skip to Main Content
Om Lönespridning, Funktionsnedsättning Och Samhällets Förlorare I Omvärldsbevakningen Vecka 19

Om lönespridning, funktionsnedsättning och samhällets förlorare i omvärldsbevakningen vecka 19

Nationalekonomen Lars Calmfors och Johan Ehrenberg, ansvarig utgivare för tidningen ETC, går en match om sänkta lägstalöner i veckans omvärldsbevakning. ETC vill utmåla Calmfors som högerextremistisk, med en mångårig belastande agenda. Calmfors i sin tur önskar att debatten kunde röra sig kring sakfrågorna.

Att det är svårt för människor med funktionsnedsättning att få en plats i arbetslivet har väl inget direkt nyhetsvärde, men torde likväl förtjänas att uppmärksammas då och då i detta forum. Så sker denna vecka.

Och i Landskrona … ja, i Landskrona. Den som läser till slutet får se.

Kommuninformation till er med nitlott i handen: Fatta tiggarstaven. Lämna hus och hem. Konsekvenserna av förd politik har vuxit till en första mognad. Mer och värre kommer att följa. Var förvissade.

Lönespridning och inkomstskillnader

Ett av inslagen i omvärldsbevakningen vecka 15 var en debattartikel i Dagens Nyheter av nationalekonomen Lars Calmfors. Calmfors förespråkade sänkta lägstalöner som ett medel mot arbetslöshet. Johan Ehrenberg, ansvarig utgivare för tidningen ETC, reagerade med en förtörnad ledare, där han betecknar Calmfors förslag som “extrem högerpolitik”:

Det finns ett annat ord för det. Klassförakt.

Överklassen har historiskt alltid sagt att de fattiga ska ha lägre lön för att motiveras att jobba mer.

Idag göms det i nationalekonomisk språkdräkt och uttalas av en professor som låtsas som om han talar för “forskningen” när han säger att de arbetslösa måste ta jobb med betydligt lägre lön.

ETC: Högerextremism på professorsnivå

Bilden (se inslag ovan) vore inte komplett utan det i nutida svenskt debattklimat obligatoriska personangreppet. ETC gör följaktligen ett ambitiöst försök att misskreditera Lars Calmfors som debattör och person:

Dagens ETC har granskat Calmfors 157 debattartiklar sedan 70-talet. Konjunkturen, arbetslöshetsnivåerna och formuleringarna varierar men argumentationen är densamma. De senaste 25 åren, i snitt en gång per år, har Calmfors i rollen som den oberoende experten hävdat samma sak: lönerna i Sverige är för höga.

ETC: Calmfors har kämpat för sänkta löner i 25 år

Lars Calmfors replikerar på ovanstående i en ny kolumn i Dagens Nyheter. Han finner kritiken osaklig och funderar över skälen till att debatten drar åt ett sådant håll:

För det första har många debattörer ett behov av att se saker i svart och vitt. Det är mycket enklare att tänka sig en värld där det “goda” (vänsterlösningar) står emot det “onda” (ekonomers recept) än att ta ställning till hur svåra målkonflikter ska hanteras.

För det andra är det intellektuellt bekvämt att se det som att man bara kan använda ett ekonomisk-politiskt medel i taget: antingen bekämpas arbetslösheten genom mer utbildning eller också görs det genom att pressa ner lönerna. Det ger en förenklad debatt med klarare skiljelinjer än en diskussion om hur stora doser av olika medel som är den bästa kombinationen.

Dagens Nyheter: Svårt att diskutera löneskillnader

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan 1980, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida. Detta behöver inte vara problematiskt i sig, menar han, men det finns ett orosmoln. Andelen som över tid sitter fast i de lägsta inkomstskikten tenderar att öka, vilket tyder på brister i samhällsekonomins dynamik:

Enkelt uttryckt finns det två sorters inkomstskillnader i samhället: En sund variant och en betydligt mer problematisk. Sunda inkomstskillnader beror på att arbete, utbildning och sparande lönar sig. Ett samhälle som saknar denna typ av inkomstskillnader riskerar att stagnera.

Inkomstskillnader kan emellertid också bero på att vissa har svårare att påverka sitt eget liv, och därför befinner sig längst ned i inkomstfördelningen flera år i sträck. Sådan långvarig fattigdom ger social oro och indikerar ett segregerat samhälle där alla inte har samma möjligheter.

Svenska Dagbladet: Skillnaderna ökar, dynamiken saknas

Funktionsnedsättning och arbetsmarknad

Arbetslösheten hos människor med någon funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i övrigt. Enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Samhall, ser rekryterare få eller inga fördelar med att anställa människor med funktionsnedsättning:

24 procent av rekryterarna svarar att de inte vet vilken den största fördelen är med att anställa en person med funktionshinder. 2012 var den siffran 14 procent.

Trots att okunskap präglar frågan kan allt fler företag tänka sig att anställa en person med funktionsnedsättning – om personen klarar av att genomföra arbetsuppgifterna.

Dagens Nyheter: Okunskap gör att företag inte anställer

Rekryteringsföretaget Peritos affärsidé är att vara en brygga till arbetslivet för ungdomar som lämnar gymnasiesärskolan (gymnasieutbildning för ungdomar med någon utvecklingsstörning). Dessa ungdomar har det ännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden än kamraterna från det ordinarie gymnasiet:

– Jag blir upprörd, arg när jag ser hur ungdomar med funktionshinder behandlas och hur de stängs ute från arbetsmarknaden, säger Lars Lööw, vd för Peritos.

Med utgångspunkt i de enskilda ungdomarnas förmågor och färdigheter skapas en profil som sedan matchas mot de arbetskrav som företagen har. Lars Lööw och coacherna på Peritos finns sedan med, mellan företaget och personen, med stöd och hjälp.

– Jag har hittills inte träffat någon arbetsgivare som fokuserat på vad en människa inte kan. Tvärtom.

Entreprenör: Här finns oanade resurser för arbetslivet

Samhällsförändring

Bidragstagare är inte välkomna i Landskrona och de som redan bor i staden kan tvingas lämna kommunen. Det skriver statsvetaren Peter Santesson i en debattartikel i Dagens Samhälle:

I Landskrona har kommunen tillsammans med de största fastighetsägarna bildat bolaget Landskrona stadsutveckling AB, som försöker stänga möjligheterna för bidragshushåll att hitta bostad i staden.

Syftet är att stoppa inflyttningen av socialbidragstagare.

Det kanske kan ha chockverkan på läsare som befinner sig i en mer oskuldsfull kommunal situation. Men i Landskrona råder bred politisk uppslutning kring policyn. Bara Vänsterpartiet motsätter sig i fullmäktige.

Dagens Samhälle: Här kan invånaren åka ut ur kommunen

We ain’t seen nothin’ yet

Marginalerna krymper för samhällets förlorare. De framtida politiska erbjudandena förefaller motbjudande: ett låglöneproletariat som inte har råd med ett anständigt boende och/eller en växande skara som lever av det allmännas allmosor och därför inte tillåts hyra en bostad. Vägen ringlar ständigt vidare, skrev Tolkien, men av tecken att döma inte för alla. Ett ökande antal förefaller ha nått vägs ände.

Well, I’ve been looking for a job but it’s hard to find. Down here it’s just winners and losers and don’t get caught on the wrong side of that line.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök