skip to Main Content
Blåeld Inkluderar Och Integrerar De Minst Efterfrågade På Arbetsmarknaden

Blåeld inkluderar och integrerar de minst efterfrågade på arbetsmarknaden

Denna text bör läsas i anslutning till krönikan Bortvalda och utsorterade – arbetsmarknadens restposter. Den texten ger en bakgrund, som förhoppningsvis ökar läsvärdet av denna krönika.

Att inkludera och integrera de minst efterfrågade på arbetsmarknaden

Många av deltagarna på Blåeld har av olika skäl varit arbetslösa så länge, att då de börjar i verksamheten har de i realiteten förlorat förmågan att klara av och sköta ett arbete. De behöver praktiskt och socialt stöd för att väcka liv i slocknad kompetens och komma in i vardagsrutiner anpassade efter arbetslivet. I sin egen takt och utan stress och prestationskrav.

Utgångspunkten är enkel: innan de kan få ett arbete, måste de klara av att arbeta. Den processen kan ta tid.

Det talas jämt och ständigt om att få människor i jobb, i samband med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Men de flesta av de människor som kommer till Blåeld behöver till att börja med insatser som stärker dem själva, i kombination med insatser som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Därefter kan det vara dags att titta åt jobbhållet till.

För deltagare som visat att de är redo för ett arbete och som gett prov på de kvaliteter som efterfrågas, har Blåeld emellanåt möjlighet att erbjuda anställning i sina sociala företag. De som får chansen rekryteras som på de flesta håll; det vill säga utifrån hur deras kombination av kunskaper, erfarenheter, förmåga och personliga egenskaper matchar uppgiften ifråga.

Men i ett väsentligt avseende skiljer sig Blåeld från mängden av arbetsgivare: de som anställs kommer ur flera av de värst stigmatiserade grupperna på arbetsmarknaden – äldre, människor med funktionsnedsättning eller trist sjukdomshistorik, utrikes födda. Dock alla bärande på rätt blandning av kompetens och lämplighet för de aktuella arbetsuppgifterna.

Läser eller hör man ordet “integration” i samhällsdebatten, kan man vara övertygad om att samtalsämnet rör invandring och invandrare i förhållande till Sverige och svenskarna, eller vice versa.

På Blåeld handlar integration om något annat. Här är det långtidsarbetslösheten som är den centrala frågan. Den faktor, som förenar deltagarna och som skiljer dem från arbetsmarknaden

Den integration det rör sig om är därför en integration av långtidsinskrivna arbetslösa, tillhörande stigmatiserade och ibland diskriminerade grupper, in på arbetsmarknaden.

Saker som kön, ålder, funktionsnedsättningar, sjukdomshistorik, etnicitet, födelseland, hudfärg, med mera är med fullständig självklarhet irrelevanta i sammanhanget.

Sådana faktorer kan förvisso vara en delorsak till utanförskapet, men vägen till integration på arbetsmarknaden går inte via individens eventuella svagheter i meritförteckningen. Den går genom påverkbara element som ambition, kompetens, förmåga och realistiska förhoppningar. Egenskaper som Blåelds deltagare ges möjlighet att utveckla, stärka och hitta fram till.

Sedan starten år 2010 har Blåeld varit värd och värmestuga för omkring 400 fas 3-deltagare. I dagsläget rör det sig om ungefär 200 stycken. Nästan alla har haft långa anvisningar och nästan alla har stannat anvisningstiden ut. Undantaget då de c:a 80 deltagare som lyckats få tag på ett arbete, externt eller i något av Blåelds sociala företag, under dessa fyra år.

Blåelds verksamheter gör också en del nytta, för samhälle och omvärld.

Stortorpsparken Trångsund

Stortorpsparken, en lätt förfallen folkpark, rustas upp.

Blbandet fanor

Blå Bandets fansamling har fotograferats och dokumenterats, vilket bidrar till att bevara vårt kulturarv.

Blåeld Fittja

På Blåeld i Fittja pågår ett välgörenhetsprojekt för flyktingbarn från Syrien.

Den inkluderande aspekten skapar trygghet för deltagarna. På Blåeld riskerar ingen deltagare att kastas ut ur verksamheten på grund av bristande kompetens, klen prestationsförmåga, svag produktivitet, svårigheter att lära eller låg ambitionsnivå.

Alla deltagare som accepterar och rättar sig efter Blåelds uppsättning av grundvärderingar, beter sig någorlunda hyfsat mot omgivningen och håller sig inom det av myndigheterna uppsatta regelverket har sin plats på Blåeld, så länge anvisningen från Arbetsförmedlingen varar.

Det går att straffa ut sig, men det kräver en ordentlig ansträngning. Då ska deltagaren missköta sig illa. Antingen genom att störa och förstöra i verksamheten så det blir problematiskt för övriga deltagare, eller genom att bryta mot regelverket på ett sätt som Arbetsförmedlingen finner oacceptabelt.

Det relativa fåtal som försvunnit från Blåeld av sådana skäl, hör nog egentligen inte hemma inom den öppna delen av arbetsmarknadspolitiken. De borde snarare ha en tät och intim kontakt med socialtjänst, sjukvård och/eller kriminalvård.

Peace, remember peace is how we make it …

Arbetslinjen kommer att bestå, hand i hand med en hög arbetslöshet

Det som under alliansens tid vid makten kallats för arbetslinjen, fanns långt före det att regeringen Reinfeldt tillträdde. Den kommer att fortsätta lägga sin tunga hand på de arbetslösa, framförallt de långtidsinskrivna, under överskådlig tid framöver. Oavsett regeringskoalition och oavsett vilka förskönande benämningar den kommer att ges.

Med tanke på hur arbetslösheten sett ut de två senaste decennierna, samt prognoser om teknikutvecklingen och den fortsatta globaliseringen i en nära framtid, är denna arbetslinje en chimär. Den kommer ändå troligen att bibehållas, om inte annat så för att disciplinera medborgarna.

Samtidigt som föreställningen om arbetslinjen kommer att upprätthållas, finns det starka indicier för att den så kallade jämviktsarbetslösheten kommer att ligga kvar kring 6-7 procent av arbetskraften. Det betyder att om arbetslösheten långvarigt faller under denna nivå, kommer den ekonomiska inflationen att öka.

Svensk ekonomisk politik har sedan depressionsåren i början av 1990-talet i hög grad inriktats på att hålla inflationen nere. Så lär det förbli. Därför kommer det knappast att göras några egentliga ansträngningar för att få ned arbetslösheten under jämviktstalet. Oavsett det fagra talet om “full sysselsättning” från såväl vänster som höger.

Detta innebär, att hundratusentals människor i Sverige även i fortsättningen kommer att befinna sig där de befunnit sig de senaste många åren: så långt från den ordinarie arbetsmarknaden, att deras tillvaro kommer att pendla mellan öppen arbetslöshet, tidsbegränsade subventionerade anställningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I ett sådant landskap kommer aktörer av Blåelds slag att vara oundgängliga. Organisationer som kan erbjuda långvariga och meningsfulla aktiviteter, i gemenskap och i ett fungerande sammanhang, till dessa arbetsmarknadens minst efterfrågade. Förhoppningsvis också i någon utsträckning kunna bidra till att människor hittar ett arbete, kanske främst då i sociala företag.

Så kan de långtidsarbetslösa hjälpas att bibehålla sin arbetsduglighet och ett mått av mänsklig värdighet, trots att de i praktiken befinner sig i ett konstant utanförskap. På så vis slås de inte ut helt på en arbetsmarknad som de formellt tvingas tillhöra, för att kunna lyfta sin magra ersättning från samhällets understödssystem.

Det sägs att ingen människa är en ö. I den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken är tyvärr alltför många långtidsinskrivna som isolerade kobbar och skär, i en vindpinad och vinterfrusen ytterskärgård. Det enda som bryter monotonin i den deprimerande tillvaron, är då en av Östersjöns många passagerarfärjor glider förbi. Där ombord, i värmen och gemenskapen, verkar det riktigt trivsamt. Där, ombord.

Och vem har sagt att just du kom till världen, för att få solsken och lycka på färden?

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök