skip to Main Content
Om Socialt Företagande, Funktionshinder Och Kulturekonomi I Omvärldsbevakningen Vecka 51

Om socialt företagande, funktionshinder och kulturekonomi i omvärldsbevakningen vecka 51

I Laholm bedrivs det socialt företagande i en gammal mejeristbostad och i Malmö pågår integration; också det projektet inom ramen för socialt företagande. Människor med psykisk funktionsnedsättning lever ett liv i skuggan i Sverige – det gäller såväl på arbetsmarknaden som avseende ekonomi och möjligheter i samhället. Kulturekonomi, bildning och ointresse för bildning kompletterar årets sista bevakning.

Julen står för dörren. Årets bästa och värsta helg, i en och samma skepnad: Jultomtens.

Socialt företagande

Laholms kommun har fått sitt första sociala företag som drivs som kooperativ. I en gammal mejeristbostad växer rörelsen fram. Byggnaden skall rymma en affär, ett snickeri, syateljé och kontor:

Alltsammans började för två år sedan när deltagarna i Lilla Legosnickeriet frågade sig var pengarna tog vägen som de drog in via sitt arbete i daglig verksamhet. Beskedet att slantarna hamnade i kommunens kassakista väckte tanken att starta ett kooperativ med egen rådighet över intäkterna. Och socialnämnden nappade omgående på idén.

Laholms kommun: Mejeristbostad blir kooperativ

Yalla Trappan i Malmös Rosengård är ett integrationsprojekt som fungerar, skriver Dagens Nyheter. Ett kvinnokooperativ har vuxit fram, som tagit vara på viljan och kraften hos människor med små förutsättningar att hävda sig på den ordinarie arbetsmarknaden:

När jag kommer på besök är det fullständigt obegripligt att de kvinnor som jag står och pratar med i köket och restaurangen och i syateljén för bara några år sedan hade stora problem. En del var sjuka, någon långtidssjuk i tio år med värk, andra långtidsarbetslösa, några kunde inte tala svenska och flera var så hämmade och blyga att de inte sa ett ljud. Nu ligger det en ljudmatta av glada röster över lokalerna.

Vem jag än pratar med så säger de att de älskar att arbeta här, att de har roligt, att deras liv blivit så mycket bättre. I början kom deras män och tittade till dem då och då. Det gör de inte längre. Kvinnorna har blivit självständigare, säger de, och vågar mycket mer.

Dagens Nyheter: Kooperativet som ger kvinnorna glädje och självständighet

Funktionsnedsättning – arbetsmarknad och ekonomi

Bland de människor som tar examen från särskolan befinner sig bara 20 procent på arbetsmarknaden. Ett såväl mänskligt som ekonomiskt slöseri, kan tyckas. Med anledning av de nedslående siffrorna har Svenskt Näringsliv avhållit ett seminarium med rubriken Fler vuxna i arbete – från särskola till jobb:

Sysselsättningen ligger på en stabil låg nivå, berättade Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Anledningarna är flera: individuella svårigheter, dåligt anpassad miljö, attityder och brist på stöd.

– Bemötandet från Arbetsförmedlingen och handläggare innebär ofta en barriär, sade han.

Den parameter som har starkast effekt för att få ett arbete är utbildning. Utbildning ökar chansen att få jobb fyra gånger. Forskningen visar vidare att man måste arbeta mer individuellt med de arbetssökande; samtidigt betonade Tideman att det inte finns några mirakelkurer.

Svenskt Näringsliv: Många hinder från särskola till jobb

En aktuell studie från myndigheten Handisam visar att personer med psykisk funktionsnedsättning har det betydligt sämre ställt ekonomiskt än andra, rapporterar Sveriges Television:

De psykiskt sjuka har mycket lägre sysselsättning, lägre inkomster och lever i mycket högre utsträckning på olika ersättningar än andra.

– Alla våra studier pekar åt samma håll, därför vågar vi säga att personer med psykisk funktionsnedsättning har en ekonomiskt tuff situation och att villkoren verkar ha försämrats, säger Rickard Bracken, projektledare på Handisam.

I en studie som ingår i Handisams rapport framgår att bara tre av tio av dem med svåra psykiska besvär har löneinkomst, och att inkomsten bland dem som faktiskt har arbete är mindre än hälften så stor som hos befolkningen i övrigt.

Sveriges Television: Ekonomiskt kärvt för psykiskt sjuka

Hämta rapport: Minuskontot. Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning

Kulturekonomi

Webbplatsen Kulturekonomi noterar, med glädje, att debatten om kulturpolitiken breddats till andra mediala och politiska arenor än de vanligtvis förekommande och exemplifierar med texter ur Dagens Industri:

I stället för att betrakta stöd till kultur som allmosor, en kvarleva från industrialismen, är det hög tid att vi börjar kalla kultur för vad det faktiskt är. Investeringar i hjärnan. Medel för tillväxt.

Detta är ett slags kulturfråga om att andlig och kroppslig bildning i bred bemärkelse har nedprioriterats till förmån för en urstark underhållningskultur med jättelika arenabyggen som tempel i snart sagt varje stad. Att ändra detta kräver en mycket bredare och svårare diskussion om attityder där fler än skolpolitiker måste delta.

Kulturekonomi: Det är hög tid

Daniel Sandström skriver på Svenska Dagbladets kultursidor om Sveriges tapp i den så kallade Pisa-undersökningen, som jämför skolelevers resultat länder emellan. Sandström menar att en central aspekt förbigås i debatten:

Vad som däremot inte hördes i debatten efter Pisa var en övergripande diskussion om bildningens och humanioras betydelse för lärarna och yrkets status. Sedan länge skiljer vi i Sverige på bildning och utbildning, och även om man då och då hör läpparnas bekännelse om bildningens värde, så är det i praktiken inget som längre styr utbildningspolitiken.

Dagens instrumentella syn på utbildning – där marknadens behov är avgörande för vilka kurser som ges – är i praktiken en signal om att bildning inte har ett egenvärde. Frågar inte marknaden efter humanister och humanistisk kunskap? Ja, då behövs den inte.

Därför är det ju egentligen inte så förvånande att Sverige underpresterar när det gäller läsförståelse. Sverige vill gärna ha ett läslyft, men utan att behöva lyfta humanisterna. Det finns idag alltför få exempel på att du har något att vinna på att vara en läsande människa i vårt samhälle.

De flesta människor som uppmärksammas i vår kultur är inte läsare eller intellektuella. Humaniora och bildning har blivit museiföremål, de dammas av då och då av plikt men ses inte som en samhällelig resurs.

Svenska Dagbladet: Samhället förmår inte läsa vad Pisa egentligen säger

God jul! God jul!

Julhelgen tornar upp sig framför oss. De som har möjlighet gör vad de kan för att hålla den existentiella ångesten stången, medelst kraftfull konsumtion:

Jag är ensam kvar och dansar kring granen men var är glädjen och var är barnen?

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök