skip to Main Content
Äldres Kompetens Fortfarande Eftertraktad På Arbetsmarknaden

Äldres kompetens fortfarande eftertraktad på arbetsmarknaden

De äldre i arbetskraften har under ett par decennier hört till de mest diskriminerade på arbetsmarknaden. Men kanske börjar det så smått att vända.

Bevakningens gerontologiska redaktör har i vart fall funnit tecken som tyder på att det på många håll finns intresse för kvalificerad kompetens, även om dess bärare har lämnat tonåren en bit bakom sig.

Bemanningsföretagen som hyr ut äldre arbetskraft har ökat kraftigt i antal de senaste åren. Vi får träffa en vital veteran, som tröttnade på att bli tackad för visat intresse enbart för att han passerat de femtio. Nu hjälper han andra erfarna yrkesmänniskor att hitta jobb – och har på så vis skapat sitt eget arbete.

“Jag slutade äntligen skämmas över att jag var arbetslös.”

Så skriver en fas 3-deltagare i en insändare i Helsingborgs Dagblad. Hon lyfter fram en i debatten ofta förbisedd effekt av deltagande i fas 3: att hitta tillbaka till en arbetsgemenskap och till en självkänsla, som för många naggats svårt i kanten efter flera år i arbetslöshet.

Hon beskriver den sociala dimension av fas 3-aktiviteterna, som är en av de viktigaste faktorerna och drivkrafterna för arbetet inom Blåeld.

Sverige är fortfarande ett land där arbetet adlar, i vart fall för oss små i samhället. Det är så vi hävdar vår rätt att med högburet huvud få andas luften och dricka vattnet, även om vi befinner oss långt ned på samhällets statusstege.

Den som arbetar med något som är av värde för andra, om så “bara” i sysselsättning inom fas 3, behöver inte skämmas över att hon eller han inte gör rätt för sig.

Svensk industri är en viktig jobbskapare. Varje jobb i basindustrin bidrar till att skapa ytterligare två jobb i omkringliggande sektorer. Bevakningen bjuder på förslag från stålindustrin, idéer som påstås kunna skapa tillväxt och jobb i hela landet.

Utflyttningen av industrijobb till andra länder pågår fortfarande, men samtidigt med den utvecklingen har tillverkning i Sverige återigen blivit viktig för industrin.

Även om en del av den nya produktionsökningen inom industrin baserar sig på automatisering, så sker det också nyanställningar – förutsatt att det finns utbildad och kvalificerad personal att tillgå.

I helgen som gick talade finansminister Magdalena Andersson om att “det finns ett stort matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Företagen uppger att var femte rekrytering misslyckas.”

Kanske var det bland annat svensk industri hon tänkte på?

Veteranerna må vara äldre, men kompetensen är fortfarande aktuell

Äldre människor är ofta de mest lönsamma. Det menar Michael Strauss, vd på bemanningsföretaget Go Veteran, i en intervju i tidningen Arbetet:

– Fler och fler bolag struntar i ålder och tittar istället på kompetensen. Om vi kan erbjuda kompetensen man söker så vill företagen gärna bli våra kunder, som blir fler och fler, säger Michael Strauss.

Vad kan då denna åldersdiskriminering bero på? Michael Strauss är övertygad om att det är en attitydfråga, ett inlärt beteende.

Åldersdifferentierade arbetsplatser speglar i större utsträckning företagens egna kundgrupper.

Arbetet: Gråkraften går framåt

Allt fler fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen, skriver Arbetet. Piskan i form av sänkta pensioner är en orsak – men det finns också morötter:

På mindre än tio år har antalet svenskar som arbetar efter att de fyllt 65 år mer än fördubblats. Det är inte unikt – en liknande trend syns även i andra länder. Men i Sverige går utvecklingen mycket snabbt, och den har särskilda orsaker.

En grundläggande förändring skedde 2001, då lagen om anställningsskydd kom att omfatta anställda upp till 67 års ålder i stället för 65 år.

Ola Settergren, analyschef vid Pensionsmyndigheten, tror att rätten att arbeta efter 65 har spelat stor roll.

– En annan förklaring till att fler äldre jobbar är det allmänna pensionssystemet. Där piskan är sänkta pensioner om vi inte parerar ökande medellivslängd med att arbeta längre, moroten att fortsatt arbete lönar sig. Det har precis den effekt politikerna hoppades på.

Arbetet: Allt fler fortsätter jobba

Fas 3 har också nöjda deltagare

En fas 3-deltagare skriver i en insändare i Helsingborgs Dagblad om värdet av att vara behövd och ingå i ett sammanhang och en arbetsgemenskap. Ett sammanhang och en gemenskap hon dock förlorar, då tvåårsperioden hos anordnaren går ut och hon rycks upp med rötterna och ställs utanför, igen:

Fas 3 är tack och lov ett bättre “förvaringsställe” än Fas 2. En plats där självkänslan fick växa utifrån egna intressen och kunskaper. Jag började se anordnaren som arbetsgivare. Jag “gjorde rätt för mig” fem dagar i veckan. Fick kollegor som arbetade med samma saker som jag och med ett gemensamt mål för att vårt arbete skulle ge både oss och andra en viss tillfredsställelse.

Jag slutade äntligen skämmas över att jag var arbetslös.

Det viktiga var att jag fungerade som människa och kände att det fanns en plats för mig samt att jag var behövd. Trots att tiden gick och både jag och mina kunskaper och erfarenheter blev allt äldre och vägen till arbete allt längre var jag tacksam för att min “sysselsättning” gav mig glädje i vardagen.

Helsingborgs Dagblad: Jag har tappat min plats i samhället för tredje gången

Svensk ekonomi angår oss alla

Läget för den svenska ekonomin ser ljusare ut de kommande åren, även om det finns orosmoln. Det var budskapet från finansminister Magdalena Andersson (S) vid en presskonferens på Harpsund i helgen:

Ett av huvudbudskapen på den presskonferens som hölls av finansministern var att läget ser ljusare ut för både den svenska arbetsmarknaden och ekonomin än vad man tidigare trott.

De viktigaste områdena i budgeten har regeringen bestämt är jobben, skolan och klimatet. Exakt vilka reformer som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet tänker sig på dessa områden är fortfarande oklart.

Finansministern ägnade en stor del av presskonferensen åt att prata om det hon anser vara stora problem på arbetsmarknaden.

– Vi har många arbetslösa, men samtidigt många vakanta jobb. Det finns ett stort matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Företagen uppger att var femte rekrytering misslyckas. Det är också helt centralt att människor får en gymnasieutbildning och vi måste minska bostadsbristen där det finns jobb och utbildning, sade hon.

Sveriges Television: Finansministern – “Det ser ljusare ut för Sverige”
Sveriges Television: Svårt för Löfven att infria jobblöfte

Svensk industri jobbskapare även på hemmaplan

Eftersom ett jobb i basindustrin genererar ytterligare två jobb i omkringliggande sektorer är vår sektor den mest effektiva för det totala jobbskapandet i Sverige, hävdar Bo-Erik Pers, vd för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Bo-Erik Pers trumfar i med konkreta förslag för att skapa jobb och tillväxt i hela landet: bättre matchning och utbildning, ett stärkt innovationsklimat och införande av ett konkurrenskraftsmål.

Industrin sysselsätter idag runt en miljon personer i och runt sina verksamheter i Sverige. Skogs-, stål- och gruvindustrin är de branscher som genererar flest jobb utanför den egna verksamheten. För varje industrijobb i dessa branscher skapas nästan tre jobb totalt.

Industrin står för merparten av den svenska exporten, 77 procent. Dessutom bidrar industrin med huvuddelen av den forskning och utveckling som sker i näringslivet. Trots detta underskattas industrins potential att bidra till Sveriges framtid.

En föreställning om industrins förmåga att bidra till framtiden är att rika länder inte kan möta konkurrensen från länder med lägre lönenivåer. I dag ser vi tvärtom hur en våg av så kallad re-shoring, återindustrialisering, i framför allt USA stärkt optimismen för industriell utveckling. Företag som tidigare har flyttat ut sin produktion till utvecklingsländer har nämligen börjat vända hem.

Svenska Dagbladet: Ett industrijobb skapar två jobb till

Att tillverka i Sverige blir allt viktigare för industrin, enligt en ny rapport från Business Sweden. Genom att satsa på produktion i Sverige spar företagen tid och blir mer flexibla, skriver Dagens Arbete:

Närhet till kunderna är det tyngsta skälet för företagen att satsa i Sverige. Det ger korta leveranstider och att man snabbt kan anpassa sig till kundernas krav på kvalitet och förnyelse.

Att ha produktionen nära forskning och utveckling, liksom närhet till olika underleverantörer, ses som avgörande faktorer för var tillverkningen ska ligga. Av mindre betydelse är huvudkontorets placering.

Företagen satsar helst på de anläggningar som redan finns. Men då måste det också finnas utbildad och kvalificerad personal. Mer än varannan beslutsfattare anser att tillgången på – och kostnaden för – kompetent personal är den allra viktigaste förutsättningen för var investeringarna hamnar. Några nämner också infrastrukturen, alltså energi och kommunikationer.

Dagens Arbete: Allt viktigare att tillverka i Sverige
Dagens Arbete: Därför tar företagen hem jobben

Ol’ Man River

Paul Robeson, in Show Boat:

Ah gits weary an sick of tryin’, Ahm tired of livin’ and skeered of dyin’. But ol’ man river, he jes’keeps rollin’ along.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök