Oavsett hur man räknar, torde det vara uppenbart att alkoholförtäring i ohanterliga mängder är ett dyrbart nöje för såväl den drickande individen och dennes omgivning, som för samhället i stort.

Något om behandling av alkoholproblem

Det här är inte platsen att skriva utförligt om behandlingsmetoder för alkoholproblem, eller om i vilken utsträckning sådana metoder kan vara verkningsfulla.

Men för den läsare som intresserar sig för dessa frågor, bjuder vi avslutningsvis gärna på ett uppmuntrande citat ur Bo Löfgrens Alkoholboken:

“Om det inte har framgått klart hittills, så tar vi det än en gång: det finns alla skäl att vara optimistisk. Alkoholproblem hör till det tacksammaste att göra något åt. Det är inte en livslång, kronisk sjukdom. De flesta kan bli bättre, och leva ett bra liv. Livslång helnykterhet är bara ibland nödvändig. Säger man till dig att ‘nu har vi försökt allt’, så är detta inte sant. Människor i allmänhet vet inte mycket om alternativen och underskattar din förmåga att ta emot hjälp.”

Bo Löfgren var läkare och psykoanalytiker, författare och musiker. Han arbetade med människor med alkoholproblem under nära 50 år. Han gick bort 2012. Alkoholboken, en kort, lättläst och lättbegriplig skrift, sammanfattar forskning och erfarenheter från hans långa yrkesliv. Boken gavs ut postumt av Bo Löfgrens efterlevande, våren 2015.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök