skip to Main Content
Räcker Extratjänster Och Studier Som Alternativ Till Fas 3?

Räcker extratjänster och studier som alternativ till fas 3?

Såväl arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting som Arbetsförmedlingen flaggar för att avvecklingen av fas 3 kan bli problemfylld. Både för de kommuner och landsting som förväntas plocka fram de så kallade extratjänsterna, och för de arbetslösa som kan stå utan alternativ om extratjänster och utbildning av olika skäl inte är lämpliga åtgärder.

I övrigt i veckans omvärldsbevakning: ett känt och uppskattat socialt företag har tyvärr lagt ned verksamheten; om insatser för att snabbare hjälpa invandrade akademiker att hamna rätt på arbetsmarknaden; och något om regeringens fortsatta planer för förändringar (förbättringar?) av a-kassan under det kommande året.

Vi kastar också en blick på vad som händer inom entreprenörskap och företagande. Psykologi och kombinatorik – tänk ändå om redaktören hade betalt per stavelse i alla de lärda ord han knackar ned på tangentbordet …

Konferensanläggningen Princess Hall har varit i nykterhetsorganisationen Blå Bandets ägo i 25 år. Det firades den förlidna veckan med en räcka föreläsningar, konst och musik.

Blåeld är som bekant en verksamhet som är starkt knuten till Blå Bandet, varför omvärldsbevakningens nyktre och kulturälskande redaktör förstås var på plats vid några av evenemangen.

Redaktör’n fick avnjuta stimulerande och lärorika, stundtals dramatiska och överlag berörande framträdanden av författaren och journalisten Hillevi Wahl, skådespelaren och travexperten Benny Haag samt den tidigare polisen Michael Lundh som bekämpar rasism med kärlek.

Då vi ändå är inne på ämnet nykterhet, kan det vara opportunt att slå ett slag för alkoholfria alternativ. På det här området är utvecklingen glädjande; allt fler i Sverige väljer alkoholfria viner och ölsorter till maten och till festen.

Se där – ett ljus i det annalkande höstmörkret, att hålla nära och samsas ikring.

Avvecklingen av fas 3 går knappast friktionsfritt

I höst ska avvecklingen av fas 3 begynna och långtidsarbetslösa börja slussas över till arbete eller studier i stället för till sysselsättning i fas 3. Arbetsförmedlingen befarar dock att åtgärderna inte blir tillräckliga, skriver Arbetet:

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) varnar för att kommuner och landsting kan få svårt att skaka fram de 20.000 extratjänster om året som regeringen planerat för.

– Jag vet inte riktigt hur det är tänkt. Ska långtidsarbetslösa börja arbeta behöver de handledning och introduktion. Och det är inte helt enkelt att få ihop, säger Agneta Jöhnk, ansvarig för arbetsgivarfrågor på SKL.

Jeanette Azinovic, enhetschef på Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning, känner sig ändå säker på att både kommuner och landsting kommer att klara uppdraget, även om övergångsperioden kan vara knölig.

Något som bekymrar henne mer är bristen på åtgärder, eftersom hon inte tror att studier och extratjänster fungerar som alternativ för alla som i dag befinner sig i fas 3.

– Det handlar ändå om drygt 30.000 personer, och alla kan inte arbeta eller studera, säger hon.

Arbetet: Knölig övergång från fas 3 till extratjänster

En gång socialt företag, men inte längre

Det sociala företaget Provins i Stockholmsförorten Alby har tyvärr lagts ned. Den tråkiga nyheten meddelades via deras Facebook-sida i början av september:

Såsom många av er kanske redan hört finns inte Provins som företag längre. Vi fattade det stora beslutet om att avveckla verksamheten under sommaren.

Provins som koncept fungerade. Under 4 år gick vi från koncept till handling och hade till slut mer bokningar än vi stundtals mäktade med. Resan skulle bli mycket längre men av olika anledningar blev det inte så.

Som idé lever Provins vidare. Det nya nordiska köket existerar och är högst levande runt om i Sverige.

Facebook: Provins

Kort väg till arbete

I förra veckans bevakning hade vi med ett inslag om arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen vid Stockholms Universitet. Sveriges Television snappade upp tråden och spann vidare på den:

De spridda projekt där svenskutbildning för högskoleutbildade invandrare kombinerats med praktik har lyckats över förväntan med att få in deltagarna i arbete. Nu lyssnar regeringen på kritiken och permanentar systemet.

Rahib Maaluf är bankekonom och har jobbat i nio år på en bank i Libanon. Han har just börjat på kursen Korta vägen i Trollhättan, där intensiva studier i svenska kombineras med praktik.

– Jag jobbade i nio år på en finansiell kontrollavdelning. Så jag har en bra erfarenhet på redovisning och financial controller, berättar han. Vi som invandrare, vi har inte så många kontakter här i Sverige, det är en bra möjlighet att komma in i Korta vägen, så att vi kan få praktik.

Sveriges Television: Högskoleutbildade invandrare ska få bättre svenskutbildning

A-kassan – trösklarna ska sänkas

Efter det att taket i a-kassan har höjts står generösare villkor för ersättning på tur, säger Raimo Pärssinen (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, till Arbetet:

I och med att avgifterna till a-kassan sänktes 2014 och att taket nu har höjts har två stora brister i försäkringen rättats till. Men fler återstår. Bland andra A-kassornas samorganisation argumenterar för att taket ska indexeras – annars kommer ersättningen till de arbetslösa snart att halka efter på nytt.

Raimo Pärssinen anser att andra förändringar är mer brådskande. Kanske mest grundläggande är att fler måste omfattas av försäkringen. I dag är en majoritet av de arbetslösa i praktiken oförsäkrade. De uppfyller inte villkoren för ersättning.

– Att sänka trösklarna är en prioriterad fråga när arbetet med en bättre a-kassa drar igång i höst eller vinter, säger Raimo Pärssinen. En annan är nya regler för deltidsstämpling, en tredje förtroendevaldas möjligheter till ersättning.

Arbetet: Sänkta trösklar för a-kassan står på tur

Knuff knuffi-knuff-knuff och kombinatörer

Små förändringar i beteende kan göra företag mer lönsamma, hållbara och välfungerande. Det menar grundarna till Beteendelabbet, som använder insikter från forskning för att nå kommersiell framgång i företags hållbarhetsarbete. Tidningen Entreprenör berättar:

Vad konferensen handlade om? Jo, “nudging”, som kan översättas till “små knuffar” och går ut på att designa beslutsmiljöer som gör det lätt att göra rätt. Ett forskningsfält som växer snabbt inom beteendeekonomin.

– Alla vill spara pengar, träna mer eller vara miljövänliga, men ändå är det svårt i praktiken. Nudging ska hjälpa människor på traven att göra “rätt val” utan att inskränka valfriheten. Exempelvis kan man placera nyttig mat i ögonhöjd, säger Ida Lemoine, vd för Beteendelabbet.

Företaget riktar sig till branscher med mycket folk i rörelse, som detaljhandeln eller offentlig sektor, där ledningen vill att verksamheten ska bli mer effektiv eller förbättra miljöarbetet. Med hjälp av insikter från psykologi och experimenterande tänker Beteendelabbet bryta mönster i näringslivet.

– Vi är övertygade om att den omfattande forskningen också funkar kommersiellt. Tanken är att inte ändra attityder utan det faktiska beteendet. Även om vi startade i våras så har responsen varit fantastisk, vi märker att många är nyfikna på vårt sätt att blanda in psykologi i ekonomin, säger Ida Lemoine.

Entreprenör: Beteendebyrå knuffar näringslivet i rätt riktning

En stor grupp av landets företagare är kombinatörer – entreprenörer som kombinerar företagandet med en anställning. Den här gruppen glöms bort i entreprenörsforskningen, hävdar forskaren Carin Nordström vid Mittuniversitetet:

Tre grupper utkristalliserades: 1) De som vill bli företagare på heltid, 2) de som har företaget som en del av sin livsstil och vill kombinera det med en anställning och 3) de som startar företag vid sidan av anställningen för att de måste av ekonomiska skäl.

I tidigare forskning finns inte den här diskussionen, utan där förutsätts att alla som startar företag är nyföretagare. Den myten vill jag slå hål på, säger Carin Nordström.

Kombinatörerna utgör en stor del av företagarna i Sverige. Statistik från 2010 visar på 41-47 procent, beroende på hur man räknar. De fördelar sig jämnt mellan könen och de startar sina företag ganska sent i livet. Medelåldern är 47 år.

Enligt Nordströms avhandling vill 60 procent av kombinatörerna bli egenföretagare på heltid. 35 procent vill fortsätta som kombinatörer och 5 procent skulle helst bara vilja vara anställda om det var ekonomiskt möjligt.

Esbri: Kombinatörerna är oslipade diamanter

Alkoholfritt alternativ – ett flöde bland tidens strömningar

Allt fler väljer alkoholfria alternativ, skriver Svenska Dagbladet. Ett större utbud och ökad medvetenhet ligger bakom den nya och nyktrare trenden:

Även om alkoholfria viner och öl fortfarande utgör en liten del av Systembolagets totala försäljning, efterfrågas de allt mer. Det är försäljningen av det alkoholfria sortimentet som ökar mest. Under de senaste tio åren har försäljningen mer än trefaldigats.

– Det handlar om hela vår livsstil, vi är medvetna om vad vi äter och dricker, säger Elina Yli-Torvi, pressekreterare på Systembolaget.

Större utbud och bättre kvalitet på de alkoholfria dryckerna gör också att de säljer bättre.

Svenska Dagbladet: Alkoholfritt allt populärare
Systembolaget: Richard Juhlin

Alkoholfritt alternativ – kanske i senaste laget

Omvärldsbevakningens internationella spaningsavdelning uppmärksammar den serbiska trafikpolisens förtjänstfulla arbete mot rattonykterhet. Polisyrket kan vara tufft och innehåller ofta känslomässigt påfrestande situationer. Men ibland spricker molntäcket upp, mitt under pågående tjänsteutövning.

Vid en kontroll av en marginellt överförfriskad serbisk gentleman uppstod ett lättare missförstånd, i samband med användandet av testapparaturen.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök