skip to Main Content
I Omvärldsbevakningen Vecka 37: Läsvärda Och Tänkvärda Texter Inför Valet 2014

I omvärldsbevakningen vecka 37: läsvärda och tänkvärda texter inför valet 2014

Kommande söndag är en viktig dag. Det är val till riksdag, till landsting och till kommun.

Inför denna stora dag kan det vara på sin plats med information, som anknyter till valet och några i sammanhanget relevanta samhällsfrågor. Veckans omvärldsbevakning innehåller därför ett antal texter om dels valdebatten, dels några särskilda områden inom Blåelds intressesfär, samt därutöver om mera övergripande sammanhang.

Bevakningen är omfattande, med ett dussin omsorgsfullt utvalda inslag att läsa, begrunda och försöka smälta innan det är dags att gå och rösta.

En ambition med urvalet har varit att åstadkomma en tillfredsställande balans mellan förnuft och känsla. En annan ambition att undvika uttalade partipolitiska ställningstaganden. Båda ambitionerna är svåra att uppfylla. Var läsare må själv avgöra, i vilken utsträckning redaktören har lyckats.

De senaste årens debattklimat har av och till präglats av hetsiga stämningar. Det finns tecken på att klyftor i samhället har vidgats och/eller tydliggjorts under den senaste mandatperioden. Med detta har följt en ökad polarisering i debatten, något som emellanåt tagit sig överdrivet känslosamma, anti-intellektuella eller rent av brutala och repressiva uttryck.

Så, för ordningens skull och om någon till äventyrs skulle tvivla: i Sverige har vi demokrati och ingenting annat. I vart fall så länge vi vårdar och slår vakt om åsiktsfrihet, yttrandefrihet och det underlag som den representativa demokratin vilar på och växer ur.

Sedan är det bara att hoppas, att de valda politikerna kommer ihåg och beaktar att deras makt utgår från folket. Samt att denna makt skall utövas så, att den är till gagn för folket.

Valdebatten

Nationalekonomen Lars Calmfors har synpunkter på de argument som använts i valdebatten. I en kolumn i Dagens Nyheter exemplifierar han med åtta i hans tycke tveksamma argument, som han anser debatten kunde klara sig väl utan:

Det är utomordentligt svårt att hävda, att alliansregeringen misskött de offentliga finanserna genom att låna till skattesänkningar.

Påståendet att det bara skett små ökningar av inkomstskillnaderna sedan alliansregeringen tillträdde, stämmer inte om man ser till nedre delen av inkomstfördelningen. Sedan 2006 har den relativa fattigdomen (andelen personer med lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten) ökat kraftigt.

Dagens Nyheter: Åtta dåliga argument i valdebatten

I en tidigare kolumn i Dagens Nyheter hävdar Lars Calmfors att jobben är en dålig valfråga. Han anser att den politiska diskussionen har klena förutsättningar att besvara frågan om hur det bäst skapas fler arbetstillfällen:

Delar i den socialdemokratiska jobbpolitiken är bättre än den nuvarande regeringens, andra är sämre. Givet att en socialdemokratisk regering behåller nuvarande jobbskatteavdrag för majoriteten löntagare går det knappast att säga om den ena politiken är mer effektiv än den andra. Denna sakfråga – som är en svår forskningsfråga – lär inte klaras ut i valdebatten.

Dagens Nyheter: Jobben är en dålig valfråga

Oavsett professor Calmfors välgrundade och väl argumenterade inlägg om valdebatten (se ovan), så har jobb och arbetslöshet förstås blivit ett av valets centrala debattområden. Svenska Dagbladet har tagit ett annorlunda grepp vad gäller formerna för debatten, så till vida att tidningen låtit var sin prominent företrädare för respektive sida intervjua varandra om jobb- och arbetsmarknadspolitik.

Vi börjar med att låta socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ylva Johansson försöka ställa arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) till svars, för de eventuella bristerna i den politik som förts de senaste åren:

33 000 människor är idag fast i Fas 3 med mycket små jobbutsikter. Varför fortsätter du med en återvändsgränd som uppenbarligen inte fungerar?

– 12 000 lämnade sysselsättningsfasen för jobb förra året. Vi vill fortsätta att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och skapa nya vägar till jobb för dem som står längst ifrån. I somras presenterade vi matchningsanställningar där man i en trygg anställning kan utföra arbete hos en annan arbetsgivare med stöd. Och vi vill införa YA-jobb för vuxna där arbete och utbildning kombineras på arbetsplatsen.

Svenska Dagbladet: Vi prioriterar jobb före höjda bidrag

Svinhugg går som bekant igen, så Elisabeth Svantesson får i sin tur chansen att försöka ställa Ylva Johansson mot väggen om oppositionens förslag:

Era förslag kan summeras till de drygt 70 000 platser som Stefan Löfven presenterat under valrörelsen. Kommer ni ha lovat 100 000 platser till den 14 september?

– Regeringen säger nej till utbildning. Matchningen fungerar inte, var 5:e rekrytering misslyckas. Vi vill istället rusta människor med kunskap för att kunna ta de lediga jobben. Därför föreslår vi ett nytt kunskapslyft med satsningar inom Komvux, Yrkesvux, folkhögskola, yrkesutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet. På så sätt får ytterligare 100 000 personer rätt kompetens för jobben.

Svenska Dagbladet: Heltid ska vara norm på arbetsmarknaden

SFP

I kursen Svenska för politiker är vi nu framme vid en av de allra svåraste fraserna att uttala:

Jag hade fee … fett! Jag hade fr … frätt!

 

Arbetsmarknadens oönskade

I en krönika för affärstidningen Realtid, tar nationalekonomen Tino Sanandaji upp en hittills ofta förbisedd faktor i långtidsarbetslöshetens orsakskedja. Nämligen den oroande omständigheten, att många av de minst attraktiva på arbetsmarknaden är oönskade av goda skäl. De skulle bidra med så lite, i förhållande till kostnaderna för dem, att de skulle vara en förlustpost i en affärsmässigt driven verksamhet:

Tesen är att många arbetslösa idag är “negativ-produktivitetsarbetare” – arbetare som skapar större kostnader för arbetsgivaren än de bidrar till verksamheten.

En improduktiv person som stör produktionen skapar därför stora förluster. Det kan handla om att sänka kvalitet, skapa konflikt och dålig stämning, ge dålig service till kunder eller helt enkelt vara inkompetent. Den svagaste länken i kedjan avgör produktiviteten för hela teamet.

Om arbetslösa allt mer handlar om negativ-produktivitetsarbetare är den deprimerande slutsatsen att vare sig högerns eller vänsterns standardverktyg kan lösa utanförskapet.

Realtid: Arbetslinjen rår inte på improduktiv arbetskraft

Det finns många människor i Sverige, vars liv är präglade av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). De flesta som har NPF är beroende av samhällets stöd och att bland annat skola och arbetsplatser tar extra hänsyn. Trots att så många är berörda, har partierna hittills i valrörelsen inte haft särskilt mycket att säga i frågan, enligt en debattartikel i Svenska Dagbladet:

Stefan är 27 år och har Aspergers Syndrom, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen vill inte ha honom, då han har dåliga förutsättningar att få jobb. Han har haft flera praktikplatser under åren, alltid fått bra betyg, men aldrig fått anställning då det saknas pengar.

För Stina finns inget fritt skolval. Hon har autism och ingen skola tar emot henne frivilligt. Men den närmaste skolan måste ta emot henne, oavsett om den har rätt kompetens eller inte.

Sofia har utvecklingsstörning och autism. Föräldrarna har besökt en mängd skolor, för någon överblick eller något konkret stöd fanns inte att få på nätet eller via staden.

Svenska Dagbladet: Utanförskapet ingen talar om

Entreprenörskap och kulturpolitik

Tidningen Entreprenör har tagit pulsen på företagar-Sverige inför riksdagsvalet. En viss oro kan skönjas:

Det handlar bland annat om höjda arbetsgivaravgifter för unga och höjd restaurangmoms, men även om Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till minskat eller slopat Rut-avdrag och dessa partiers önskan att strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring.

Även förslagen till ökade miljöskatter väcker farhågor. På det området har Miljöpartiet tagit täten med förslag om ökad skatt för kärnkraft, vattenkraft och diesel, en ny kilometerskatt för lastbilstrafik, högre priser på utsläppsrätter och en ny flygskatt.

Entreprenör: Ödesval för företagsamheten

Webbplatsen Kulturekonomi bjuder väljarkåren på länkar till riksdagspartiernas kulturprogram och till ett par rapporter om alliansens och oppositionens visioner för kulturpolitiken. Ett tydligare engagemang från politikerna efterlyses:

Riksdagspartierna skulle kunna göra mer för att lyfta kulturfrågorna. Har någon politiker verkligen gått ut med emfas och visat att den vill bli nästa kulturminister?

Kulturekonomi: Här är kulturpolitiken

Reality check before the election

Vi tittar in hos Peps Persson och kollar, om han har några kloka ord inför valet:

Och på kulturens slavskepp, med barlast under däck, där slåss vi förtvivlat om rodret fast skutan har sprungit läck.

Det är alltid dags att välja, varenda sekund och minut. Den dag du slutar tvivla, då är din frihet slut.

 

Övergripande samhällsfrågor

Det är numera en betänkligt liten del av befolkningen, som är medlemmar i något politiskt parti och därmed valbara till våra politiska församlingar. Utvecklingen är oroande, så som den beskrivs i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

Systemet med representativ demokrati fungerar inte om allt färre engagerar sig i politiken och det blir en fortlöpande krympande krets som tar över den politiska makten.

0,9 promille av landets befolkning sitter (i olika valberedningar) och väljer bland 1,3 procent av landets invånare, vilka ska bli våra politiker som på riksplan, regionalnivå och lokalt i kommunerna ska bestämma och styra över vår framtid.

Låter det som demokrati?

Svenska Dagbladet: Vi får inte chans att rösta fram de vi vill ha

Den svenska vänsterfalangen, inklusive Miljöpartiet, lever i en romantiserande och moraliserande föreställningsvärld, enligt Expressens ledarskribent Anna Dahlberg. I den världen är politik en kamp mellan gott och ont och alla samhällets utmaningar kan lösas med mera kärlek. Den föreställningen, menar Dahlberg, kommer att göra det till ett helvete att regera för en socialdemokratiskt ledd regering:

Det som saknas är alltså värme, hjärta och välvilja. Politik är en dragkamp mellan gott och ont, och Sverige har blivit kallt. Om vi bara tillför mer kärlek kommer de kvarvarande samhällsproblemen att lösa sig.

Så hur bygger man det goda samhället? Genom att utgå från en idealistisk människosyn eller en mer realistisk? Genom att låta drömmarna flyga fritt eller genom att erkänna politikens målkonflikter?

Visst behövs det hjärta i politiken. Men kärlek är till ringa del svaret på de samhällsutmaningar vi står inför. Vi behöver också öppna våra hjärnor.

Expressen: Vi måste öppna våra hjärnor

Sara Skyttedal, förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet, tar i en debattartikel i Dagens Nyheter upp en del praktiska frågor, i samband med de närmaste årens förväntade ökning av antalet asylsökande. Bland annat de svårlösta problemen med arbetslöshet och det akuta behovet av bostäder:

Om Sverige i år och de kommande fyra åren ska bereda plats för 300 000 asylsökande behövs en nybyggnationsvåg som vi inte sett på decennier.

Efter tre år i landet har enbart 18,7 procent av flyktingar i arbetsför ålder ett arbete, och efter 15 år i landet saknar fortfarande 40 procent av de i arbetsför ålder förvärvsarbete.

Dessa två faktorer tillsammans gör att det föreligger ett byggbehov på främst billiga lägenheter som kan hyras av personer som inom överskådlig tid inte kommer att leva på eget arbete.

Vi riskerar en förstärkt segregation, ett nytt utanförskap och en social ilska när klyftor på detta sätt skapas mellan vår önskan att hjälpa och vår strukturella kapacitet att faktiskt göra det.

Dagens Nyheter: Vi måste börja diskutera gräns för antalet flyktingar

Låt oss generöst förutsätta, att bevakningens läsekrets betraktar sig som goda demokrater. Men vilket slags demokrat är just du, kära läsare – värdegrundsdemokrat eller åsiktsfrihetsdemokrat? En krönika i magasinet Neo tecknar en bild med en fundamental skillnad grupperna emellan:

Den ena sidan säger att grundförutsättningen för demokrati är fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och en fri debatt. Endast när alla politiska alternativ har fått framföra sina åsikter och argument i en fri, offentlig debatt kan väljaren/medborgaren på ett informerat och underbyggt sätt forma sin egen ståndpunkt inför allmänna val.

Den andra sidan menar i stället att grundförutsättningen för demokrati är ett knippe åsikter. Åsiktspaketet brukar kallas “demokratiska värderingar”, eller ännu hellre “demokratisk värdegrund”, men alternativa formuleringar som “allas lika värde” förekommer också. Endast när alla människor delar den demokratiska värdegrunden kan vi uppnå demokrati, och därför kan debatten och åsiktsbildningen inte vara fri.

Magasinet Neo: Demokrater för åsiktsfrihet, och demokrater emot

Make love – not war

Inför valdagen den 14 september har omvärldsbevakningens kulturredaktör under några veckor bistått läsekretsen med budskap om Peace, Love and Understanding. Med förhoppningen att kulturinslagen skall fungera som en mentalhygienisk motvikt till det politiskt färgade våldet i Sverige.

På söndag är det dags att gå till valurnorna. Oavsett vilket parti ni tänker rösta på, kom ihåg att det i grund och botten handlar om något mycket viktigare än enbart dagens parti- och blockpolitik.

Revolution? Not!

It’s the democracy, stupid!

You say you want a revolution, well, you know, we all want to change the world.

But when you talk about destruction, don’t you know that you can count me out!

You tell me it’s the institution, well, you know, you better free your mind instead.

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök