skip to Main Content
Antalet Jobb Med Lönesubventioner Fortsätter Att öka

Antalet jobb med lönesubventioner fortsätter att öka

Fler och fler får anställning med hjälp av någon form av lönesubvention. En spegling av att allt fler arbetslösa klassificeras som svaga på arbetsmarknaden.

Det är nog väl att stöden finns. Även om arbetsmarknaden är relativt stark, så befinner sig de flesta av de arbetslösa från de svaga grupperna långt från ett ordinarie arbete.

Den utredning om Arbetsförmedlingen som alliansregeringen tillsatte för ett år sedan är nu ett minne blott. Utredningen läggs ned, med den lakoniska motiveringen att den inte behövs.

Antalet industrijobb i Sverige minskar stadigt. Problematiskt på ett sätt, kan tänkas. Å andra sidan finns det förstå-sig-påare som menar, att tanken om en ny industrination bör betraktas som en yttring av nostalgi och inte mycket mer.

Receptet för jobbtillväxt den närmaste framtiden? Tjänsteföretag och entreprenörer, så klart – just så som det låtit för jämnan det senaste decenniet.

Byggnadsbranschen kanske ändå borde dra ett strå eller två till stacken. Bostadsbristen har inte varit värre på många, många år och börjar anta direkt samhällsfarliga proportioner. Ett kollektivt andrahandskontrakt i en närförort är numera blott en avlägsen dröm från ett tidigt 1990-tal.

Arbetsmarknad

Jobben där staten bidrar med delar av lönen växer snabbare än arbetsmarknaden i övrigt, skriver Arbetet, utifrån statistik från Arbetsförmedlingen:

Det är framförallt de särskilda anställningsstöden och nystartsjobben som har växt snabbt på senare år, stödformer där arbetsgivaren får halva eller mer än halva lönen betald. Insatser riktade mot personer med funktionsnedsättning ökar också, men inte i samma takt.

– Det finns inget som talar för att volymerna kommer att minska. Etableringsuppdraget som innebär att nyanlända snabbare söker sig ut på arbetsmarknaden talar snarare för att de subventionerade anställningarna ökar, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Arbetet: Jobb med stöd fortsätter öka

Arbetet: “Arbetsmarknaden stark – trots allt”

Arbetsförmedlingen

Regeringen lägger ned den utredning om Arbetsförmedlingen, som alliansregeringen tillsatte för ett knappt år sedan. Beskedet kommer från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S):

– Flera av uppdragen som utredningen hade krävs det ingen statlig utredning för, utan där kan vi agera direkt. Det gäller till exempel hur man kan samarbeta med kommunerna. Där har vi ändrat i regleringsbrevet till myndigheten, säger Ylva Johansson.

Hon pekar också på att regeringen från årsskiftet tagit bort två tredjedelar av de regleringar som styr Arbetsförmedlingens arbete.

Dagens Nyheter: Utredningen om Arbetsförmedlingen läggs ner

Dagens Nyheter: Fack och arbetsgivare kritiska mot utredningsstoppet

Näringsliv och entreprenörskap

Sedan millennieskiftet har drygt 160 000 industrijobb i Sverige försvunnit. IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe varnar för en avindustrialisering som på sikt kan hota välfärden:

– Det är oerhört allvarligt. Vi har sedan millennieskiftet, och även dessförinnan, sett en vikande trend när det gäller industriproduktion och industrikapacitet i Sverige, säger Anders Ferbe.

Han menar att svensk industri investerar för lite och satsar för lite på forskning och utveckling. Enligt Ferbe kommer det att påverka den svenska ekonomin negativt – och det kommer slå mot välfärden.

Sveriges Television: 160 000 svenska industrijobb borta

Många lever fortfarande i föreställningen att vi i vår ekonomiska politik måste bygga förutsättningar för småföretag att bli nästa storföretag, att det finns en naturlig livskurva som spänner från den lilla nystartade firman till nästa Ericsson. Men det är knappast en rimlig bild, skriver Nicklas Lundblad, rådgivare i samhällsfrågor åt Google, i en gästledare i Svenska Dagbladet:

Nackdelarna med detta perspektiv är att vi ställer fel frågor. Vi undrar hur vi kan skapa nya industrier, hur vi kan skapa nya företag i samma storlek som Ericsson eller hur vi kan se till att småföretagen växer.

En bättre konkurrensrätt, en bättre förståelse för företagandets former och livslängd och kanske lite experimenterande när det gäller nya företagsformer skulle vara en mycket bättre väg att gå.

Svenska Dagbladet: Industrinationen är en nostalgisk idé

Staten ska vara försiktig med riktade företagsstöd för att stimulera entreprenörskap och nyföretagande, menar forskaren Niklas Elert. Han anser att det är bättre med stabila spelregler, som inte ändras för ofta. Dessutom tyder forskning på att humankapitalet spelar större roll för nyföretagandet än vad institutionella faktorer gör:

– Många politiker är förtjusta i nyföretagande och ser det som ett sätt att minska arbetslösheten. Men det kan leda till “nödvändighetsentreprenörskap”, att någon startar företag för att hon eller han inte kan få ett jobb. Har man ingen bra affärsidé kan det få förödande ekonomiska konsekvenser för individen.

– Människor kan bara lära sig driva företag genom erfarenhet. Det innebär exempelvis att Ung företagsamhets verksamhet, där ungdomarna får starta, driva och lägga ner ett företag, är vad som gör att deras företag överlever. Inte att de har fått en kurs i entreprenörskap, säger Niklas Elert.

Esbri: Tjänsteföretag största jobbskaparna

Hoffice (Home+office) är en växande trend bland entreprenörer med kontoret på fickan. Genom att öppna upp sina hem för varandra uppstår nya möten samtidigt som arbetsdagarna blir både roligare och effektivare:

– Hoffice känns som en väldigt bra plattform när man är helt ny som egen företagare, just att sitta med en massa andra som också driver eget. Bara att komma hit är väldigt inspirerande. Det är ofta många kreativa människor som samlas och som jag ser att jag även kommer att kunna samarbeta med, säger Anna-Maria Norman som jobbar med grupprocesser genom brädspelet Cohero.

Entreprenör: Trendigt jobba hemma tillsammans

Sambos på försök

David Shutrick:

Alla hjälper till i vårat kök – vi är sambos på försök.

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök