skip to Main Content
Om Arbetsmarknad, Integration Och Samhällsförändring I Omvärldsbevakningen Vecka 12

Om arbetsmarknad, integration och samhällsförändring i omvärldsbevakningen vecka 12

Det svenska samhället förändras. En del av födslovåndorna beskrivs i ett ambitiöst reportage i Dagens Nyheter. Socialminister Göran Hägglund föreslår utveckling i förorter genom ett importerat koncept, där näringsliv och ideella organisationer både får ta ansvar och ges möjlighet till vinstdrivande verksamhet. Nya och fräscha idéer kan behövas, ty det är fortsatt svårt för nyinvandrade att komma in på den svenska arbetsmarknaden och med integrationen är det lite si och så. Och så detta ständigt återkommande utanförskap …

Omvärldsbevakningens kulturredaktion bjuder på poesi, lika aktuell då som nu.

Arbetsmarknad och utanförskap

Det saknas en politik för de människor som ännu inte kommit in från utanförskapet, skriver Dagens Nyheter i en ledarkrönika. Arbetslinjen gynnar människor med en stark ställning på arbetsmarknaden, medan de som klassificeras i kategorien “utsatta” får det allt svårare:

Men om man tittar närmare på vilka personer som blivit kvar i utanförskapet, och hur prognosen ser ut för deras del, blir bilden mörkare. För medan fler kommer in, hamnar de som blir kvar allt längre bort från arbetsmarknaden.

Det är en i det närmaste omöjlig utmaning för Arbetsförmedlingen att lyckas i sin medverkan till att alla arbetslösa med bristande utbildning och kompetens når en varaktig stabil förankring i arbetslivet.

Om alla ska med måste vi bli bättre på att hitta alternativa arbetsmarknader med mer av subventionerade anställningar. Den regering som hävdar att det är viktigt för människor att ha ett arbete, måste inse att det också gäller dem som har svårast att få ett.

Dagens Nyheter: Sökes – en ny arbetsmarknad

Arbetsmarknad och integration

Enligt en rapport från OECD var Sverige det industriland som hade störst sysselsättningsgap mellan infödda och invandrade år 2011, meddelar Sveriges Television:

Arbetsförmedlingens prognoschef, Tord Strannefors, är ändå till viss del optimistisk inför framtiden.

– Vi bedömer att det blir 60 000 fler jobb i år och merparten kommer utrikes födda att svara för.

Mest bekymrad är han över dem som saknar grundskole- och gymnasiekompetens. De har svårast att komma in på arbetsmarknaden.

– Jag anser att vi saknar verktygen för att ta hand om dem. Hos oss finns omkring 50 000 utan grundskolekompetens. Av dem är runt 40 000 födda utanför Sverige, merparten utanför Europa. Här skulle jag vilja se en gedigen satsning på utbildning. Det här är något vi har påtalat i över tio år, säger han.

Sveriges Television: Sverige sämst på integration

Maurice Mattar, ursprungligen från Sierra Leone men numera bosatt i Lycksele, driver ett eget integrationsprojekt bredvid sitt arbete som gruvarbetare. Han försöker hjälpa nyinvandrade – oftast afrikaner – med att förklara hur det svenska samhället fungerar:

För 13 år sedan var Maurice Mattar själv ny i Sverige – men han hade tur.

– Jag träffade en svensk familj som visade mig hur man ska söka jobb, vem man ska prata med och hur samhället fungerar. Det har hjälpt mig väldigt mycket och det är jag tacksam för, säger han.

– Folk som kommer hit vet inte vad som är deras möjligheter och skyldigheter – det är det ingen som berättar. Det är något man måste söka själv och det tar väldigt lång tid innan man kommer på de här sakerna. Under tiden hinner man kanske begå många fel.

Sveriges Television: Driver sitt eget integrationsprojekt

Samhällsförändring

Dagens Nyheter erbjuder läsekretsen ett omfattande reportage om polisens kommande satsning i Rinkeby och Tensta. Läsaren får ta del av skälen till att insatsen anses nödvändig och bibringas en aning om de underliggande problemens karaktär och dimensioner. Det är en lång, störande och bitvis skrämmande berättelse om förhållandena i Stockholmsförorten:

Länskriminalpolisens underrättelseenhet kartlade på Rikspolisstyrelsens uppdrag den grova brottsligheten i länet. Man kom fram till att i Rinkeby-Tensta är kriminaliteten av “samhällshotande karaktär”.

– Egentligen trivs vi här. Men tyvärr blir det bara sämre och sämre, säger sexbarnspappan Dahir Kahiye och tittar ut mot innergårdens tomma lekplats.

– När jag kom hit för 23 år sedan lekte barnen där ute. Nu är det nästan aldrig någon där, människor vågar inte släppa ut sina barn, fortsätter han.

Trots att det pumpats in miljon på miljon i det socioekonomiskt utsatta området så har det inte hänt särskilt mycket.

För det behövs ännu mer. Befolkningen är ung och ständigt skiftande. Många har sitt ursprung i länder där grundinställningen är att man inte kan lita på myndigheter och särskilt inte på polisen. Och det största problemet är att den vuxna delen av befolkningen är dålig på att prata och förstå svenska.

– Bara att nå ut med enkel information är svårt. Att nå ut med lite mer komplicerade budskap är nära nog omöjligt, säger Ibrahim Bourale, ordförande i Södra Järvas Islamiska förening.

Dagens Nyheter: Den svåra vägen framåt

Det går bra för Sverige, skriver socialminister Göran Hägglund (KD) i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Lokalt går det dock mindre bra, i vissa så kallade utanförskapsområden. För att komma till rätta med problemen vill Göran Hägglund pröva en metod med det engelskklingande namnet “social impact bonds”:

I flera bostadsområden, inte minst i och omkring storstäderna, är utvecklingen betydligt svagare. Områden som Husby, Ronna och Herrgården associeras idag i hög grad med utanförskap, kriminalitet och social oro. Utvecklingen i dessa våra utanförskapsområden kommer att avgöra huruvida Sverige förblir ett land som håller ihop ekonomiskt och socialt.

I Storbritannien finns sedan ett par år en ny modell som kallas “social impact bonds”. Tanken är att förebygga brott genom samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Systemet går ut på att den offentliga sektorn formulerar klara och tydliga målsättningar inom ett visst område, till exempel att minska antalet brott som begås av unga. Därefter får företag och organisationer erbjuda sig att genomföra projektet och nå målen.

Den som tar på sig uppdraget måste själv finansiera investeringarna i det, men får i gengäld även frihet att pröva egna innovativa lösningar. Efter en tid utvärderas resultaten. Om målen nåtts betalar det offentliga ut en ersättning till företaget eller organisationen.

Svenska Dagbladet: Så kan utsatta områden få ett lyft

Mötesplats Social Innovation kommenterar Göran Hägglunds förslag (se ovan), bland annat så här:

Mötesplats Social Innovation, Sveriges nationella kunskapsplattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, har de senaste åren arbetat aktivt med att främja kunskap om nya metoder för att finansiera social innovation och metoden social impact bonds i Sverige. Detta bland annat genom att publicera en “ABC i social innovation och finansiering” samt en “ABC i sociala investeringar”.

Mötesplats Social Innovation: Hägglund föreslår social impact bonds

Hämta dokument: ABC i social innovation och finansiering

Hämta dokument: ABC i sociala investeringar

Hämta dokument: Vägar till välfärdsinnovation (publicerad av Vinnova)

Förortens poesi

Den unge poeten Yahya Hassan intervjuas av Erik Eje Almkvist för Svenska Dagbladets kulturredaktion. Yahya Hassan är uppvuxen i en dansk motsvarighet till Tensta-Rinkebyområdet. Hans poesi springer ur de egna erfarenheterna från en sådan miljö:

Några dagar senare skickades boken till recensenterna. Dikterna, skrivna helt och hållet med skrikande versaler, berättar om en ung människas uppror med en auktoritär, straffande fader och hans gud. Vi får följa jaget från det våldsamma barndomshemmet till åren som omhändertagen tonårsbrottsling och vidare till tiden som debuterande poet.

Nästan samtliga tidningar utdelade högsta betyg. Många påpekade likheterna med förebilden Rimbaud och pekade på de rent litterära kvaliteterna, andra pekade på bedriften att kasta om spelplanen för “en av Danmarks mest fastlåsta politiska debatter”.

Till skillnad från i Sverige hade det tidigare inte funnits någon stark röst från förorten som tog så stor plats i offentligheten. Inga Latin Kings, ingen Zlatan Ibrahimovic. Men i motsats till dem vände sig Yahya mot många av människorna i miljön han kom från.

Svenska Dagbladet: Yahya Hassans danska skalle

I en annan tid, en annan förort, ett annat land, formulerades förortens poesi så här:

… och där kan vi sluta tänka, så får dom som dom vill …

https://www.youtube.com/watch?v=Wr5RsMT0JHk

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök