skip to Main Content
Integration: Sociala Företaget Yalla Trappan Bryter Utanförskapet

Integration: sociala företaget Yalla Trappan bryter utanförskapet

Det sociala företaget Yalla Trappan, vars mål är att skapa jobb för utlandsfödda kvinnor med svag anknytning till arbetsmarknaden, är ett litet ljus i Malmömörkret.

Staden knäar annars under arbetslöshet, bidragsberoende, sociala oroligheter och kriminalitet.

Alltför många miljoner kronor pumpas årligen in i obeständiga projekt i vissa förorter, hävdar en debattör med egna erfarenheter från betongen. Hon efterlyser mer av stadigvarande satsningar för förortens ungdomar och mindre av kortlivade experiment.

För bara några år sedan spred media ständigt budskapet om att invandringen till Sverige var en för landet och samhället lönsam affär.

Nu dessa återkommande dystra bulletiner om bidragsberoende och utanförskap. Vad är det som hänt i nationen, på så kort tid, som gjort siffrorna i boksluten så röda och texterna från kommentatorer och debattörer så svarta?

Efter denna bukett av sobra inslag, unnar sig bevakningens redaktör att spela lite teaterapa. Han sätter på sig Janus-masken och blickar både mot arbetets framtid och mot dess historia.

Apropå teater och historia: i kulturinslaget en klassisk scen ur filmen Casablanca.

Socialt företagande

Yalla Trappan är ett socialt företag i Malmö, som har till mål att skapa jobb och självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden:

– Vinsten för individen är stor. Många av de kvinnor som är här har många och långa sjukskrivningsperioder bakom sig och det är ett stort utanförskap där man känner att man inte gör nytta, säger Christina Merker-Siesjö, initiativtagare till Yallatrappan.

Många av kvinnorna har bott i Sverige i 15-20 år och för några är det här deras första jobb.

Sveriges Television: Sociala företag bryter utanförskapet

Integration

Malmö har Sveriges högsta kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd. Räkningen för 2014 landade på närmast ofattbara en miljard kronor. Nu måste frågan upp på den nationella agendan, skriver Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd i Malmö, i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

I genomsnitt var över 20 000 personer under 2014 inskrivna hos Arbetsförmedlingen och var tionde Malmöbo tvingades någon gång under året ta emot ekonomiskt bistånd från kommunen. Detta för med sig att Malmö har Sveriges högsta kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd och räkningen landade för 2014 på ofattbara en miljard kronor.

När rikets tredje största stad i sådan utsträckning tappat greppet om arbetslösheten, måste frågan upp på den nationella agendan.

Svenska Dagbladet: Betona allas ansvar för egen försörjning

Realtid: Sorgebarnet Malmö

Nabila Abdul Fattah, ledarskribent i ETC, är trött på att bidragsgivare skickar experimentfolk till de invandrartäta förorterna i stället för att ge pengar till fasta verksamheter. I en ledare lägger hon ut texten om orsakerna till sin påkomna matthet:

Vissa områden projekteras tills de kvävs. Enligt Sydsvenskan startades det 345 projekt på Rosengård i Malmö mellan åren 2000-2011. Alltså ungefär två i månaden. Kostnaden för detta blev drygt 319 miljoner kronor.

Resultatet blev en experimentverkstad med många glada projektledare med sina alldeles egna testlabb. För invånarna på Rosengård blev det mer eller mindre ingen skillnad. Skolresultaten förblev i princip desamma, arbetslösheten likaså.

Länge klandrade jag projektledarna (som nästan alltid kommer utifrån). Men nu tycker jag det är läge att också lägga ansvar på både bidragsgivarna och stadsdelsförvaltningarna.

ETC: Sluta göra oss i förorten till labbråttor

Arbetsliv i framtiden och i dåtiden

Den som oroar sig över automatiseringen gör klokt i att fundera kring hur mycket som redan har hänt, skriver nationalekonomen Andreas Bergh i en gästledare i Svenska Dagbladet. Dagens välstånd hade varit omöjligt, om vi inte skapat maskiner som tagit våra jobb:

Vad ska vi då arbeta med när robotarna tar våra jobb? I en marknadsekonomi avgörs detta av vad människor är beredda att betala för. Eftersom vi är rikare än någonsin, och tekniken mindre begränsande än någonsin, är det till stor del människors fantasi och skaparförmåga det kommer an på. Det är trots allt den som tagit oss dit vi är i dag.

Svenska Dagbladet: När robotarna gör våra jobb

En dröm om att samla och skildra svenskarnas arbete resulterade i Arbetets museum, som öppnade i Norrköping för drygt 20 år sedan. Museet samlar inte främst på saker, utan på berättelser:

Skorstenen som en gång var en ångestladdad påminnelse om en förlorad tid, en förlorad stad – symboliserar nu något annat. För när den svenska arbetarrörelsen ville samla och skildra historien om slitet och svetten var det gamla industrinavet den perfekta platsen.

Två beslut blev avgörande för museets framtid. Det ena är att man inte ska samla på historiska föremål, utan på människors berättelser. Det andra är att Arbetets museum inte är ett museum för arbetarrörelsen, utan för just arbetet.

Arbetet: Fabrikens nya liv

Åsiktsfrihet, yttrandefrihet och demokrati

Spelas på hög volym:

Allons enfants de la Patrie …

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök