skip to Main Content
Robotisering Och Automatisering – Vilka Blir De Nya Jobben?

Robotisering och automatisering – vilka blir de nya jobben?

Sverige har under det senaste decenniet klarat en stor förlust av jobb som automatiserats, och gjort så med bravur. Nya arbeten har skapats, som ersatt de försvunna.

Dramatiska profetior vill nu med teknikens hjälp utplåna hälften av de befintliga arbetstillfällena under de kommande 20 åren. Kommer den svenska arbetsmarknaden även fortsättningsvis att kunna förnya sig, i tillräcklig takt för att kompensera för detta omfattande bortfall?

Vilka krav kommer det att ställa på arbetstagarna, vad gäller omställningsförmåga och flexibilitet? Vem kommer att bli vinnare och vem kommer att bli förlorare? Hur kommer det att bli för de många som redan idag har svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden?

Alla svar ges inte i denna krönika (eller någon annanstans heller, för den delen!), men läsaren kan kanske få en och annan ledtråd till vad som komma skall.

Konkurrensen om de enklare jobben, de få som blir kvar, kommer sannolikt att öka till följd av digitalisering och robotisering. Kampen på botten av arbetsmarknaden blir således ännu tuffare än vad den redan är. Troligen kommer utanförskapet till följd av långvarig arbetslöshet också att öka. I ett pessimistiskt (läs: realistiskt) scenario blir detta utanförskap dessutom hårdare och för många permanent.

Fakta- och forskningsuppgifter i krönikan är huvudsakligen hämtade ur rapporten De nya jobben i automatiseringens tidevarv, utgiven av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Reflektioner, slutsatser och spekulationer därutöver får krönikören själv bära ansvaret för.

Nya tider födas och gamla tider dö

I en rapport från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) från 2014 serverades ett hårresande besked: drygt hälften av jobben i Sverige finns i yrken som kan komma att automatiseras inom 20 år.

En extra obehaglig nyhet för många inom den välsituerade övre medelklassen, var att stora delar av tjänstemannayrken för välutbildade personer riskerar att bli utkonkurrerade; bland annat ekonomer.

Ingenjörer och forskare förväntas i mindre utsträckning bli ersatta av datorer, bland annat eftersom de utför arbete som kräver kreativitet. Inom dessa yrken kan datorer rentav utgöra ett komplement som ökar människans produktivitet, snarare än att vara ett substitut som konkurrerar ut jobb.

I reda tal beräknas omkring 2½ miljoner arbeten i Sverige komma att ersättas av robotar och datorer under den kommande tjugoårsperioden.

Utvecklingens hjul är dock sedan länge i rörelse. Vi har redan i flera decennier levt under trycket från en datoriserad omvandling av arbetslivet. Det framgår av en ny rapport från SSF, presenterad våren 2015, att det redan under åren 2006-2011 skedde en automatisering i samma höga takt som den vi ser framför oss.

Under den angivna perioden försvann omkring tio procent av jobben i Sverige.

Trots det har en stabil sysselsättningsgrad upprätthållits, det vill säga nya arbeten har tillkommit i samma takt som tidigare jobb försvunnit. Detta beror bland annat på att stigande inkomster har ökat efterfrågan på nya varor och tjänster.

Vågen av digitalisering skapar också nya jobb, bland annat för att bygga och sköta digital teknik. Antalet dataspecialister ökade med drygt 3 000 personer per år mellan 2006 och 2011. Denna yrkeskategori förväntas också vara den som ger störst tillskott i antal jobb under de kommande 20 åren.

Att arbeten kommer att försvinna i automatiseringens kölvatten är en gammal sanning. Men vilka nya jobb som kan komma att skapas har knappt undersökts alls.

SSF:s studie från våren 2015 provar en sådan ansats: att söka urskilja vägarna till, och förutsättningarna för, de nya jobben under de kommande decennierna.

Tre kanaler genom vilka digitalisering kan öka efterfrågan på arbetskraft har identifierats. Den första är efterfrågan bland de yrkeskategorier som tar fram den digitala tekniken.

Den andra kanalen är efterfrågan på personer som säljer digitala tjänster, eller vars produkter eller tjänster indirekt påverkas positivt av digitalisering.

Den tredje kanalen är stigande efterfrågan till följd av inkomstökningar och lägre priser på varor och tjänster, oavsett om dessa kan härledas direkt till digitalisering eller inte.

Schackspelande robot

Den schackspelande roboten Charlie är byggd och programmerad av Hadi Darrous, teknikstuderande vid universitetet i Damaskus.

Charlie är konstruerad med Lego Mindstorms NXT 2.0 som grundenhet.

Och ja, det är något som inte riktigt stämmer med uppställningen av schackpjäserna …

 

Arbetsmoment och färdigheter som är svåra att automatisera

De amerikanska forskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne har studerat vilka faktorer, färdigheter och arbetsmoment som är svårare än andra att automatisera.

Yrken som kräver sådana egenskaper kan förväntas bli kvar och kanske rent av öka i omfattning. Forskarnas rön har sammanställts i en förteckning över vad de kallar flaskhalsar för datorisering:

Fingerfärdighet. Förmågan att utföra precisa och koordinerade rörelser med fingrarna på ena eller båda händerna, för att greppa, manipulera eller sätta samman mycket små föremål.

Händighet. Förmågan att snabbt röra endera handen, handen och armen tillsammans eller båda händerna för att greppa, manipulera eller sätta samman föremål.

Trånga arbetsutrymmen och obekväma arbetsställningar. Hur ofta behöver ett visst arbete eller arbetsmoment utföras i ett trångt utrymme, som medför en obekväm arbetsställning?

Originalitet. Förmågan att komma på ovanliga eller smarta idéer i samband med ett givet ämne eller situation, eller utveckla kreativa sätt att lösa problem.

De sköna konsterna. Kunskaper om teori och tekniker för att komponera, skapa eller framföra verk inom musik, dans, de visuella konsterna, drama eller skulptur.

Social perception och känslighet. Vara medveten om andra människors reaktioner och förstå varför de reagerar som de gör.

Förhandlingsskicklighet. Sammanföra andra människor för att försöka få dem att lägga sina motsättningar åt sidan.

Övertalningsförmåga. Övertala andra människor, så de ändrar uppfattning eller beteende.

Assistera och vårda andra människor. Tillhandahålla personlig assistans, medicinsk vård, känslomässigt stöd eller annan personlig omvårdnad till andra människor såsom medarbetare, kunder eller patienter.

Steampunk robot

Colin Neu är en ingenjör och konstnär, som specialiserat sig på robotar inspirerade av science fiction-genren Steampunk.

Här en figur som tycks vara ute på glid.

 

Vilka blir de nya jobben?

Det är svårt att sia, i synnerhet om framtiden. Med utgångspunkt i vad som ovan sagts, ska vi här ändå göra ett försök att hitta några områden och yrkesgrupper som kan komma att växa till sig de närmaste decennierna på den hastigt föränderliga arbetsmarknaden.

Vi har till att börja med den närmast självklara gruppen av systemutvecklare, programutvecklare och ingenjörer.

Den större mångfald av produkter som digitalisering bäddar för, kräver fler anställda som marknadsför, säljer, installerar och ger service. Ett grattis alltså, till de människor som jobbar med eller siktar emot den typen av arbeten.

Digitalisering möjliggör hantering av ett regelverk med mycket hög komplexitet. Detta kan leda till en ökad efterfrågan på jurister och andra byråkrater. Om det är något att glädjas åt? Säkert, för den som är välavlönad jurist eller siktar mot en karriär som maktfullkomlig byråkrat. Men för alla oss andra? Frågan lämnas öppen – läsaren får själv fylla i ett lämpligt svar.

Tvärtemot vad man skulle kunna tro – eller vilja tro – innebär inte datoriserade administrativa system något mindre behov av administratörer. Också dessa administrativa system lever i skuggan av Parkinsons Lag: arbetsuppgifternas omfattning växer i takt med de resurser som avsätts för dem.

Datoriserade administrativa system skapar väldiga administrativa resurser och därmed i förlängningen en myckenhet administrativt arbete. Vare sig det behövs eller (oftast) inte.

En kategori jobb som kan väntas öka, oavsett digitaliseringen, är sådana som efterfrågas därför att människors inkomster ökar. Exempel på sådana jobb är turismrelaterade arbeten, underhållning, säkerhetsrelaterade yrken och många tjänster som bygger på att tid för en del människor är värdefullare än pengar. Man betalar i det sistnämnda fallet alltså för en tjänst som sparar tid åt en – RUT-tjänster, till exempel.

Musicerande robot

Fastythefastcat har byggt en gitarrspelande robot, som kan framföra en coverversion av Little Talks (skriven av den isländska indie-gruppen Of Monsters and Men).

Roboten är byggd med Lego Mindstorms EV3, den tredje generationen av Legos robotsuccé. Tyvärr är repertoaren smal – roboten behöver fundamentala modifieringar för att kunna spela fler sånger än denna.

 

De redan utstötta – vad händer med dem?

Vilken betydelse kommer den fortsatta automatiseringen att ha för den kvarts miljon människor som i dag är oönskade på arbetsmarknaden – kan det egentligen bli så mycket svårare att få tag på ett fast arbete än vad det redan är?

Nej, kanske inte svårare, men däremot mer osannolikt att en enskild individ lyckas ta sig upp på torra land.

Det troliga är att vi får se ett ökat antal icke eftertraktade individer, som en följd av automatisering, ökade krav och hårdnande konkurrens. Ännu fler människor kommer alltså att sorteras allt längre ut från möjligheten till ett riktigt arbete och ett kring detta spunnet levnadsförlopp.

Om det antal jobb som realistiskt sett står till förfogande för de svaga grupperna på arbetsmarknaden inte ökar, blir det fler sökande per ledigt arbete. Därav den minskande sannolikheten – det är fler som slåss om lotterivinsterna. Det bör noteras att ett mått av slump och tillfälligheter ofta spelar in, på gott eller ont, i urvalsprocesserna. Det är därför inte frivolt att tala om lotterivinster i sammanhanget.

Eftersom människor i allt högre utsträckning kommer att samarbeta med intelligenta maskiner på arbetsplatserna, ställer det krav på en ökad kompetens hos arbetstagaren. Omställning till den nya tiden innebär därför undantagslöst vidareutbildning, i olika former och på olika nivåer.

Resultatinriktad utbildning är som bekant en obarmhärtig åtskiljare och avskiljare.

Den som är begåvad å huvudets vägnar och dessutom redan har en kvalificerad utbildning i bagaget, kommer att ta till sig de nya kunskaperna lättare och klara omställningarna bättre. Det visar i stort sett all relevant erfarenhet.

Den som saknar förutsättningar eller ambition riskerar i detta sammanhang att tilldelas en enkel biljett till ett långvarigt – kanske permanent – utanförskap på såväl arbetsmarknaden som i samhället.

Det innebär bland annat att den stora mängd asylinvandrare med låg eller närmast obefintlig utbildning som beräknas anlända till Sverige vart år under överskådlig tid, kommer att få det mycket svårt att hitta ett arbete. Förutom språk- och kulturklyftor finns det ett omfattande kunskaps- och utbildningsgap att överbrygga.

Eftersom vuxna människor med svag utbildningsbakgrund har svårare att ta till sig utbildning, finns det en påtaglig risk för att en stor andel av dessa asylinvandrare aldrig kommer att komma i närheten av ett arbete som kan ge dem och deras familjer en hederlig försörjning i Sverige.

Självförbättrande robot

Roboten Arnold S ägnade sig i början av sin karriär åt självförbättring, som kroppsbyggare. Vid tillvarons middagshöjd fick en bugg i systemet maskineriet att gå in i en långvarig fas av självförsämring, något som tog en ände med förskräckelse – Arnold S omprogrammerades till politiker.

Under de första stadierna av nedgången försökte Arnold S motverka förfallet genom att lappa och laga, tyvärr med som bäst marginella och temporära framgångar.

De visuella nyttoeffekterna nattetid var ändock betydande. I dunklet är alla kosmetiska defekter små.

 

Hopp för mänskligheten, trots allt?

Datorisering, digitalisering, automatisering, robotisering – det är inte bara kära barn som har många namn.

Det här är en utveckling som redan medfört revolutionerande förändringar för vår värld och som kommer att fortsätta göra nya avtryck i hela samhället och i hela vår tillvaro, för resten av våra liv.

Det lär bli anledning att återkomma i ämnet.

Låt oss avsluta med en skön och harmonisk förening mellan människa, symbolisk maskin och musik.

En ung Arnold Schwarzenegger, på den tiden enbart känd som världens främste kroppsbyggare, fick sin första seriösa filmroll 1976 i filmen Stay Hungry, mot bland andra Jeff Bridges och Sally Field.

Filmen innehåller en scen där Schwarzenegger spelar fiol tillsammans med några lokala musiker. Det är inte någon trickscen – Schwarzenegger (som aldrig brukat något musikinstrument förut) lärde sig traktera fiolen i tillräcklig utsträckning för att själv kunna spela de musikstycken, som den improviserade gruppen ger sig på.

Ingen dålig prestation av en cybernetisk organism – att lära sig spela fiol hör inte till det lättaste inom instrumenthantering.

Det finns plats för människor och hopp för mänskligheten, också i maskinernas tidsålder.

Foto i sidhuvud: Apex (Creative Commons)

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök