skip to Main Content
Om Arbetsmarknad, Socialbidrag Som B-kassa Och Integration I Omvärldsbevakningen Vecka 43

Om arbetsmarknad, socialbidrag som b-kassa och integration i omvärldsbevakningen vecka 43

Alliansen lyckades bättre med sin arbetslinje än den har fått erkännande för. Det hävdar en renommerad samhällsdebattör. Vad den tidigare regeringen missade, var att berätta om framgångarna på ett begripligt och trovärdigt vis. Så kan det gå till, även på de högsta nivåer.

Vi läser allt oftare debattartiklar och framtidsstudier som målar upp en mörk bild av den arbetsmarknad som väntar runt hörnet. Den digitala revolutionen, automatisering och robotisering lär ska reducera behovet av mänsklig arbetskraft i en förfärande takt.

Att hotet är reellt bekräftas av en studie som visar att de nya och glamorösa IT-företagen, avancerade och kunskapsintensiva som de är, inte genererar särskilt många nya arbetstillfällen.

Allt fler arbetslösa saknar a-kassa och tvingas leva på försörjningsstöd – en sekunda variant av a-kassan; en b-kassa, om ni så vill.

Integration kräver mer än symbolpolitik och verkningslösa projekt. Men om ett projekt är angeläget och i viss utsträckning framgångsrikt – är det då så klokt att lägga ned det?

Veckans kulturinslag minner om en tid som flytt. Det var kanske inte bättre förr, men i nostalgins backspegel ramas det förflutna gärna in av ett lyckoskimmer.

Arbetslöshet

Alliansens arbetslinje var inget misslyckande, skriver nationalekonomen Magnus Henrekson i en gästledare i Svenska Dagbladet. Vad Alliansen däremot misslyckades kapitalt med, var att få ut budskapet om framgångarna:

Sedd i detta perspektiv är det inte svårt för politiker att sänka arbetslösheten. Redan för ett tjugotal år sedan sade Assar Lindbeck att man i princip kan få ner den till noll, det är bara att “ge alla arbetslösa en bok och kalla dem studenter”.

Det väsentliga är därför att studera sysselsättningen. Och Alliansen har inte misslyckats på sysselsättningsområdet – tvärtom – de har bara gruvligt misslyckats att kommunicera hur väl sysselsättningen utvecklats. Sverige har nämligen högst sysselsättning, som andel av befolkningen, av samtliga 28 EU-länder. Vi är med andra ord redan bäst i hela EU.

Svenska Dagbladet: Problemet var inte jobben, utan kommunikationen

Arbetsmarknad

Tiden är kommen att planera för kortare veckoarbetstid och andra sätt att beskatta än på arbetsinkomster, skriver Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug i en debattartikel i Dagens Nyheter. Skälet till detta är den digitala revolutionen, som beräknas utradera två miljoner arbetstillfällen i Sverige under de närmaste decennierna:

Och det är inte vilka jobb som helst som försvinner. Det är de jobb som bär upp medelklassens trygghet. Arbeten som vi uppfattat krävande kompetens och utbildning kommer att slås ut.

När allt fler arbeten i så snabb takt kommer att överföras från människa till teknik kommer vi att få ta oss an såväl frågan om begreppet “normalarbetstid” som hur vi skall bygga upp trygghetssystem och skattebaser som fungerar i det nya steget av samhällsevolutionen.

Dagens Nyheter: Den digitala revolutionen tvingar fram kortare arbetstid

De mest omtalade nya teknikföretagen skapar inte många jobb i Sverige, enligt en kartläggning som tidningen Ny Teknik har gjort:

Ny Teknik har tittat på 25 av de mest hyllade uppstartsbolagen. Tillsammans har de än så länge genererat 3 700 jobb i Sverige. Det är ungefär lika många som i dag jobbar på Danderyds sjukhus i Stockholm, eller på LKAB i norra Sverige.

Många hoppas att något av dagens unga svenska innovationsbolag ska bli morgondagens Ericsson eller Volvo. Utvecklingen hittills pekar knappast åt det hållet.

– Det är lätt att bli förförd av de här hajpade företagen. Det är bra att de växer, att de tuffar på. Men de har ju ingen sysselsättningsintensiv verksamhet precis, säger Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor på KTH.

Ny Teknik: Skype, Spotify, Mojang – hajpade teknikföretagen ger få jobb

Socialbidrag som b-kassa

Varannan socialbidragstagare är inskriven som arbetslös på Arbetsförmedlingen, enligt en sammanställning tidningen Arbetet gjort. Det kommunala försörjningsstödet förefaller ha utvecklats till en andra klassens a-kassa:

Försörjningsstödet har kommit att fungera som en a-kassa för folk utan a-kassa. I denna grupp finns de som står allra längst från arbetsmarknaden. Ofta utrikesfödda utan svensk arbetslivserfarenhet eller inrikesfödda som har andra sociala problem.

Men det är inte bara ersättningsformen som skiljer arbetslösa med a-kassa från de med försörjningsstöd. Enligt forskarna har det i praktiken kommit att uppstå två parallella system för arbetsmarknadspolitiska insatser för de olika grupperna.

Arbetet: Socialbidrag har blivit en b-kassa

Integration

Journalisten och samhällsdebattören Sakine Madon välkomnar beslutet att inte ha en särskild integrationsminister i regeringen. Hon menar att det kan flytta fokus till de frågor som verkligen betyder något:

Muslimska kvinnor, precis som alla andra, behöver bra skolor för barnen att gå i, trygga bostadsområden, bra kollektivtrafik och en chans att få arbete.

Att lägga ner symbolpolitik och verkningslösa projekt – det som integrationspolitiken i praktiken har gått ut på – betyder inte att man sänker ambitionsnivån för integration.

Dagens Samhälle: Sminkkurser ger ingen integration

Jobbgaraget i Tensta är ett projekt i Arbetsförmedlingens regi, som startade sommaren 2013. Syftet är att få unga som varken jobbar eller studerar att skriva in sig och med tiden börja söka jobb. Men vid kommande årsskifte läggs verksamheten ned, till stor besvikelse inte minst för de unga kundstödjare som är anställda inom projektet:

För ett år sedan slog Arbetsförmedlingen larm om att 77.000 ungdomar mellan 16 och 29 år varken har arbetat eller studerat under tre år i rad. 20.000 av dem har aldrig varit inskrivna på Arbetsförmedlingen och de har inte heller haft kontakt med sin hemkommun eller Försäkringskassan.

Det anses skämmigt i vissa kretsar att gå till Arbetsförmedlingen eller söka hjälp från samhället. Man tappar sin “street cred”, det vill säga sitt gaturykte, och en del har bara det i sitt liv.

Det är svårt att säga vad som hade hänt med ungdomarna som deltog i projektet Unga in om de inte varit med i projektet men utvärderingen slår fast att deltagarna består av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har en “komplex problem- och behovsbild”. 70 procent av dem har grundskolan som sin högsta avslutade utbildning.

Svenska Dagbladet: Politikerna pissar på oss och vi står här utan paraply

Lyckliga gatan

Anna-Lena Löfgren. En vacker röst i en bräcklig kropp:

När jag kom åter var allt så förändrat, trampat och skövlat, fördärvat och skändat.

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök