skip to Main Content
Almedalen 2015 – Seminarier Att Se Fram Emot

Almedalen 2015 – seminarier att se fram emot

På söndag, den 28 juni, börjar årets Almedalsvecka i Visby, Gotlands pärla (och hela Östersjöns, om gutarna får säga det själva).

Veckan kännetecknas av en ofantlig uppsättning seminarier, om bokstavligen allt mellan himmel och jord.

Förra sommarens Almedalsvecka sammanfattades av Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson, på ett sätt som inte bör undanhållas någon människa som förenar intellektuell kapacitet med ett fungerande sinne för humor: Året då det alternativa blev politisk norm.

Nå, Almedalsveckan rymmer förstås också sammankomster mindre alternativa och mer förankrade i verkligheten (de flesta, förhoppningsvis). Vi vänder oss nu åt det hållet.

Bevakningens Östersjöredaktör presenterar och kommenterar i detta inlägg ett halvdussin av årets seminarier, med ämnen som på olika sätt knyter an till den verksamhet som Blåeld bedriver och de intresseområden organisationen har.

Seminarierna återfinns även i Blåelds kalender, under rubriken Events.

Den läsare som är nyfiken på vad som i övrigt kan finnas av sammankomster under veckan, rekommenderas att själv söka i Almedalsveckans program.

Senare i veckan publiceras årets sommarkrönika, där vi blickar tillbaka på något av det som förekommit i omvärldsbevakningarna under första halvan av 2015.

I sommarkrönikan återfinns fördjupade avsnitt med tankar och reflektioner kring tre av Blåelds fokusområden: fas 3, socialt företagande och etablering/integration. Dessutom tar vi en titt på något av det som skrivits om automatisering och robotisering av arbetslivet, under det senaste halvåret.

Men nu först till Almedalen.

Civilsamhället

Riksidrottsförbundet står som huvudarrangör för en serie möten om civilsamhällets roll i vårt framtida samhälle:

Föreningslivet är en viktig del av Sverige. Nästan 50 procent av befolkningen gör frivilliga insatser. Hur kan förutsättningarna för den ideella sektorn utvecklas så att vi även i framtiden kan bidra till ett bättre samhälle?

Det första mötet äger rum redan första dagen av Almedalsveckan, söndag den 28 juni, och sedan fortsätter det var dag, till och med fredag den 3 juli.

För den som är obekant med begreppet civilsamhälle, eller känner sig osäker om vad det innebär, rekommenderas denna introduktionstext i ämnet: Civilsamhället – en introduktion.

Letar vi efter aktörer inom civilsamhället, behöver man här på Blåeld inte ens gå utanför dörren: Intressant, angeläget och tillfredsställande: Blåeld som aktör i civilsamhället.

Civilsamhällets roll i framtidens samhälle

Social ekonomi

Social Venture Network och Coompanion Gotland samarrangerar ett seminarium om socialt företagande den 29 juni:

Socialt företagande ökar möjligheten för de som har haft svårast att få arbete, att få jobb. Hur får vi fler intresserade?

Socialt företagande har varit ett av de heta politiska ämnena under våren, då arbetsmarknadsminister Ylva Johansson med ljus och lykta letat ersättningsaktiviteter för fas 3. De föreslagna traineejobben och utbildningsplatserna kommer uppenbart inte att vare sig räcka till eller hålla måttet. Dessutom är startsträckan i båda fallen lång.

Ett delikat problem är att flera stora fas 3-anordnare också driver sociala företag, delvis med hjälp av fas 3-deltagare och finansierade genom det anordnarbidrag som är kopplat till fas 3.

En av dessa organisationer är Blåeld, som givetvis klarar bådadera med ackuratess. Vid Sociala Företagsmässan 2015 gick priset för “Årets monter” till just Blåeld. Den som tittar bakom kulisserna och även beskådar verksamheterna som Blåeld bedriver, finner nog mer än så att prisa.

Social ekonomi skapar välstånd

Blå Bandet: Hjälp till barn vars föräldrar missbrukar

Blå Bandet, Sveriges Blåbandsungdom och Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet samverkar i ett seminarium den 30 juni, om en mycket utsatt grupp i samhället – barnen till missbrukare:

Många barn växer upp i hem där det förekommer olika former av missbruk. Vad kan vi som föräldrar, skolpersonal och föreningsledare göra för att hjälpa barnen och familjen?

Ofta döljer barnen för omgivningen att det finns svårigheter i familjen och tar stort ansvar för sina föräldrar. Samtidigt mår barnen dåligt och behöver stöd.

Detta är ett seminarium som ligger Blåeld nära hjärtat. Dels på grund av saken i sig, dels eftersom Blåeld är en av verksamheterna inom Södertörns Blåbandsförening och har sina humanistiska ideal och sin syn på den socialt utsatta människan därifrån.

Det kan vara på sin plats med ytterligare några rader om det känsliga problemområdet:

Omkring 10 procent av barnen i de nordiska länderna växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna har alkoholproblem.

Redan det att en vuxen super sig full och kontinuerligt dricker för mycket gör att de närstående mår sämre och dras med en känsla av osäkerhet.

Allvarliga alkoholproblem i familjen innebär stora påfrestningar för barnen, med allt från försummelser till dålig behandling och rent av tvångsomhändertaganden.

Barn i dessa familjer belastas många gånger mer än barn i familjer utan sådana problem. Bland annat är olycksrisker, självmordstankar och psykiska sjukdomar betydligt vanligare bland dessa barn än andra.

I en studie om barn i familjer med rusmedelsproblem lyfte man fram bland annat instabilitet och oförutsägbarhet i tillvaron, brutna löften, avsaknad av bekräftelse från föräldrarnas sida; men också det att barn tvingas ta ett större ansvar för hemmet, eventuell ensamhet och utanförskap och känslor av skuld och skam.

Hur kan vi se, höra och hjälpa barn till föräldrar som är missbrukare?

Immigration och integration

Marknadsundersökningsföretaget Ipsos arrangerar den 1 juli ett seminarium om vad de kallar Sveriges integrationsutmaning:

Hur ska Sverige klara av att ta vara på människors kunskaper och erfarenheter? Klarar vi integrationen med nuvarande invandringsnivå? Vad bör politikerna göra? Vad kan näringslivet göra? Vilka är framgångsvägarna som fler borde välja?

Som synes är seminariet primärt inriktat mot de kunskaper och erfarenheter som i vart fall en del av de senaste årens asylinvandrare har haft med sig i bagaget. Idealet är väl att skapa förutsättningar för hjärtevärmande berättelser om högt utbildade invandrare, som till slut finner sin rättmätiga plats på den svenska arbetsmarknaden.

Så långt, så gott, och egentligen inget större problem. Förr eller senare hamnar de flesta högskoleutbildade asylinvandrare någorlunda rätt, förutsatt att deras utbildning och kompetensprofil är kompatibel med kraven på den svenska arbetsmarknaden och att efterfrågan råder. Plus den inte oviktiga detaljen att de lärt sig svenska och vilka seder och bruk som gäller i Sverige, framförallt förstås på arbetsplatsen.

Mer bekymmersamt är det för den rätt stora del av asylinvandrarna – mellan en tredjedel och drygt hälften – från stora immigrantleverantörer som Irak, Syrien och Somalia, vilka på sin höjd har utbildningsnivå motsvarande svensk grundskola.

Bland människor i denna kategori är arbetslösheten hög, bitvis oroväckande hög, liksom utanförskapet. Det finns därtill anledning att befara, att det hos väl många saknas en framträdande ambition vad gäller att bli en fullvärdig och väl integrerad del av det svenska samhället.

Så kan det inte fortsätta, om det är ett gott samhälle för alla människor, infödda så väl som invandrade, som vi vill ha.

Hur ska Sverige klara integrationsutmaningen?

Det uppkopplade samhället

Dagens Industri och Coor Service Management samverkar i ett seminarium den 2 juli, om något som i allt högre grad och allt raskare takt håller på att stöpa om arbetslivets landskap. Det rör sig om den teknikutveckling som handlar om smarta system, automatisering, robotisering – kärt barn har många namn:

Det smarta samhället ökar möjligheterna att utveckla och effektivisera våra arbetsplatser och servicen till dessa. Vilka blir konsekvenserna i samhället?

Den snabba teknikutvecklingen, med Internet of things som ledord, förändrar förutsättningarna för länder, företag och arbetstagare. Vad som kallas Det smarta samhället växer fram och med det också möjligheterna att utveckla och effektivisera servicesektorn.

Investeringar i serviceanpassade system och processer kan bidra till en effektivare kärnverksamhet. Kommer förändringarna i servicesektorn att få samma effekter som en gång förändringarna i jordbruket och industrin?

Under seminariet debatteras i första hand förändringarna för servicesektorn och dess vidare påverkan på företag, organisationer och samhället i stort.

Det uppkopplade samhället – vägen till en smartare värld eller mer arbetslöshet?

Fattigdom i Sverige – i vår tid

Tankesmedjan Tiden arrangerar ett seminarium den 3 juli, där de tar upp frågan om fattigdomen i Sverige:

De ekonomiska och sociala klyftorna ökar i vårt land och enligt flera mätningar tilltar den relativa fattigdomen. Enligt den nyligen lanserade rapporten ”Working poor – om arbetande fattigdom och klass i Sverige” lever en allt större andel arbetare i fattigdom.

Rapporten Working poor förtäljer bland annat, att var femte ensamstående arbetarförälder och en fjärdedel av de utlandsfödda arbetarföräldrarna lever i fattigdom i dagens Sverige. Än värre är det förstås för de som är utan arbete. År 2013 var nästan varannan person utan jobb fattig – en fördubbling jämfört med 2005.

Ytterligare en mängd nedslående statistik presenteras i rapporten, men också förslag på politiska lösningar. I första rummet en förbättrad arbetsmarknads- och sjukförsäkringspolitik. En politik som inte straffar ut människor utanför arbetsmarknaden och som möjliggör trygga jobb med bra löner, särskilt för de som står längst från arbetsmarknaden.

Med seminariet om integrationens utmaningar, två dagar tidigare, i fonden kan det vara värt att notera att rapportens förslag till lösningar går stick i stäv med vad många seriösa debattörer ser som den troliga utvecklingen i Sverige. Nämligen att den ökande asyl- och anhöriginvandringen av lågkvalificerad och lågproduktiv arbetskraft antingen kommer att leda till att välfärdssystemen urholkas, eller till att förhållandena på arbetsmarknadens nedre nivåer mycket försämras: betydligt lägre löner, usla arbetsvillkor, kortfristiga och otrygga anställningar.

I ett trist scenario försämras villkoren längst ned i arbetsmarknadshierarkin, samtidigt som välfärdsystemen också försämras. Framförallt vad gäller nivåerna på ersättningarna, till exempel försörjningsstödet. Det är nämligen poänglöst med löner som ligger under socialbidragsnivån. Det motiverar inte i någon högre grad till ambitiösa arbetsinsatser.

Kan man verkligen vara fattig i Sverige?

Working poor

Merle Travis:

Saint Peter don’t you call me ’cause I can’t go – I owe my soul to the company store!

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök