skip to Main Content
Civilsamhället – En Introduktion

Civilsamhället – en introduktion

Med den här artikeln inleder Blåeld Media en miniserie om civilsamhället. Nästa vecka publicerar vi en mediabevakning fokuserad på insatser inom civilsamhället och serien avslutas veckan före jul, med en text om Blåeld som aktör i civilsamhället.

Civilsamhället – en introduktion

Begreppet civilsamhälle har fått spridning och legitimitet under de senaste decennierna. Det innefattar vad vi vanligtvis tänker på som folkrörelser, föreningar, kooperativ, församlingar, sammanslutningar och samfund.

Där finns bland annat ungdomsorganisationer, etniska organisationer, kulturorganisationer, sociala organisationer, folkbildningsförbund, kvinnorörelse, arbetsgivarorganisationer, idrottsföreningar och politiska partier.

Det finns olika formella definitioner för vad civilsamhället är, de flesta tungrodda och bitvis motstridiga. Vi bryr oss inte om dem här, utan använder istället en enklare och i detta sammanhang fullt acceptabel definition:

Civilsamhället utgörs av grupper av människor som på frivillig basis gått samman, för att i organiserad form ägna sig åt någon verksamhet som de finner intressant, angelägen och/eller tillfredsställande.

En organisation inom civilsamhället ska dessutom vara skild från offentlig sektor och näringsliv (även om den kan ta emot ekonomiskt stöd från båda dessa håll).

Aktivitetsnivån i civilsamhällets verksamheter har varit hög under många år och det finns tecken på att den ökat än mer de senaste åren. Under Almedalsveckan i somras arrangerade civilsamhällets organisationer fler sammankomster än vad näringsliv och offentlig sektor gjorde tillsammans.

Vad görs och varför?

Aktiviteter inom civilsamhället följer samma mönster som det mesta av mänsklig verksamhet – de bedrivs därför att de är till glädje och/eller nytta. Både för den som utför aktiviteten och för omvärlden. Många upplever att både glädjen och nyttan ökar, då de gör saker tillsammans med andra.

Ett exempel på en aktivitet som är rolig och berikande i sig, är för ett barn att vara med i ett fotbollslag. Här är bollsparkandet, leken och umgänget med andra barn samt tävlingsmomentet det väsentliga.

Välfärds- och socialt inriktade verksamheter är vanliga hemvister för de som vill vara till nytta för andra, ofta då för människor (eller djur) som på ett eller annat sätt har det svårt.

Sjuka, fattiga, hemlösa, drogmissbrukare, kvinnor och barn utsatta för övergrepp, ensamma gamla, plågade djur – listan på hjälpbehövande kan göras lång.

I de här fallen agerar civilsamhällets organisationer ofta som kompletterande aktörer till det offentliga samhällets olika organ.

Vanliga områden för civilsamhällets verksamheter är bland annat hälsa, välfärd, kultur, idrott, utbildning, social trygghet, miljö och djurskydd.

Hur många är delaktiga i civilsamhället?

Sverige är tillsammans med USA, Norge och Holland världsledande, vad gäller andel av befolkningen som är aktiv inom civilsamhällets organisationer.

Mer än 6 miljoner människor i Sverige är medlemmar i någon förening. Många är med i flera föreningar samtidigt. Av alla dessa människor är nästan hälften – uppemot 3 miljoner individer – också aktiva i sina organisationer.

Drygt 3½ miljoner människor är medlemmar i en fackförening eller företagarorganisation. Idrotts- och friluftsföreningar samlar totalt över 2 miljoner människor. Detsamma gäller för boendeföreningar.

Hur många organisationer finns det då totalt inom civilsamhället? Uppgifterna varierar, beroende på källa, men antalet bör ligga runt 200 000 stycken.

Normtypen för en i civilsamhället aktiv medborgare kan se ut så här:

  • En aktiv man eller kvinna mitt i karriären.
  • Välutbildad och välförankrad socio-ekonomiskt.
  • Har barn.
  • Är född i Sverige.
  • Kommer från en familj med tradition av föreningsarbete.
  • Har fler och tätare informella nätverk än andra.

De som inte är med, då?

Notera att c:a en fjärdedel av befolkningen i Sverige står utanför föreningslivet. Varför vissa personer tillhör många organisationer och andra personer inte tillhör någon, är en viktig fråga för demokratin. Vägen till inflytande och beslutsfattande går via representation och aktivt deltagande.

Dessutom finns det en angelägen social aspekt. Det är en sak att frivilligt välja bort deltagande i olika föreningar och aktiviteter. Men den som inte deltar på grund av saknade möjligheter, kontakter eller förmåga, ställs utanför en vital social dimension i samhället. Något som riskerar att i viktiga avseenden leda till försämrad livskvalitet och ett förstärkt utanförskap.

För att ta en aktuell fråga i det nya Sverige – många av det senaste decenniets invandrare har inte funnit någon plats i det svenska civilsamhällets organisationer. Hur påverkar det integration och viktiga kontakter med infödda svenskar och med arbetsmarknaden? Knappast i någon positiv riktning.

Ett smakprov av civilsamhället i angelägen verksamhet

Den 23 december 2010 räddade den amerikanska djurskyddsorganisationen Animal Rescue Media Education två beaglehundar från ett medicinskt försökslaboratorium. Hundarna hade aldrig varit utomhus, gått på en gräsmatta eller känt en vänlig hand.

 

För den som vill läsa mer

Civilsamhällets betydelse för välfärd, ekonomi och demokrati.

Frihet utan oberoende. Civila samhället och relationen till stat och kommun.

Ett civilsamhälle i världsklass. Samhället är större än staten och marknaden.

Förening med förhinder. Utlandsfödda i det civila samhället.

Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport till Framtidskommissionen.

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök