skip to Main Content
Unga Arbetslösa Nobbar Jobben

Unga arbetslösa nobbar jobben

Var det inte det vi gamla uvar med silver i skäggstubben visste. Svensk ungdom av i dag är förslappad och moraliskt fördärvad i sådan utsträckning, att de inte klarar av att ta ett hederligt jobb.

Bevakningens redaktör dignar under en börda av larmrapporter och lamentationer om detta förskräckliga sakernas tillstånd.

O tempora, o mores!

De senaste månaderna har det förts en debatt om de yrkesmässiga kvaliteterna hos de asylinvandrare från Syrien som anlänt till Sverige det senaste året. Bland andra intressenter har statsminister Löfven uttalat sig i mycket positiva ordalag om högskolemeriterna inom denna grupp. Den syriska läkarkårens skandinaviska diaspora har höjts till skyarna, bland annat i den oberoende svenska statstelevisionen.

Nu kastas det dock smolk i glädjebägaren från besvärande kompetent håll. Ett dussintal ledande företrädare för AT-nämnden konstaterar, att läkare med utländsk utbildning numer har svårare att klara kraven för att kunna godkännas som läkare i Sverige.

Nå, de som inte tar sig igenom det nålsögat ska väl i vart fall inte behöva gå sysslolösa. Finns det inga tjänster som personalläkarpraktikant på Sveriges Television?

Apropå att inte klara kraven: OECD underkänner Arbetsförmedlingens arbete. Också.

Världen ställer tuffa krav på vuxna människor. Eller borde i alla fall göra det.

Latmasken sitter mellan skulderbladen

Ett totalt passivt arbetssökande leder garanterat till arbetslöshet, skriver Svala Pirus, psykolog på Arbetsförmedlingen med adress Sveriges arbetslösa ungdomar:

Ett arbetsförmedlingskontor bjuder in 185 [arbetslösa] ungdomar till en rekryteringsträff. Arbetsgivaren vill anställa mellan 35-40 ungdomar. 12 personer kommer.

Ytterligare en rekryteringsträff, denna gång bjuds knappt 50 ungdomar in. Ingen kom.

En handfull ungdomar söks för sommarjobb. Drygt 50 personer kallas. Ingen kommer.

Expressen: Unga arbetslösa – ni måste hugga i

Telge Tillväxt har jobbplatser, men saknar ungdomarna. Just nu har de fler jobb än sökande. Det oroar vd Ewert Sjöstrand:

Telge Tillväxt kallade 25 arbetssökande ungdomar till en rekryteringsträff. Fem dök upp. Av dessa tackade tre nej till arbete. Den ena var för morgontrött, en tyckte det var pinsamt att behöva plocka skräp, den tredje ville ha ett kontorsjobb och inget annat.

Men varför tar inte ungdomarna chansen om det kan resultera i jobb?
– Vi vet inte. Det värsta scenariot är att de tappat tilltro till samhället, sin egen förmåga och kraft, säger Telge Tillväxts vd Ewert Sjöstrand.

Länstidningen: Jobben finns – men ungdomarna vill inte ha dem

Det finns ett antal ungdomar i Sverige som inte gitter att ta ett arbete. När de drar usla ursäkter behövs en vuxenvärld som inte jamsar med, skriver Norrans politiska redaktör Sakine Madon i en krönika i Dagens Samhälle:

Så här års får många unga chansen att få in en fot på arbetsmarknaden. I debatten låter det som att de arma ungdomarna inget hellre vill än att jobba. Men det finns en aspekt som politiker och debattörer knappt tycks medvetna om: en hel del ungdomar “pallar” inte att ta ett arbete, särskilt inte ett tråkigt sådant.

Unga i Sverige har alla förutsättningar i världen. När de drar usla ursäkter som morgontrötthet, eller att det skulle vara pinsamt att plocka skräp, behövs en vuxenvärld som inte jamsar med.

Dagens Samhälle: Nu behövs en vuxenvärld som inte jamsar med

Långt ifrån alla klarar en seriös granskning

Läkare med utländsk utbildning har idag svårare att klara kraven för att kunna godkännas som läkare i Sverige. Vi är oroade över försämringen av den medicinska kompetensnivån, skriver företrädare för AT-nämnden i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

En myt som upprepas tillräckligt ofta kan lätt uppfattas som en sanning till sist. Ett sådant exempel är den nu av politiker allt oftare framförda uppfattningen att det finns ett stort antal läkare i Sverige med läkarutbildning utanför Sverige som hindras att arbeta i svensk sjukvård på grund av onödigt administrativt krångel.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill därför skapa ett “snabbspår” för dem in på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av att bland annat radioprogrammet Kaliber nyligen uppmärksammat några tragiska exempel på vad bristande medicinsk kompetens och fortbildning kan leda till, behöver denna förenklade bild nyanseras.

Alla som söker sjukvården för ett läkarbesök förväntar sig att den läkare man möter har en rimlig kunskapsnivå och en god grundläggande utbildning. Därför är kraven också höga på våra läkare, som för att få arbeta självständigt som läkare och för att börja specialisttjänstgöring måste ha legitimation, utfärdad av Socialstyrelsen.

Svenska Dagbladet: Utländska läkare blir oftare underkända

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknaden

Enligt en nyutkommen OECD-rapport behöver Arbetsförmedlingen både bli flexiblare och bättre på att samarbeta med kommuner och andra myndigheter lokalt, skriver Arbetet:

OECD-rapporten handlar om hur arbetsmarknadspolitiken fungerar lokalt, och inte minst om hur flexibla myndigheterna är när det gäller att rusta arbetskraften för företagens behov.

Här kan Arbetsförmedlingen bli betydligt bättre, skriver rapportförfattarna. Myndigheten är hårt styrd av sina budget- och rapporteringssystem, och av hur de nationella arbetsmarknadsprogrammen är utformade. Därför har den svårt att hitta nya, flexibla lösningar tillsammans med kommuner och andra lokala aktörer.

Arbetet: OECD kritiserar stelbent Arbetsförmedling
Hämta rapport: OECD Reviews on Local Job Creation

För att motverka följderna av globalisering och digitalisering behöver utbildningsinvesteringarna öka i branscher där män arbetar. Det skriver Almegas branschansvariga Li Jansson i en debattartikel i Dagens Samhälle:

Könsskillnaderna mellan kvinnor och män har aldrig varit större vad gäller andelen av befolkningen som deltar i en utbildning. Hela 36 procent av kvinnorna och bara 22 procent av männen mellan 25 och 64 år har deltagit i en utbildning.

Sveriges andra kunskapsklyfta är att urbana hipsters drar ifrån landsbygden. Under lång tid har andelen som utbildar sig i vuxen ålder varit lika över landet. Men sedan finanskrisen har en kraftig förändring skett där kunskapsinvesteringarna faller i glesbygd.

Den tredje kunskapsklyftan är skillnaden mellan inrikes- och utlandsfödda, vilken växer i skuggan av den högsta invandringen till Sverige sedan andra världskriget.

Särskilt oroande är situationen för de 227 000 utlandsfödda som saknar arbete och högst har förgymnasial utbildning. Även med den mest flexibla arbetsmarknaden i världen krävs kunskapsinvesteringar för att göra dem anställningsbara.

Dagens Samhälle: Satsa på att utbilda männen när jobben slås ut

Vad ska du bli (om du inte vill hugga i)?

Det var bättre ungdom förr – Thåström, Gurra å Fjodor:

Gå upp gå till jobbet, jobba jobba äta lunch; samma sak händer i morgon.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök