skip to Main Content
Våra Välfärdssystem Har öppnats För Fusk Och Brottslighet

Våra välfärdssystem har öppnats för fusk och brottslighet

Expressens vanligtvis så balanserade ledarskribent Anna Dahlberg har skrivit en rasande ledare, om den organiserade brottslighet som börjat utnyttja delar av det svenska välfärdssystemet.

Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som bjuder de kriminella rika möjligheter att sko sig, bland annat genom det i panikartad hast avskaffade systemet med etableringslotsar, samt med nystartsjobben där ingen rimlig kontroll verkar finnas över vart pengarna tar vägen.

Den tidigare alliansregeringen får mycket hård kritik. Dahlberg börjar med det katastrofala systemet med etableringslotsar och betar sedan av reform efter reform, som hon menar har öppnat olika välfärdssystem på vid gavel för fusk och brottslighet.

Göteborgs kommun har provat med reformer i en mindre skala och inom ett annat område – sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Kommunen har ställt krav på anbudsgivarna att skapa arbetstillfällen för människor med svag ställning på arbetsmarknaden. Vissa framgångar har rönts, men varnande röster höjs också.

Nationalekonomen Tino Sanandaji visar, med hjälp av statistik från SCB, att det stora problemet med etablering av nyanlända asylinvandrare inte är den tid det tar för välutbildade att komma i arbete.

Det bekymmersamma, enligt Sanandaji, är den stora andelen som har en svag utbildningsbakgrund då de kommer till Sverige. Mötet med en kompetenskrävande och kunskapsintensiv arbetsmarknad blir inte lyckligt. Arbetslöshet, utanförskap och höga sociala och samhällsekonomiska kostnader blir resultatet.

Avslutningsvis tar vi oss en titt in hos framtidsministern och roar oss med en internationell utblick – svenska småföretag som satsar i Afrika.

Välfärdssystemens dödgrävare

En grupp står i särskild tacksamhetsskuld till alliansen – de kriminella. Det skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg i en furiös ledare. Under de borgerliga åren öppnades välfärdssystem på vid gavel för fusk och brottslighet:

Ett vanligt brottsupplägg [vad gäller nystartsjobben] har varit att sätta skyhöga löner – låt säga 50 000 kronor i månaden för en långtidsarbetslös vaktmästare – varav Arbetsförmedlingen snällt har betalat ut två tredjedelar av lönekostnaden. I den mån något jobb över huvud taget har utförts får den anställde bara en bråkdel av bytet.

Kombinationen av stora pengar, liten upptäcktsrisk och låga straff är för kriminella vad saft är för getingar. Och just nu står Arbetsförmedlingen för den sötaste saften.

Attackerna mot välfärdssystemen följer ofta samma mönster: de kriminella skaffar sig falska identiteter, falska kontrolluppgifter och en företagsfasad och börjar sedan sitt plundringsstråk genom det offentliga.

Detta är en oerhört allvarlig kriminalitet. Det är ett systemhot mot välfärdsstaten och vi riskerar att finansiera framväxten av allt mäktigare kriminella nätverk. Därtill sätts konkurrensen ur spel när seriösa företag tvingas tävla med skojare och bedragare.

Expressen: Naiva borgare har bäddat för kriminella

Offentlig upphandling och sociala hänsyn

I Göteborg har sju kommunala bolag och förvaltningar ställt krav på sociala hänsyn vid 25 upphandlingar. Det har skapat arbetstillfällen för människor som befinner sig i arbetsmarknadens periferi och i normala fall har små möjligheter till ett jobb:

I Göteborg var det Familjebostäder som först tog initiativ till upphandling med social hänsyn. För städning av bolagets nordöstra distrikt i Göteborg krävde Familjebostäder att städföretaget skulle rekrytera lokalt. Ett tiotal personer från Bergsjön fick genom detta jobb.

– Social hänsyn ger en win-win situation för alla. Arbetsgivaren får rätt person till en tjänst och arbetslösa får möjlighet till jobb och arbetslivserfarenhet, säger Maja Ohlsson vid Upphandlingsbolaget.

Arbetet: Skapa jobb ett krav när Göteborg upphandlar

Hämta uppsats: Möjligheten att beakta sociala hänsyn i offentlig upphandling

Second hand-butiken Pärlan i Tranås drivs som ett socialt företag. Det har snart gått två år sedan butiken öppnades och verksamheten rullar på bra:

Hittills har tre personer, en på heltid och två med 50-procentiga tjänster, kunnat anställas.

De anställda får sina löner från de intäkter butiken ger. På Pärlan arbetar dessutom personer som under en period har arbetspraktik via Arbetsförmedlingen.

Tranås Tidning: Socialt företag med flyt

Arbetsmarknad och integration

För en nyligen invandrad person, med rätt utbildning och erfarenhet, kan det räcka med två månader för att få igång en karriär i Sverige. Det hävdar Camilla Hermelin, vd för företaget Karriärkonsulten, vilket lotsar nyanlända in på arbetsmarknaden:

– Oftast är det mindre företag vi samarbetar med. De tar emot en praktikant som får verksamheten att växa – då får de plötsligt ett behov av att anställa. På så sätt skapar vi jobb som inte fanns tidigare, säger Camilla Hermelin.

Med större bolag går det trögare. Trots att Karriärkonsulten sitter på kompetenser inom många bristyrken, är intresset ofta ljummet när de presenterar sitt erbjudande.

– Det finns enorma resurser om företagen bara öppnar ögonen. Vi kämpar för att få dem att inse det. Bland dem vi coachar har vi arkitekter, ekonomer, pedagoger, systemvetare, ingenjörer och säkerhetsarbetare – högutbildad arbetskraft som samhället behöver. Alla skulle vinna på att fler jobbade, konstaterar hon.

Svenska Dagbladet: Karriärkonsulten hjälper nyanlända till ett jobb

Det finns ett centralt problem med det åtgärdsprogram för nyanlända som regeringen lade fram i förra veckan: problemformuleringen och därmed de framtida reformåtgärderna baseras på önsketänkande om vad integrationsproblemet beror på. Det skriver nationalekonomen Tino Sanandaji i en krönika i affärstidningen Realtid.se:

Den utan jämförelse viktigaste orsaken till låg sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga är låg utbildningsnivå i kombination med allt högre krav på dagens kunskapsintensiva arbetsmarknad.

Socialdemokraterna tycks dock fortsätta förneka denna obekväma sanning. Det är mer upplyftande att låtsas att problemet har varit att alla läkare och civilingenjörer går arbetslösa för att svensk byråkrati är långsam med att validera examina.

Att Sverige tvingat tusentals läkare gå arbetslösa eller har världens bäst utbildade taxiförare är inget annat än populistiska vandringsmyter.

Några promille av flyktingarna är mycket riktigt läkare, och dessa brukar också komma i arbete när de lärt sig språket. Utanförskapet är föga oväntat mest koncentrerat bland majoriteten med endast förgymnasial utbildning, men dessa nämns knappt i regeringens problemformulering.

Realtid.se: Regeringens önsketänkande om nyanlända

Hämta rapport: Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Framtiden

Vår nya framtidsminister Kristina Persson har gripit sig verket an. En expertgrupp har tillsatts för att ta reda på hur den svenska arbetsmarknaden ska möta framtidens utmaningar, med bland annat hotet från robotisering av allt fler arbetsuppgifter:

– Vi måste ha beredskap för att möta förändringarna. Det handlar om utbildning, regler, skatter, villkor för företagande och kreativitet, säger Kristina Persson.

Gruppen, som leds av Kommunals ordförande Anneli Nordström och ekonomen Klas Eklund, ska se över hur arbetsmarknaden kan förändras samtidigt som målet med hög sysselsättning och låg arbetslöshet ska bevaras.

Arbetet: Robotarna kan ta hälften av alla jobb

Regeringskansliet: Framtidsministerns analysgrupper är nu tillsatta

Afrika

Den höga tillväxttakten i de afrikanska länderna söder om Sahara lockar allt fler svenska exportföretag att söka lyckan i regionen. Tidningen Entreprenör tar oss med på en resa till en kontinent där utvecklingen tagit fart och den ekonomiska aktiviteten blir allt livligare:

Det svenska tjänsteföretaget Samres driver ett callcenter i Senegal, medicinteknikföretaget Boule Diagnostic säljer blodanalysapparater i ett 10-tal afrikanska länder, nätbolaget Eltel bygger ut elnätet i Botswana och Zambia och entreprenören Marie Engelsson driver sitt eget skönhetsvårdsföretag i Tanzania.

Det är framför allt bland de små företagen som Afrika är en riktig exportraket. Sedan 2004 har den svenska exporten bland småbolagen ökat med 112 procent, dock från låga nivåer. Under 2013 var det exporten till Afrika som var den mest motståndskraftiga och som haft den lägsta nedgången av samtliga tillväxtmarknader, visar siffror från SCB.

Entreprenör: Småföretagen som vågar satsa i Afrika

Afrika (repris)

Thåström:

Afrika, måste tillbaks till Afrika …

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök