skip to Main Content
Sommarkrönika. Omvärldsbevakning Våren 2014

Sommarkrönika. Omvärldsbevakning våren 2014

Sommaren står inte bara för dörren – den är redan här.

Det är dags att summera intrycken från vårens omvärldsbevakning, insatta i sitt sammanhang. Vi tar en titt på sysselsättningsfasen, arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingen, socialt och ekonomiskt utanförskap samt socialt företagande.

Blåeld Media har publicerat drygt 20 bevakningar under våren och länkat till omkring 130 webbtexter. Källor är framför allt olika tidningar, Sveriges Television, myndigheter och så kallade tankesmedjor samt seriösa bloggar.

De senaste månaderna har valvindarna börjat blåsa inom flera av våra bevakningsområden. Jobb och arbetsmarknadspolitik blir som vanligt centrala propagandaområden för de konkurrerande regeringsalternativen. Vad det konkret kommer att innebära för de svårplacerade på arbetsmarknaden – det rör sig nu om en kvarts miljon människor! – återstår att se. Av de samlade erfarenheterna att döma, ska de arbetslösa nog inte hoppas på för mycket.

Blåeld Media bevakar pressrösterna från Almedalen, med preliminärt publiceringsdatum måndag den 7 juli. Efter det tar vi sommaruppehåll och är tillbaka i mitten av augusti, med en månad kvar till riksdagsvalet.

Med förhoppning om återseende då, önskar omvärldsbevakningens redaktör läsekretsen en stunds intressant läsning och på det en trevlig sommar.

Sysselsättningsfasen (fas 3)

Det har varit sparsamt med inslag om sysselsättningsfasen under våren och de som funnits har till övervägande del varit kritiska. Men så, i början av juni, blåste det oväntat andra vindar. Sveriges Television gjorde ett inslag från Möjligheternas mässa i Solna och fick tillfälle att prata med Blåelds verksamhetschef Lasse Reuterberg.

Denne var uppenbarligen övertygande, för SVT:s reportageteam gjorde en hastigt beslutad utflykt till Blåeld för att bese verksamheten. TV-inslaget var från början tänkt att handla om utnyttjande av långtidsarbetslösa människor. Det kom istället att ge en bild av undanskuffade individer, med en svag ställning i samhället.

Människor långt från en konkurrenskraftig position på arbetsmarknaden; många av dem i behov av betydligt mer stöd och hjälp för att bli arbetsdugliga, än vad som vanligtvis framgår i medierapporteringen och i uttalanden från olika politiker.

Dagen efter Lasse Reuterbergs framträdande öppnades en dörr för fortsatt finansiering av seriösa fas 3-anordnare, även med en socialdemokratiskt ledd regering efter höstens riksdagsval. Denna gång var det socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson som uttalade sig för SVT.

En göteborgare i Stockholm

Ur-göteborgaren Håkan Hellström sjunger Känn ingen sorg för mig Göteborg tillsammans med tusentals besökare, under Allsång på Skansen den 9 juli 2013. Nationell förbrödring. Ingenting är omöjligt.

 

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

– Arbetsmarknadspolitiken kan minska risken för att långvarigt hamna i arbetslöshet, den påverkar inte svängningarna på arbetsmarknaden så mycket, men den påverkar de sociala konsekvenserna.

Så sade Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), i en intervju i Dagens Nyheter i början av januari 2013. Han menade att många har orealistiska förväntningar på att arbetsmarknadspolitiken ska ge fler jobb.

Ett och ett halvt år senare finns det ingen saklig anledning att tro något annat, än att arbetsmarknadspolitiken har små effekter för det stora kollektivet av arbetslösa. I vart fall vad gäller att hjälpa dem till ett varaktigt arbete.

Situationen belyses i en ledare i Svenska Dagbladet. Den konstaterar att en kvarts miljon arbetslösa inte är i närheten av att vara anställningsbara i egentlig mening. De är så oönskade hos arbetsgivarna, att traditionella åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, praktik och kraftiga lönesubventioner som bäst ger marginella effekter. Ibland inga alls.

På Blåelds nyhetssida finns en krönika, baserad på situationen 2013. Dess väl underbyggda slutsats är att arbetsmarknadspolitiken blivit till en återvändsgränd utan återvändo för många långtidsinskrivna. Ingenting har förändrats till det bättre, sedan den texten skrevs.

Det finns förstås andra, och tyngre, skäl till den omfattande arbetslösheten än otillräckligheten hos arbetsmarknadspolitiken. Tidningen ETC hävdar till exempel att den stora arbetslösheten är ett politiskt val, främst av de stora partierna – Moderaterna och Socialdemokraterna.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har haft ett svårt år. Igen.

Axplocket nedan, ur vårens inslag om Arbetsförmedlingen i media, belyser delar av den aktuella situationen.

Allt mer resurser läggs på kontroller, bland annat av de arbetslösas aktivitetsrapporter. En gång fanns det ett fokus på att hjälpa arbetslösa hitta ett nytt jobb. På många arbetsförmedlingar förefaller den tiden vara ett minne blott. Med svårigheter på arbetsmarknaden för många arbetslösa, vilka ställs inför en myndighet som få har förtroende för, har en följd blivit en arbetsmiljö med ökat antal personhot.

Arbetsförmedlingen har fått en ny generaldirektör och en utredare har tillsatts för att göra en bred översyn av myndigheten (vad som nu menas med det). Störst uppmärksamhet har nog ändå förra generaldirektören fått.

Angeles Bermudez-Svankvist kan vara den människa som haft störst glädje av Arbetsförmedlingen de senaste åren. Tiden efter det att hon lämnat sin post har hon uppburit full lön, för en arbetsinsats så nära noll det är möjligt att komma.

Hon skrattar hela vägen till Sturebadet.

Laughter in the rain

Vad gör det, om det skulle regna någon dag i sommar? Det går att skratta också i regnet.

Mångbegåvade världsartisten Lena Maria Klingvall sjunger Neil Sedakas örhänge Laughter in the Rain under en turné i Thailand:

Oo, I hear laughter in the rain, walking hand in hand with the one I love.

 

Utanförskap under maktens öga

Den stora ekonomiska och sociala skiljelinjen i Sverige går idag mellan de som har jobb – framför allt ett fast och anständigt avlönat arbete, med hyggliga arbetsvillkor – och de som mer eller mindre ofrivilligt står utanför den formen av samhällelig gemenskap.

Symptombilder och problembilder för olika fraktioner av utanförskapet överlappar till dels, emellanåt i betänkligt hög utsträckning. Som ett exempel kan nämnas vissa likheter mellan hälsotillståndet för människor i svenska fängelser och för människor i sysselsättningsfasen.

Bland fraktionerna finns den stora och vagt avgränsade kategori av människor som författarinnan Susanna Alakoski så träffande betecknat socialgrupp 4. Liksom givetvis, med få undantag, alla i fas 3. Där finns fångpopulationen i Sverige. De i kommunen oönskade. Och många fler, som finns men inte syns. Eller det nygamla fenomenet gatutiggare, som syns men inte finns.

För de utsatta och sårbara människor, som trängs på det smala utrymmet mellan pyramidens fot och rännstenens kant, behövs det någonting att hålla sig till och att hålla sig i. Oavsett ambitioner och förhoppningar i livet.

Bland dessa marginaliserade individer finns ett förvånansvärt stort antal, som fortfarande vill försöka klamra sig fast på arbetsmarknaden. Samt de som i praktiken gett upp, men som bedöms vara arbetsföra och inte lyckats gömma sig tillräckligt väl undan maktens arbetslinjerade öga.

Så länge samhällsbygget ser ut ungefär som det gör idag, kommer dessa människor att hänvisas till någon form av den förhatliga företeelsen arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Om sådana åtgärder kallas fas 3 eller något annat är i sak mindre intressant.

Viktigare är vad dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder har gemensamt, oavsett hur de benämns eller vilken politisk ideologi som regeringsmakten försvurit sig åt.

Åtgärdspaketet innehåller som regel någon form av sysselsättning, övervakning, kontroll, avgränsningar för alltför destruktivt eller självdestruktivt beteende samt en uppsättning repressiva verktyg för att hålla individ och verksamhet i strama tyglar. Deltagaren får en ekonomisk ersättning, som ofta är så låg att individen med god och spartansk hushållning kan överleva, men knappast riktigt leva.

Ibland, men alltför sällan, öppnar åtgärden dörren till den riktiga arbetsmarknaden, den med de riktiga arbetena.

Utanförskap på Den Gyldene Freden

Outsidern Cornelis Vreeswijk besjunger ett klassiskt utanförskap, från en annan tid och ett annat land. Om polaren Pär som besöker socialen för att söka utverka ett smärre bidrag och vad därav följer:

Skål för kapitalet, sa polaren Pär!

 

Socialt företagande och samhällsentreprenörskap

För de människor i utanförskap som har svårt att nå fram till den riktiga arbetsmarknaden, med de riktiga arbetena, har det de senaste åren börjat växa fram alternativ.

Ett av dessa alternativ betecknas socialt företagande. På enkel svenska kännetecknas sådana företag av att det finns en större tolerans och förståelse för mänskliga brister och svagheter i personalstyrkan. De sociala företagen får gärna – och bör helst – gå med vinst, men det finns ett krav om att vinsten i huvudsak ska återinvesteras i verksamheten. Annars bör man kalla sig något annat än socialt företag.

Energiska, idérika och initiativkraftiga människor som drar igång sociala företag, kallar sig ofta samhällsentreprenörer. De samlas entusiastiskt till konferenser, seminarier och så kallade workshops.

Där låter de sig tjusas av nya fascinerande konstruktioner för organisation och finansiering av affärsdrivande verksamheter, i idealistisk anda och till samhällsnyttiga ändamål.

Med rådande medial och politisk samhällsanda ges det extra plus för verksamheter, som på ett konstruktivt sätt involverar kvinnor och utomeuropeiska invandrare. Ett glädjande exempel på ett socialt företag som förenar dessa goda ting är företaget Provins i Botkyrka.

Det finns de som blir samhällsentreprenörer utan att ens veta om det. Det hände biodlarna Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg, grundare av företaget Bee Urban.

Låt oss avsluta denna sommarkrönika med att möta människor med ansikten, i ord och rörlig bild. Sociala företag – det är ju faktiskt en världsbra idé.

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök